Kärnkraften och växthuseffekten

Det ohållbara i att fortsätta använda sig av fossila bränslen har gjort att kärnkraften allt oftare framställs som ett mindre farligt alternativ. Kärnkraftsförespråkarna kallar den förbluffande nog för en "ren" energikälla. Efter år av ointresse för ny kärnkraft i världen ser förespråkarna nu sin chans att utnyttja den befogade rädslan för växthuseffekten till att gynna kärnkraften.

Men kärnkraften kan aldrig bli lösningen på klimatförändringarna. Även om Sverige har en hög andel kärnkraft i elsystemet, så är kärnkraften globalt sett en marginell energikälla. Den står för cirka 6 procent av världens energikonsumtion och 15 procent av elproduktionen. För att tiofaldiga andelen energi från kärnkraft i världen skulle man behöva bygga 200 nya reaktorer om året de närmaste 20 åren, eller 100 om året de närmaste 40 åren - jämfört med dagens 439 reaktorer. Det är varken realistiskt eller önskvärt.

Kärnkraft är en farlig, förorenande, dyr och ändlig energikälla. Mer kärnkraft innebär större risk för olyckor, mer miljöförstörande uranbrytning, mer radioaktivt avfall som man inte vet hur man ska förvara, större spridning av kärnvapen, fler kärnvapenstater, fler potentiella "smutsiga bomber" och fler mål för terrorister. Det betyder också mindre resurser till de verkliga miljövänliga alternativ som kan täcka energibehovet i världen. Dessutom är kärnkraften beroende av en icke-förnybar energikälla - uran. Om vi skulle ersätta alla fossila bränslen med kärnkraft skulle världens lättillgängliga uranreserver ta slut på mindre än fyra år.

Förnybar energi, å andra sidan, är "obegränsad" och miljövänlig, kan lättare användas i avlägsna och tekniskt outvecklade regioner och innebär inte någon risk för den globala säkerheten. Vindkraften, för att ta ett exempel, är den snabbast växande energikällan i världen. Under de senaste åren har över 6 000 megawatt vindturbiner installerats årligen i Europa. Det motsvarar två eller tre nya stora kärnkraftverk. Varje år! I Sverige har vindkraften ensam potential att ersätta två tredjedelar av den svenska kärnkraften.

Faktum är att till och med ambitiösa mål att reducera växthuseffekten kan uppnås helt utan kärnkraft. Lösningen är att samtidigt effektivisera energianvändandet i byggnader, i transporter och inom industrin.

I Norden går hela kärnkraftsproduktionen åt till att värma upp vatten och byggnader. Det är ett oerhört slöseri. Vatten och hus kan man värma upp mycket effektivare än så. Går vi över till andra uppvärmningssystem som solpaneler, pelletspannor, bergvärme och värmepumpar, blir kärnkraften helt överflödig.

Läs rapporten: Ett nordiskt energiscenario - Greenpeace modell för en hållbar energiutveckling i Norden

Lösningar på energifrågan

”Tvärtemot var många kärnkraftsanhängare tror och hoppas på har klimatfrågan ännu inte omvänt de flesta med grön ideologi. När vi i SOM-undersökningarna frågar om oro för förändringar i jordens klimat visar det sig att personer som är mest oroliga för klimatförändringarna också är minst positiva till att använda kärnkraften medan personer som är minst oroliga för klimatförändringarna är de som är mest positiva till att använda kärnkraften på lång sikt. Alltså ett resultat tvärtemot vad kärnkraftsanhängarna skulle vilja se. Människor som mest av alla ser klimatförändringen som ett hot är de som minst av alla vill använda kärnkraften. Vad de istället mest av allt vill använda är alternativa energikällor som sol och vind”
(Mojnande framgångsvind för kärnkraften, Sören Holmberg, SOM-institutet, Göteborgs universitet, 2007)