Q&A GMO

Q1. Vad betyder GMO?
A. GMO står för genetiskt modifierade organismer. Det innebär att arvsanlagen har modifierats på konstgjord väg så att organismens egenskaper har förändrats. Det kan till exempel innebära att man stoppar in en gen från en fisk i en potatis.

Q2. Vad finns det för GMO och var odlas de?
A. De vanligaste GMO, som säljs kommersiellt, är soja, majs, bomull och raps. På väg att kommersialiseras är vete, ris och potatis. Det finns två huvudsakliga varianter av genmodifierade grödor: de som tål företagets eget bekämpningsmedel och de som själva producerar ett insektsgift. USA står för två tredjedelar av alla genmodifierade grödor i världen. I Sverige har vi ännu ingen kommersiell odling av GMO, men varje år pågår fältförsök med främst raps och potatis över hela landet.

Q3. Varför är ni emot GMO? Är det inte bra med genteknik?
A. Greenpeace är inte emot genteknik. Vi är emot utsläpp av GMO i naturen. GMO har bara odlats kommersiellt i drygt 10 år och det finns inte tillräckliga studier på vad som händer på lång sikt om man släpper ut GMO i naturen. Har en genmodifierad gröda väl släppts ut är det oåterkalleligt. I många länder håller den regionala mångfalden av viktiga grödor (t.ex. majs i Mexiko) på att gå förlorad då genmodifierade grödor korspollineras med de inhemska grödorna och förstör genbanken. Det finns också en risk att en spridning av GMO rubbar balansen i känsliga ekosystem. Dessutom låser odlingen av GMO fast oss i ett kemikalieberoende. Herbicidtoleranta grödor (som tål växtgift) kan bara användas tillsammans med en viss herbicid. Alltså är en omvandling till ett ekologiskt jordbruk utan bekämpningsmedel omöjligt med den typen av GMO. Dessutom har resistens hos ogräs och hos insekter redan börjat utvecklas i vissa länder. Det innebär att man måste använda ännu starkare preparat.  

Q4. Men finns det inte grödor som tål kyla, torka, sälta osv? Är ni emot sådana, samhällsnyttiga GMO också?
A. Några sådana "samhällsnyttiga" grödor finns inte. De grödor som finns är sådana som de stora kemikalieföretagen tjänar mycket pengar på. Skulle mot förmodan mer samhällsnyttiga grödor tas fram, anser Greenpeace att försiktighetsprincipen ska tillämpas. Det innebär att företaget som vill sälja sin produkt måste kunna visa att grödan med största sannolikhet är ofarlig. Det finns alldeles för många fall i historien med "helt ofarliga" produkter (som t.ex. DDT och PCB) som sedan har visat sig vara ödesdigra.

Q5. Vilka är företagen som tillverkar GMO-grödorna?
A. Alla gengrödor är patenterade och licens måste betalas till företagen som säljer dem. Marknaden för GMO-grödor kontrolleras till allra största delen av några få bioteknikföretag. Över 90 procent av de GMO som finns på marknaden kommer från Amerikanska Monsantos (företaget bakom DDT, PCB och Agent Orange) genkonstruktioner. De andra stora aktörerna är tyska kemikalieföretaget BASF, schweiziska Syngenta och tyska Bayer.

Q6. Vissa menar att GMO kan spela en viktig roll för att komma till rätta med världssvälten. Hur ser ni på det?
A. För det första är större skördar inte garanterade med GMO jämfört med konventionella grödor, ibland blir resultatet istället det motsatta. För det andra - världssvälten finns inte på grund av brist på mat utan på grund av en ojämn fördelning av makt och resurser. Enligt FN:s mat- och lantbruksorgan, FAO, produceras det redan idag 1,5 gånger mer mat på jorden än vad som krävs för att tillgodose hela världens behov. Dessutom är majoriteten av de kommersiella GMO-grödorna avsedd för export som djurfoder till rika länder. Det innebär att länder som till exempel Argentina överger inhemsk livsmedelsproduktion och istället odlar exportgrödor.

