-
Hem
- Om oss
- Vi arbetar för att...
- Stöd oss
- Givarservice
- Engagera dig!
- Nyhetsbrev
- Bilder och video
- Rapporter och dokument
- Blogg
- Spel och multimedia
- E-kort och kalender
- Nyhetsartiklar
- Greenpeace TV
- Kontakta oss
- Länka till oss!
- PRESS
- Sea the future
- Elbolagen miljörankade
Du är här:
Q1: Hur många kärnkraftverk finns det i Sverige och när byggdes de?
A: Sverige har tio reaktorer i drift i tre kärnkraftverk - Oskarshamn, Ringhals och Forsmark. Kärnkraftverken togs i drift mellan 1972 (Oskarshamn 1) och 1983 (Ringhals 4). Vårt yngsta kärnkraftverk är alltså 24 år och det äldsta 35 år. Den ursprungliga livslängden bedömdes till 25 år.
Q2: Håller den svenska kärnkraften på att avvecklas eller utvecklas?
A: I Sverige finns det sedan 1981 ett avvecklingsbeslut. Ursprungligen fanns också ett slutdatum när det skulle vara verkställt, år 2010, men det togs bort 1997. De två reaktorerna i Barsebäck togs ur drift 1999 och 2003. Den nuvarande regeringen har lagt frågan om huruvida kärnkraftsavvecklingen ska genomföras på is under den här mandatperioden, alltså fram till 2010.
Q3: Om vi stänger kärnkraftverk i Sverige, kommer vi då inte att behöva importera smutsig kolkraft från Danmark och Polen?
A: Inte nödvändigtvis. Idag slösar vi med energi på ett omotiverat sätt. Det gör att det finns en stor, outnyttjad potential för energieffektiviseringar. Med långtgående energibesparande åtgärder och en omställning till förnybara energislag kan vi under de kommande 20 åren faktiskt avveckla både kärnkraften och minska utsläppen av växthusgaser med två tredjedelar i hela Norden.
Läs mer
Q4: Hur vanligt är det med kärnkraft i resten av världen? Hur är trenden, avveckling eller utveckling?
A: Globalt sett är kärnkraften en marginell energikälla. Den står för cirka 6 procent av världens energikonsumtion och 15 procent av elproduktionen. Det pratas mycket om att bygga ny kärnkraft runt omkring i världen, men i realiteten är mycket lite nytt på gång bland annat p.g.a. höga kostnader. De enda nya reaktorerna i västvärlden (de första på ett decennium) byggs i Finland och i Frankrike. Flera länder saknar helt kärnkraft, bland annat Australien, Nya Zeeland och Italien. Avvecklingsbeslut finns i bl.a. Tyskland och Belgien och diskuteras för närvarande i Spanien.
Q5: Hur kommer det sig att Finland bygger ny kärnkraft?
A: Förespråkarna för den nya reaktorn i Finland hävdade att den behövdes för att Finland skulle kunna minska sina koldioxidutsläpp och klara Kyotomålen. Samtidigt gavs löften om att en ny reaktor inte skulle underminera satsningar på förnybar energi och energibesparande åtgärder. I realiteten stannade satsningen på förnybar energi och energieffektiviseringar av. Idag, sex år senare, har elkonsumtionen fortsatt öka och den finska regeringen tvingades medge att reaktorns skadliga inverkningar på finsk energipolitik hade underskattats. Efter ett drygt år är reaktorbygget försenat med åtminstone 2,5 år och budgeten har överskridits med mellan 6.5 och 9.2 miljarder kronor - kostnader som kommer att drabba de finska skattebetalarna. Dessutom har finska motsvarigheten till svenska SKI hittills rapporterat 1500 brister mot säkerhetsföreskrifterna vid bygget - många av dem har aldrig offentliggjorts.
Q6: Behövs inte kärnkraften för att motverka klimatförändringarna?
