Skip navigation.
Barsebäcksverket, mars 1999: 25 aktivister från Danmark, Sverige, 
Tyskland, Australien och Slovakien deltog i en aktion där några av 
aktivisterna tillbringade över 24 timmar uppe på reaktorbyggnaden 
Barsebäck 1. Greenpeace krävde att regeringen skulle leva upp till 
sitt löfte att stänga Barsebäcksverket. Båda Barsebäcksreaktorerna är 
nu stängda.

Barsebäcksverket, mars 1999: 25 aktivister från Danmark, Sverige, Tyskland, Australien och Slovakien deltog i en aktion där några av aktivisterna tillbringade över 24 timmar uppe på reaktorbyggnaden Barsebäck 1. Greenpeace krävde att regeringen skulle leva upp till sitt löfte att stänga Barsebäcksverket. Båda Barsebäcksreaktorerna är nu stängda.

Förstora bild

Kärnkraftens tidevarv inleddes 1945 då USA testade sin första atombomb i New Mexiko. Några månader senare släppte USA en atombomb över den japanska staden Hiroshima och sedan ytterligare en över Nagasaki. Som ett svar på världens ilska och förtvivlan presenterade president Eisenhower 1953 sitt "Atoms for peace"-program för FN. Det blev början till en våg av otyglad optimism för atomkraft, som kärnkraften då kallades.

Det första kärnkraftverket i världen togs i drift i Obninsk i Ryssland 1954. Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Oskarshamn, stod klart 1972. Åtta år senare, efter olyckan i Harrisburg 1979 och en stor opinion emot kärnkraft, folkomröstade svenska folket om kärnkraften. Det blev linje två som vann - med den schizofrena formuleringen att inte utveckla kärnkraften men ändå färdigställa de sex reaktorer som höll på att byggas och sedan successivt avveckla all kärnkraft. Riksdagen satte tidpunkten till 2010, eftersom en reaktors livslängd beräknades till 25 år. I och med beslutet fördubblade Sverige antalet reaktorer och blev på så sätt ännu mer beroende av kärnkraft än före folkomröstningen.

1997 togs år 2010 bort som slutdatum. Istället fick regeringen rätt att besluta när en reaktor ska stängas. Idag, efter stängningen av Barsebäck 2 i maj 2005, har Sverige tio reaktorer i drift i tre kärnkraftverk - Oskarshamn, Ringhals och Forsmark. Trots att den förra regeringen hela tiden vidhöll att kärnkraften ska avvecklas är en avveckling av de återstående reaktorerna i realiteten inte på gång. Istället tilläts uppgraderingar av kärnkraftverkens kapacitet - effekthöjningar som gör oss ännu mer beroende av kärnkraftsel och står i vägen för en omställning till ett mer miljövänligt energisystem. Och den nuvarande regeringen har lagt frågan om kärnkraftsavvecklingen på is under den här mandatperioden.

Reaktorer i världen

Ibland sägs det att kärnkraften på senaste tiden har fått ett internationellt uppsving. Men det är ingenting som syns i statistiken över antal byggda kärnkraftverk. Visserligen har USA och Storbritannien öppnat dörren för en utbyggnad av kärnkraften, men det finns ännu inga planer som visar att det skulle vara ekonomiskt hållbart. Efter fiaskot när den brittiska energiproduktionen privatiserades, var regering tvungen att gå in och stödja den bankrutta kärnkraftsindustrin, eftersom ingen ville köpa kärnkraftverken.

Totalt finns det idag 439 reaktorer i drift i 30 länder runt om i världen - majoriteten i USA. 145 av dem finns i EU. 119 reaktorer har stängts och 34 håller officiellt på att konstrueras - en tredjedel sedan 70-och 80-talen, vilket gör att man kan misstänka att många aldrig kommer att bli klara. Förutom i Sverige finns det beslut på att avveckla kärnkraften i Tyskland och Belgien. 2006 började även Spanien diskutera en avveckling av sina kärnkraftverk. Tidigare har Italien, Danmark och Österrike valt att avstå från kärnkraft.

De enda nya reaktorerna i västvärlden byggs i Finland och Frankrike. Förutom att den finska reaktorn aldrig skulle ha byggts utan det generösa statliga stödet från Tyskland, Frankrike och Sverige, så såldes den till ett unikt fast pris. Den franska energikoncernen, Areva, var så desperat att få det första reaktorkontraktet i västvärlden på ett decennium att företaget lovade att ta alla finansiella risker vid förseningar. Med det som grund, godkände Nordea en rekordlåg ränta på 2,6 procent.

Bygget startade under våren 2005. Idag beräknas kostnaden att bli en dryg tredjedel högre än man kalkylerat med. Dessutom har slutdatumet redan skjutits fram 2,5 år på grund av allvarliga brister i säkerhetsrutinerna och problem med kvalitetskontrollen. 

Den finska tillsynsmyndigheten STUK har hittills listat 1500 överträdelser av regler och säkerhetsföreskrifter – och då är kärnkraftverket ännu långt ifrån färdigt. Trots att man kände till misstagen vid bygget av reaktorn i Finland, visar det sig nu att liknande fel byggs in i reaktorn av samma modell i Frankrike.



Läs mer om det finska reaktorbygget

Se karta över världens kärnkraftverk (pdf)