Q7. Men kan inte GMO bidra till att minska användningen av bekämpningsmedel i jordbruket?
A. På kort sikt kan en odling av GMO minska kemikalieanvändningen i jämförelse med konventionellt jordbruk. Problemet är dock att både skadedjur och ogräs kan bli resistenta mot det inbyggda bekämpningsmedlet och då krävs det mer och starkare kemikalier. I jämförelse med ekologiskt jordbruk kan GMO-odlingar aldrig leda till en minskning av kemikalieanvändningen. Eftersom en viss sorts GMO kräver besprutning av en viss sorts kemikalie, riskerar användningen av GMO att låsa fast oss i ett kemikalieberoende. På så sätt hindras övergången till ett hållbart jordbruk, vilket är nödvändigt om vi ska komma till rätta med t.ex. den svåra övergödningen av sjöar och hav.

Q8. Vem är det som avgör vilka GMO som får odlas?
A. I många länder är det en speciell myndighet som behandlar godkännandet av nya GMO. Inom EU är det företaget som vill sälja den genmodifierade grödan som står för den enda riskbedömning som görs. Riskbedömningen granskas sedan av EFSA (den europeiska livsmedelsmyndigheten). Hittills har myndigheten godkänt samtliga av de inkomna ansökningarna, utan att redogöra för skiljaktiga åsikter eller vetenskaplig osäkerhet. Och de studier som ligger till grund för godkännande är hemligstämplade. Sedan får medlemsländerna rösta och om de är oeniga (vilket de alltid är) avgörs frågan av EU-kommissionen som hittills godkänt allt rakt av. Efter det får företaget odla grödan inom hela EU.

Q9. Vad har Sverige för inställning till GMO när vi röstar i EU?
A. Sverige är ett av tre länder inom EU som konsekvent röstar för att tillåta nya GMO, trots att de svenska konsumenterna och bönderna är emot GMO. Sverige har även tillhört en liten minoritet som röstat för att andra medlemsländer ska tvingas öppna upp för GMO-grödor som länderna i fråga inte vill ha.

Q10. Varför odlas inte GMO kommersiellt i Sverige?
A. Hittills har det inte funnits några grödor som svenska bönder funnit tillräckligt intressanta. 75 procent av de svenska bönderna kan inte tänka sig att odla GMO. Men finns det däremot en risk att vi får den första kommersiella odlingen av GMO i Sverige nästa år, 2008. Det blir i så fall en genmodifierad potatis som innehåller en antibiotikaresistent gen och som ska användas till papperstillverkning. Detta är mycket problematiskt, eftersom en spridning av den antibiotikaresistenta genen kan leda till att viktigt penicillin blir verkningslöst.

Q11. Är det farligt att äta GMO?
A. Det går inte att säga, eftersom det gjorts för få studier i frågan. Men vissa av de djurförsök som finns visar på en rad möjliga problem. Det handlar bland annat om sämre tillväxt, påverkan på organutveckling, avvikelser i blodceller, leverceller och njurceller. Den undermåliga godkännandeprocessen gör att det finns möjliga hälsofaror med GMO som redan säljs som mat till människor.

Q12. Hur kan jag som konsument veta om min mat innehåller GMO?
A. Inom EU måste all mat som innehåller GMO märkas. Eftersom europeiska konsumenter inte vill ha GMO, har resultatet blivit att det nästan inte går att köpa GMO-mat i EU. Däremot finns det ingen märkning som visar om köttet, mjölken och äggen du köper kommer från djur som fötts upp med genmodifierat foder. Dessa produkter är dock inte genmodifierade i sig och det finns i dagsläget ingenting som tyder på att de skulle vara farlig för hälsan. Däremot, är man emot GMO av miljöskäl, spelar det ingen roll om produkterna används till mat, djurfoder eller inom industrin. Säkraste sättet att undvika GMO i livsmedelskedjan är att köpa ekologiskt certifierade produkter.