A: Nej. Kärnkraften kan bara spela en ytterst liten roll för att hejda klimatförändringarna. Kärnkraften står idag för sex procent av den globala energiproduktionen. Skulle vi öka den andelen i någon betydelsefull skala skulle vi behöva bygga tusentals nya reaktorer runt om i världen - idag finns det 439. Förutom att det inte är önskvärt, är det inte realistiskt att hinna bygga ut kärnkraften i någon betydelsefull skala. Framtiden ligger istället i förnybar energi och i energieffektiviseringar. Med hjälp av energieffektiv teknik och en smartare energianvändning kan vi 2050 halvera det globala energibehovet jämfört med idag. Efter det kan förnybar energi täcka halva världens energibehov, jämfört med 15 procent idag.
Läs mer
Q7: Är inte kärnkraft i alla fall hyfsat miljövänligt om man jämför med fossila bränslen?
A: Nej, allt från brytningen av det radioaktiva och giftiga uranet, till reaktordriften med risken för allvarliga olyckor och slutförvaringen av det radioaktiva avfallet, som förblir dödligt under hundratusentals år, innebär stora risker och problem. Att ställa kärnkraft och fossila bränslen mot varandra är inte nödvändigt eftersom förnybar energi och långtgående energieffektiviseringar tillsammans kan tillgodose världens energibehov utan att det kostar mer än att fortsätta som idag.
Q8: Men är inte kärnkraften åtminstone det billigaste energislaget?
A: Nej. Ser man till samtliga kostnader som byggnadskostnader, driftkostnader, försäkringar, subventioner, kostnader för potentiella olyckor och kostnaderna för slutförvaring av det radioaktiva avfallet är kärnkraften mycket dyr. Oberoende forskare och ekonomer har kommit fram till att kärnkraftens faktiska kostnader för samhället är mycket högre än vad som ofta påstås och att kärnkraften inte är en ekonomiskt rationell energikälla för framtiden.
Läs mer: Economics of nuclear power
Q9: Vad bör man göra av kärnavfallet?
A: Det finns inget säkert sätt att hantera kärnavfallet. Ingenstans i världen har man hittills funnit en lösning på det problem vi skapat. De mycket långlivade radioaktiva ämnena i avfallet, som t.ex. plutonium, fortsätter att vara ett hot i hundratusentals år. Att fortsätta producera dödligt avfall utan att veta hur vi ska kunna ta hand om det, är ren galenskap.
Q10: Hur ser kopplingen mellan kärnkraft och kärnvapen ut? Finns det en begränsning för vilka länder som får ha kärnkraft?
A: Kärnkraften var från början en biprodukt av kärnvapenproduktionen. Varje stat som har tillgång till kärnkraft kan också utveckla kärnvapen. Det finns i princip ingen begränsning för vilka länder som får ha kärnkraft, men i praktiken ser vi att länder som i dagens läge anses som skurkstater av USA – Iran och Nordkorea - blir pressade att avveckla sina reaktorer. Greenpeace anser att det är problematiskt att i praktiken tillämpa olika regler för olika nationer. Det är ytterligare en anledning till varför kärnkraften bör avvecklas - utan civil kärnkraft minskar risken för att fler länder utvecklar kärnvapen och att kärnvapenmaterial, som plutonium, hamnar i händerna på terrorister.
Q11: Hur stor är risken för en allvarlig kärnkraftsolycka?
A: Sannolikheten för en olycka av största tänkbara dimensioner med radioaktivt utsläpp till omvärlden beräknas vara en på 100 000 år per reaktor. Men det förutsätter att det inte finns några dolda fel och att verkligen alla tänkbara kombinationer av mänskliga och tekniska fel är inkluderade. På grund av det komplexa systemet i reaktorerna är det svårt att förutsäga och förbereda sig på alla möjliga olyckor som kan inträffa. Oroande nog upptäcks dolda och helt oväntade fel då och då, inte minst i Sverige. Dessutom måste man räkna med den mänskliga faktorn, att människorna, som sköter kärnkraftverket, begår misstag.
Q12: Har det skett några kärnkraftsolyckor i Sverige?
A: En av de allvarligaste incidenterna i Sverige inträffade i juli 2006 när ett konstruktionsfel i kärnkraftverket i Forsmark orsakade en kortslutning som i värsta fall hade kunnat leda till en härdsmälta. Konstruktionsfelet fanns även i Oskarshamns två reaktorer. En annan mycket allvarlig och helt oförutsedd incident inträffade 1992 i Barsebäck 2. Ett brott på en ledning ledde till att nödkylningssystemet blockerades. Om reaktorn hade gått på full fart skulle det ha kunnat leda till en extremt farlig situation med ett möjligt storskaligt utsläpp av radioaktivitet i miljön.
