Försiktighetsprincipen

Försiktighetsprincipen formulerades i FN:s "World Charter for Nature" 1982 och finns inskriven både i EU-direktiv och i svensk lag. I Konventionen om biologisk mångfald från 1992, som över 170 länder har undertecknat, är den formulerad:

"där det föreligger ett hot om betydande minskning eller förlust av biologisk mångfald bör brist på full vetenskaplig visshet inte användas som skäl för att skjuta upp åtgärder för att undvika eller minimera ett sådant hot"

Eller med andra ord: om man är osäker på om något är farligt miljön eller människors hälsa, så ska det inte tillåtas, i väntan på mer enhetlig forskning. Med försiktighetsprincipen flyttas bevisbördan från miljörörelsen och myndigheter till de företag som vill lansera sina produkter. Principen kräver att företagen kan påvisa att produkten med största sannolikhet är ofarlig.

Försiktighetsprincipen är alltså reglerad i lag, men allt för sällan utnyttjad. Problemet är att Konventionen om biologisk mångfald krockar med Världshandelsorganisationens, WTO:s, frihandelsavtal. WTO-avtalen syftar till att underlätta internationell handel och sätter ekonomisk vinst framför miljön. Eftersom WTO-reglerna möjliggör "bestraffning" i form av handelssanktioner vid överträdelse av frihandelsreglerna och försiktighetsprincipen inte gör det, så innebär det i praktiken att frihandelsreglerna går först.

Men nationer har ändå möjlighet att införa nationella förbud mot GMO om det finns risker för miljön eller människors hälsa. Greenpeace menar att alla EU:s medlemsstater, inklusive Sverige, med stöd av försiktighetsprincipen borde införa sådana förbud när det är motiverat. Sverige har istället aktivt motarbetat andra EU-länders nationella förbud.

Om man blickar tillbaka finner man skrämmande exempel på när försiktighetsprincipen skulle ha kunnat rädda oss ifrån stora problem. För inte så länge sedan matade man kor i EU med andra döda kor som malts ned till kadavermjöl. Korna som ätit kadavermjöl fick galna kosjukan, som spred sig till människor i form av Creutsfeld-Jacobs sjukdom. Ett annat exempel är när kemi- och bioteknikföretaget Monsanto 1942 lanserade det "riskfria bekämpningsmedlet DDT".  Idag lanserar samma företag "riskfria" genmodifierade organismer.