Du är här:
Kommissionens meddelande innehåller inte heller något förslag om finansieringsmekanism för att trygga tillräcklig finansiering som en del av det kommande avtalet i Köpenhamn.
- Vi hoppas att kommissionens meddelande bryter det låsta förhandlingsläget och leder till ett nytt klimatavtal i Köpenhamn. Det verkar dock som att EU vill klara av räkningen för klimatkrisen med bara drickspengar och inte vill betala sin rättmätiga andel av själva räkningen, säger Greenpeace talesperson i klimatfrågor, Simo Kyllönen.
Greenpeace kräver att industriländerna utöver nuvarande utvecklingsstöd betalar minst 110 miljarder euro per år till utvecklingsländerna för klimatarbete. EU:s andel av detta bör vara 35 miljarder euro.
I utkast till meddelandet föreslog kommissionen att EU:s finansieringsandel endast ska uppgå till 13-24 miljarder euro om året fram till år 2020. Efter hårda påtryckningar från medlemsstater har beloppet bantats till 2-15 miljarder euro per år, vilket är 10-30 procent av det totala internationella bidraget på 22-50 miljarder som kommissionen föreslagit.
Förutom att totalsumman är låg är det oroväckande att kommissionen föreslår att finansieringen av skyddet av tropiska skogar och utvecklingen av jordbruket endast ska uppgå till 7-14 miljarder euro. Så sent som i fjol framförde kommissionen att en halvering av skogsskövlingen fram till år 2020 skulle kräva minst 35-75 miljarder euro per år.
- EU spelar ett farligt spel med de tropiska skogarnas och skogsbefolkningens öde som insats. Tropisk skogsskövling kommer inte att minska om man inte tillför ny offentlig finansiering redan från år 2012. En övertro på ökad finansiering från handeln med utsläppsrätter eller från privata sektorn innebär att vi år 2020 inte längre har några tropiska skogar att skydda.
- De här pengarna kastas ju inte bara i ett bottenlöst hål, utan de går till konkreta åtgärder för utsläppsminskning som utvecklingsländerna måste rapportera om och verifiera. Pengarna räddar människoliv, förhindrar konflikter och förebygger problemet med klimatflyktingar. Enligt en rapport från FN:s utvecklingsprogram kan varje dollar som investeras i förebyggande åtgärder ge en besparing på sju dollar i ett senare skede. Pengarna är en investering i framtiden, påpekar Kyllönen.
- Vi hoppas att kommissionens meddelande bryter det låsta förhandlingsläget och leder till ett nytt klimatavtal i Köpenhamn. Det verkar dock som att EU vill klara av räkningen för klimatkrisen med bara drickspengar och inte vill betala sin rättmätiga andel av själva räkningen, säger Greenpeace talesperson i klimatfrågor, Simo Kyllönen.
Greenpeace kräver att industriländerna utöver nuvarande utvecklingsstöd betalar minst 110 miljarder euro per år till utvecklingsländerna för klimatarbete. EU:s andel av detta bör vara 35 miljarder euro.
I utkast till meddelandet föreslog kommissionen att EU:s finansieringsandel endast ska uppgå till 13-24 miljarder euro om året fram till år 2020. Efter hårda påtryckningar från medlemsstater har beloppet bantats till 2-15 miljarder euro per år, vilket är 10-30 procent av det totala internationella bidraget på 22-50 miljarder som kommissionen föreslagit.
Förutom att totalsumman är låg är det oroväckande att kommissionen föreslår att finansieringen av skyddet av tropiska skogar och utvecklingen av jordbruket endast ska uppgå till 7-14 miljarder euro. Så sent som i fjol framförde kommissionen att en halvering av skogsskövlingen fram till år 2020 skulle kräva minst 35-75 miljarder euro per år.
- EU spelar ett farligt spel med de tropiska skogarnas och skogsbefolkningens öde som insats. Tropisk skogsskövling kommer inte att minska om man inte tillför ny offentlig finansiering redan från år 2012. En övertro på ökad finansiering från handeln med utsläppsrätter eller från privata sektorn innebär att vi år 2020 inte längre har några tropiska skogar att skydda.
- De här pengarna kastas ju inte bara i ett bottenlöst hål, utan de går till konkreta åtgärder för utsläppsminskning som utvecklingsländerna måste rapportera om och verifiera. Pengarna räddar människoliv, förhindrar konflikter och förebygger problemet med klimatflyktingar. Enligt en rapport från FN:s utvecklingsprogram kan varje dollar som investeras i förebyggande åtgärder ge en besparing på sju dollar i ett senare skede. Pengarna är en investering i framtiden, påpekar Kyllönen.
