Skip navigation.
Redan i fosterstadiet utsätts vi för farliga miljögifter.

Redan i fosterstadiet utsätts vi för farliga miljögifter.

Förstora bild

Vi utsätts från alla håll för kemiska ämnen som gör skada på oss och på vår omgivning. De kallas miljögifter. Vissa av dem finns redan i naturen. De skulle inte utgjort något hot, om inte människan tagit upp dem ur jordskorpan eller sett till att det blivit för mycket av dem i omlopp. Hit hör kolväten, tungmetaller, radioaktiva ämnen, koldioxid, oxider och näringssalter.


Vår kampanj mot miljögifter har som mål att samhället:
  • ska sluta använda och producera stabila naturfrämmande ämnen så att nivåerna i miljön, och människorna, åter blir noll.

  • ska sluta använda även lätt nedbrytbara naturfrämmande ämnen om inte tillverkaren kan bevisa att de är ofarliga för människa och miljö.

  • ska begränsa användningen och spridning av farliga naturliga ämnen så att nivåerna av dessa kan återgå till det naturliga.

De flesta miljögifter är naturfrämmande. Människan har själv skapat dem och vi har ingen aning om hur de påverkar miljön - enskilt eller i kombinationer. Idag finns omkring 70 000 konstgjorda ämnen i omlopp i samhället. Praktiskt taget inga av dem är ordentligt kontrollerade för hälso- ellermiljöeffekter - ändå får de användas i produkter eller tillverkningsprocesser. Många av dem anses vara mer eller mindre farliga.Varje år testas inom EU och OECD cirka 50 av dessa 70 000 ämnen - men varje år tillkommer också ett par tusen nya, otestade ämnen.

Användningen av sådana ämnen ökar lavinartat, inte minst i Sverige. De kommer ofta ut i miljön via våra vardagsprodukter och de återfinns nu överallt - i vatten, luft, jord, växter, mat, ja till och med i våra kroppar. Ett exempel är nivåerna av dioxin.

Trots att nivåerna i miljön har sjunkit är de fortfarande upp till 100 gånger högre än före industrialiseringen, och ett diande spädbarn kan få i sig 144 gånger WHOs gränsvärde genom bröstmjölken Ett annat exempel är bromerade flamskyddsmedel.

Nivåerna av flamskyddsmedel i bröstmjölk hos svenska kvinnor är nu på gränsen till vad som kan ge hjärnskador hos diande barn - och ändå fortsätter nivåerna att stiga. De senaste fem åren har nivåerna fördubblats.

Läs mer på våra  internationella miljögiftssidor  (på engelska)