A: Sverige har tio reaktorer i drift i tre kärnkraftverk - Oskarshamn, Ringhals och Forsmark. Kärnkraftverken togs i drift mellan 1972 (Oskarshamn 1) och 1983 (Ringhals 4). Vårt yngsta kärnkraftverk är alltså 24 år och det äldsta 35 år. Den ursprungliga livslängden bedömdes till 25 år.
Q2: Håller den svenska kärnkraften på att avvecklas eller utvecklas?
A: I Sverige finns det sedan 1981 ett avvecklingsbeslut. Ursprungligen fanns också ett slutdatum när det skulle vara verkställt, år 2010, men det togs bort 1997. De två reaktorerna i Barsebäck togs ur drift 1999 och 2003. Den nuvarande regeringen har lagt frågan om huruvida kärnkraftsavvecklingen ska genomföras på is under den här mandatperioden, alltså fram till 2010.
Q3: Om vi stänger kärnkraftverk i Sverige, kommer vi då inte att behöva importera smutsig kolkraft från Danmark och Polen?
A: Inte nödvändigtvis. Idag slösar vi med energi på ett omotiverat sätt. Det gör att det finns en stor, outnyttjad potential för energieffektiviseringar. Med långtgående energibesparande åtgärder och en omställning till förnybara energislag kan vi under de kommande 20 åren faktiskt avveckla både kärnkraften och minska utsläppen av växthusgaser med två tredjedelar i hela Norden.
Läs mer
Q4: Hur vanligt är det med kärnkraft i resten av världen? Hur är trenden, avveckling eller utveckling?
A: Globalt sett är kärnkraften en marginell energikälla. Den står för cirka 6 procent av världens energikonsumtion och 15 procent av elproduktionen. Det pratas mycket om att bygga ny kärnkraft runt omkring i världen, men i realiteten är mycket lite nytt på gång bland annat p.g.a. höga kostnader. De enda nya reaktorerna i västvärlden (de första på ett decennium) byggs i Finland och i Frankrike. Flera länder saknar helt kärnkraft, bland annat Australien, Nya Zeeland och Italien. Avvecklingsbeslut finns i bl.a. Tyskland och Belgien och diskuteras för närvarande i Spanien.
Q5: Hur kommer det sig att Finland bygger ny kärnkraft?
A: Förespråkarna för den nya reaktorn i Finland hävdade att den behövdes för att Finland skulle kunna minska sina koldioxidutsläpp och klara Kyotomålen. Samtidigt gavs löften om att en ny reaktor inte skulle underminera satsningar på förnybar energi och energibesparande åtgärder. I realiteten stannade satsningen på förnybar energi och energieffektiviseringar av. Idag, sex år senare, har elkonsumtionen fortsatt öka och den finska regeringen tvingades medge att reaktorns skadliga inverkningar på finsk energipolitik hade underskattats. Efter ett drygt år är reaktorbygget försenat med åtminstone 2,5 år och budgeten har överskridits med mellan 6.5 och 9.2 miljarder kronor - kostnader som kommer att drabba de finska skattebetalarna. Dessutom har finska motsvarigheten till svenska SKI hittills rapporterat 1500 brister mot säkerhetsföreskrifterna vid bygget - många av dem har aldrig offentliggjorts.
Q6: Behövs inte kärnkraften för att motverka klimatförändringarna?
A: Nej. Kärnkraften kan bara spela en ytterst liten roll för att hejda klimatförändringarna. Kärnkraften står idag för sex procent av den globala energiproduktionen. Skulle vi öka den andelen i någon betydelsefull skala skulle vi behöva bygga tusentals nya reaktorer runt om i världen - idag finns det 439. Förutom att det inte är önskvärt, är det inte realistiskt att hinna bygga ut kärnkraften i någon betydelsefull skala. Framtiden ligger istället i förnybar energi och i energieffektiviseringar. Med hjälp av energieffektiv teknik och en smartare energianvändning kan vi 2050 halvera det globala energibehovet jämfört med idag. Efter det kan förnybar energi täcka halva världens energibehov, jämfört med 15 procent idag.
