Valfångst

Statistiken säger allt. Mindre än en procent av Antarktis ursprungliga blåvalar finns kvar, trots att de är fridlysta sedan 40 år. Några valbestånd återhämtar sig, men andra gör det inte. Endast ett bestånd, östra Stilla havets gråval, tycks ha återhämtat sig. Men dess nära släkting, västra Stilla havets gråval, är den mest utrotningshotade i världen. Endast cirka 100 återstår.

Fakta och siffror

Nya DNA-uppgifter visar att påverkan från det kommersiella valfisket kan vara betydligt värre än tidigare trott. De flesta uppskattningar av historiska valpopulationers storlek har byggt på gamla uppgifter, men de siffrorna är ofta mycket osäkra enligt marinbiolog Steve Palumbi på Stanford Universitys Hopkins Marine Station i Kalifornien.

År 2003 använde Steve Palumbi och hans kollegor DNA-prov för att räkna ut att knölvalarna kan ha varit så många som 1,5 miljoner innan den kommersiella valjakten började på 1800-talet. Den siffran visar hur stor felmarginalen kan vara: IWC hade accepterat uppskattningen om att antalet knölvalar tidigare var 100 000, en siffra som baserats på 1800-talets valjaktsrekord. Knölvalarnas antal uppskattas i dag till cirka 20 000.

Japanska delegater från den internationella valfångstkommissionen IWC brukar referera till en uppskattning från 1990 att den antarktiska minkvalspopulationen uppgick till 760 000 valar. Men den siffran drogs tillbaka från IWC år 2000 eftersom nya studier hittade betydligt färre vikvalar än tidigare. Den nya uppskattningen är hälften så stor i alla områden som har undersökts. IWC:s vetenskapsmän förstår inte skälen bakom detta och har ännu inte kommit överens om en ny uppskattning.

Konsumtion, förgiftning och katastrof

Valjakten är nu inte det enda hotet mot valarna. Haven, eller snarare, människans påverkan på haven, har förändrats radikalt de senaste 50 åren. Kända miljöhot mot valarna inkluderar växthuseffekten, föroreningar, överfiske, uttunning av ozonskiktet, militärt oljud, och att valarna krockar med fartyg. Industrifiske hotar valarnas tillgång till föda och gör så att valar riskerar att fastna i fiskenät.

Om du funderar på att äta val så vill du kanske fundera lite till - döda valars späck är i vissa områden så kraftigt förorenade med miljögifter som PCB och bekämpningsmedel att de skulle klassificeras som giftigt avfall! Vissa av dessa miljögifter är kända för att orsaka skador på barns utveckling och påverkar reproduktionsförmågan.

Trots dessa alarmerande fakta så vill ett växande antal länder inom den internationella valfångstkommissionen, IWC, rösta för en återgång till kommersiell valfångst. Några nya och entusiastiska medlemmar i IWC är Benin, Gabon, Tuvalu och Nauru.

Världsopinionen har inte svängt i valfrågan, men röstbalansen i IWC kan komma att ändras med dessa länders hjälp. De här länderna har rekryterats för att gå med i IWC och rösta för vad som kallas en "vote consolidation program" av Japans fiskerimyndighet (the Fisheries agency of Japan).

Stora förhoppningar

Förväntningar på att valarna ska återhämta sig har baserats på antagandet att världshaven är lika säkra för valarna som de var för hundra år sedan, om man bortser från kommersiell valfångst. Dessvärre är det antagandet inte längre korrekt. Hoten är många mot valen. Därför menar vi att all valfångst i alla former måste stoppas.

Lär dig mer om valar

Valar är däggdjur och klassificeras till en familj som kallas för Cetacea. Till skillnad från fiskar är de varmblodiga, andas luft och föder levande ungar. Forskare tror att de utvecklades från däggdjur på land med fyra ben, men att de nu är helt anpassade till ett liv under vatten. Valar är komplicerade djur att studera eftersom de lever länge, förökar sig sakta och förflyttar sig över mycket stora ytor.

Det är väldigt svårt att noggrant räkna ut hur många valar det finns och förändringar i populationerna sker mycket sakta. Därför är det omöjligt att säga om populationerna växer eller minskar i studier som bara varar några få år. När de gäller storleken på vissa valpopulationer har man bara grova uppskattningar och osäkerheten är ofta stor - plus minus 50 procent.

http://www.greenpeace.org/international/campaigns/save-our-seas-2/save-the-whales http://oceans.greenpeace.org
http://www.iwcoffice.org 
http://www.nrm.se/tumlare
http://www.ascobans.orghttp://www.wdcs.org/