Ny kapprustning

FN-stadgan förbinder alla medlemsstater att upprätthålla internationell fred och säkerhet genom fredlig konfliktlösning och internationellt samarbete. Men den amerikanska regeringen har under de senaste åren gjort allt för att underminera både internationellt samarbete i allmänhet och nedrustning i synnerhet. Sedan George W Bush kom till makten har USA bland annat dragit sig ur Kyoto-protokollet om klimatförändringar och vägrat ge den internationella domstolen rätten att åtala amerikanska medborgare.

Bush har även vägrat att ratificiera provstoppsavtalet som förbjuder provsprängningar av kärnvapen och dragit sig ur The Biological Weapons Convention (BWC). BWC är en överenskommelse som trädde i kraft 1975 med avsikten att utrota biologiska massförstörelsevapen. Från första början har BWC varit ineffektivt, till stor del beroende på att det saknas ett system för effektiva kontroller. Efter fem års arbete med att utveckla ett effektivt kontrollsystem, torpederades överenskommelsen av den amerikanska regeringen i juni 2001. Bush-administrationen vägrade i sista minuten att gå med på internationella inspektioner, eftersom de menade att det kunde hota den amerikanska nationella säkerheten och amerikanska företagshemligheter. Beslutet upprörde det internationella samfundet och är speciellt hycklande med tanke på de amerikanska kraven på Irak.

Ett annat avtal som den amerikanska regeringen underminerat är Anti-Ballistic Missile treaty (ABM) som förbjuder utvecklingen av landsomfattande missilförsvar. När George W Bush kom till makten började nämligen USA:s regering konstruera ett nytt missilförsvar mot kärnvapen, mest känt som "Star Wars". Fastän USA fram till april 2005 spenderade 120 miljarder dollar på att utveckla Star Wars-programmet, så är det osäkert om det någonsin kommer att fungera.

Inte desto mindre har ett flertal länder - speciellt Kina och Ryssland - redan känt sig nödgade att, som svar på USA:s kärnvapenpolitik, uppgradera sina egna robotar och vapen. Taiwan är i färd med att sätta upp ett missilförsvar riktat mot Kina. Japan har tillgång till stora mängder plutonium och kapacitet att omvandla det till vapen. Nordkorea deklarerade 2004 att de träder ut ur icke-spridningsavtalet och att de nu har kärnvapen. Många fruktar att Iran är på väg att gå samma väg. Pressen på mindre nationer att skaffa sig kärnvapen för att kunna försvara sig mot invasioner är större än någonsin - precis som hotet att terrororganisationer ska tillägna sig vapnen.

Dessutom har president Bush begärt mer pengar från kongressen för att utveckla nya mindre kärnvapen så kallade mini-nukes eller bunker-busters. De kommande fem åren planerar USA att spendera 100 miljoner dollar på att designa mer "användbara" kärnvapen. Dessa mini-kärnvapen ska användas till att attackera mål djupt nere i jorden som till exempel andra kärnvapen och biologiska vapen. Det radioaktiva nedfallet efter en sådan attack skulle troligen bli massivt. Många kritiker menar att mini-kärnvapnen skulle luckra upp distinktionen mellan kärnvapen och vanliga vapen och därför göra en eventuell användning av tyngre kärnvapen mer trolig. Man befarar också att utvecklingen av nya kärnvapen skulle kunna leda till att USA börjar med provsprängningar igen. Genom USA:s och Storbritanniens omfattande utvecklingssamarbete av nya kärnvapen, överträder de båda staterna det internationella icke-spridningsavtalet, som trädde i kraft 1970. Detta är speciellt problematiskt eftersom det viktiga avtalet idag hotar att bryta samman.

Allvarlig är också USA:s ändrade attityd till bekostandet av nedrustning i före detta Sovjetunionen. Programmet "Safeguarding", som går ut på att förstöra kärnvapen och material som kan användas vid tillverkningen av kärnvapen i före detta Sovjetunionen, är av yttersta vikt om spridningen av kärnvapen ska minska. Ändå var en av de första åtgärder som Bush-administrationen vidtog när den kom till makten 2001, att skära ned bekostandet av dessa program med nästan 21 procent, samtidigt som den ökade utgifterna till kärnvapen med nära fem procent.

Allt detta samtidigt som USA har börjat tillämpa en ny säkerhetspolitisk doktrin under de senaste åren - en princip som går ut på att USA kan föra förebyggande krig. Detta är ett helt nytt tillvägagångssätt som på ett avgörande sätt bryter mot de principer som världsordningen hittills har vilat på. USA:s egenmäktiga agerande i en mängd situationer urholkar FN:s makt och auktoritet, motarbetar internationellt samarbete och bryter mot internationell lag.

"The United States will continue to make clear that it reserves the right to respond with overwhelming force - including potentially nuclear weapons - to the use of [weapons of mass destruction] against the United States, our forces abroad, and friends and allies".
George W Bush, september 2002

Läs mer: Kriget mot Irak