Läs mer
Q7: Är inte kärnkraft i alla fall hyfsat miljövänligt om man jämför med fossila bränslen?
A: Nej, allt från brytningen av det radioaktiva och giftiga uranet, till reaktordriften med risken för allvarliga olyckor och slutförvaringen av det radioaktiva avfallet, som förblir dödligt under hundratusentals år, innebär stora risker och problem. Att ställa kärnkraft och fossila bränslen mot varandra är inte nödvändigt eftersom förnybar energi och långtgående energieffektiviseringar tillsammans kan tillgodose världens energibehov utan att det kostar mer än att fortsätta som idag.
Q8: Men är inte kärnkraften åtminstone det billigaste energislaget?
A: Nej. Ser man till samtliga kostnader som byggnadskostnader, driftkostnader, försäkringar, subventioner, kostnader för potentiella olyckor och kostnaderna för slutförvaring av det radioaktiva avfallet är kärnkraften mycket dyr. Oberoende forskare och ekonomer har kommit fram till att kärnkraftens faktiska kostnader för samhället är mycket högre än vad som ofta påstås och att kärnkraften inte är en ekonomiskt rationell energikälla för framtiden.
Läs mer: Economics of nuclear power
Q9: Vad bör man göra av kärnavfallet?
A: Det finns inget säkert sätt att hantera kärnavfallet. Ingenstans i världen har man hittills funnit en lösning på det problem vi skapat. De mycket långlivade radioaktiva ämnena i avfallet, som t.ex. plutonium, fortsätter att vara ett hot i hundratusentals år. Att fortsätta producera dödligt avfall utan att veta hur vi ska kunna ta hand om det, är ren galenskap.
Q10: Hur ser kopplingen mellan kärnkraft och kärnvapen ut? Finns det en begränsning för vilka länder som får ha kärnkraft?
A: Kärnkraften var från början en biprodukt av kärnvapenproduktionen. Varje stat som har tillgång till kärnkraft kan också utveckla kärnvapen. Det finns i princip ingen begränsning för vilka länder som får ha kärnkraft, men i praktiken ser vi att länder som i dagens läge anses som skurkstater av USA – Iran och Nordkorea - blir pressade att avveckla sina reaktorer. Greenpeace anser att det är problematiskt att i praktiken tillämpa olika regler för olika nationer. Det är ytterligare en anledning till varför kärnkraften bör avvecklas - utan civil kärnkraft minskar risken för att fler länder utvecklar kärnvapen och att kärnvapenmaterial, som plutonium, hamnar i händerna på terrorister.
Q11: Hur stor är risken för en allvarlig kärnkraftsolycka?
A: Sannolikheten för en olycka av största tänkbara dimensioner med radioaktivt utsläpp till omvärlden beräknas vara en på 100 000 år per reaktor. Men det förutsätter att det inte finns några dolda fel och att verkligen alla tänkbara kombinationer av mänskliga och tekniska fel är inkluderade. På grund av det komplexa systemet i reaktorerna är det svårt att förutsäga och förbereda sig på alla möjliga olyckor som kan inträffa. Oroande nog upptäcks dolda och helt oväntade fel då och då, inte minst i Sverige. Dessutom måste man räkna med den mänskliga faktorn, att människorna, som sköter kärnkraftverket, begår misstag.
Q12: Har det skett några kärnkraftsolyckor i Sverige?
A: En av de allvarligaste incidenterna i Sverige inträffade i juli 2006 när ett konstruktionsfel i kärnkraftverket i Forsmark orsakade en kortslutning som i värsta fall hade kunnat leda till en härdsmälta. Konstruktionsfelet fanns även i Oskarshamns två reaktorer. En annan mycket allvarlig och helt oförutsedd incident inträffade 1992 i Barsebäck 2. Ett brott på en ledning ledde till att nödkylningssystemet blockerades. Om reaktorn hade gått på full fart skulle det ha kunnat leda till en extremt farlig situation med ett möjligt storskaligt utsläpp av radioaktivitet i miljön.