Greenpeace-aktivister målar två gigantiska sprickor på det 32 år gamla kärnkraftverket i Borssele i Holland. Den holländska regeringen vill behålla kärnkraftverket, som är ett av världens äldsta, fram till 2013, trots stora säkerhetsrisker.
Förstora bild
När världens reaktorer åldras blir riskerna för komplikationer allt större. Över hälften av Sveriges reaktorer har överskridit sin uppskattade livslängd. Lösningen är förstås inte att bygga nytt, utan att ersätta de gamla kärnkraftverken med ren teknik.
Ju äldre en reaktor är, desto större är risken att slitna komponenter
blir ett säkerhetsproblem. En reaktor och de anknutna komponenterna är
en väldigt komplicerad maskin med många delar. Komponenterna är utsatta
för högt tryck och stora temperatursvängningar. Eftersom systemet är
stort och komplicerat är reaktorerna ständigt i behov av noggranna
kontroller och frekvent underhåll.
Idag har Sverige och många andra länder en mycket åldrad reaktorpark
som kräver mer och mer underhåll. Medelåldern för världens
kärnkraftsreaktorer är 22 år och den ökar varje år. När reaktorerna
konstruerades uppskattades deras livslängd till cirka 25 år. Men för
att maximera vinsten försöker energibolagen, trots riskerna, att få
tillstånd att förlänga reaktorernas driftstid. Samtidigt anstränger de
sig att förminska ålders betydelse för säkerheten.
I Sverige
finns det, till skillnad från i många andra länder, inte en
tidsbegränsning för tillståndet, eftersom kärnkraften ska avvecklas.
Det innebär att vårt äldsta kärnkraftverk, Oskarshamn I, idag är 35 år.
Så funkar det
Enkelt uttryckt är en kärnreaktor en stor ångmaskin. Till skillnad från de gamla ångmaskinerna så drivs den på uran istället för kol eller ved. När radioaktivt uran sätts samman på ett speciellt sätt med ett visst avstånd mellan uranstavarna startar en så kallad fissionsreaktion. Det innebär att uranets atomkärnor klyvs i en kedjereaktion och omvandlas till andra ämnen, till exempel plutonium. Samtidigt bildas energi i form av värme.
Värmen som släpps ut under fissionsreaktionen kan snabbt bli väldigt stark. För att det inte ska bli för varmt kyls härden ned med vatten, som då omvandlas till ånga. Det är om den här tekniken inte skulle fungera som det finns risk för en så kallad härdsmälta. Vid en härdsmälta smälter uranet i härden eftersom enorma mängder energi frigörs okontrollerat. Det kan leda till skador på reaktorn, så att radioaktiva ämnen läcker ut i naturen.
Radioaktiva utsläpp
Kärnkraftsförespråkarna påstår att svenska kärnkraftverk inte släpper ut någon radioaktivitet alls. Det är fel. Även under normaldrift avger kärnkraftverken radioaktiva ämnen. Svenska kärnkraftverk släpper, internationell sett, ut relativt höga doser av radioaktiva föroreningar i havet. Enda anledningen till att Sverige lyckas hålla sig under de godkända gränsvärdena är att föroreningarna späds ut i havsvattnet. Gränserna för utsläpp mäts endast utifrån koncentrationen i omgivningen, inte genom den faktiska mängden utsläpp. Hur nukleära anläggningars normalutsläpp påverkar miljön finns det ännu inte tillräcklig forskning om.