Q&A Klimat

Q1. Vad beror klimatförändringarna på?
A. De förändringar av klimatet som vi redan ser effekterna av beror på att utsläppen av s.k. växthusgaser har ökat drastiskt under de senaste 100 åren, som en följd av människans förbränning av fossila bränslen (olja, kol och naturgas). Växthusgaserna (koldioxid, metan och freoner) lägger sig som ett lock kring jorden och stoppar till viss del den naturliga värmeutstrålningen. Man talar om en växthuseffekt, jorden blir varmare. Resultatet blir smältande glaciärer, stigande havsnivåer, döende korallrev, töande permafrost, förändrade ekosystem och fler naturkatastrofer i form av torka, översvämningar, orkaner m.m.

Q2. Går det att bevisa att det är människans utsläpp av växthusgaser som har lett till den globala uppvärmningen?
A. FN:s klimatpanel har bedömt att det med 90 procents säkerhet är människans utsläpp av växthusgaser som orsakar de pågående klimatförändringarna. Sedan 1950-talet har forskare gjort mätningar av koldioxidhalten i atmosfären och resultaten pekar entydigt på att halten av koldioxid ökar för varje år. Analyser av iskärnor från Arktis och Grönland, där luftbubblor som är upp till 200 000 år gamla har undersökts, visar att koncentrationen av koldioxid i atmosfären har varit nästan oförändrad i 25 000 år - fram till industrialiseringen.

Q3. Vad är det värsta som kan hända om vi inte hejdar klimatförändringarna?
A. Den stora majoriteten forskare är eniga om att vi måste hålla temperaturförändringarna under 2°C, i förhållande till förindustriella nivåer. Blir temperaturökning större än så står världen inför enorma förändringar. Enligt IPCC, FN:s klimatpanel, måste utsläppen av växthusgaser börja minska om senast sju år om vi ska lyckas undvika s.k. farliga klimatförändringar. Idag har vi höjt jordens medeltemperatur med 0,8 grader. Med över 2 graders temperaturhöjning riskerar 20-30 procent av alla djur- och växtarter på jorden att utrotas och miljontals människor att dö av svält, översvämningar, orkaner, krig om krympande naturresurser och en ökad utbredning av sjukdomar som t.ex. malaria. Om vi skulle fortsätta som idag tror forskarna att det kan bli upp till 6,4 grader varmare år 2100. Då är risken att den globala ekonomin kollapsar och att klimatförändringarna blir totalt omöjliga att hantera.

Q4. Hur mycket måste utsläppen minska om vi ska kunna rädda klimatet? Hinner vi verkligen, eller är det kört?
A. Majoriteten av forskarna är eniga om att vi måste minska de globala utsläppen av växthusgaser med 50 procent till 2050 och till nästan noll till slutet av decenniet. Det innebär att de stora utsläpparna, i-länderna, däribland Sverige, måste minska sina utsläpp med 80 procent under samma tid. Det är stora minskningar, men det är fullt möjligt. Och det är inte för sent. Om vi agerar kraftfullt nu kan vi fortfarande rädda klimatet. Men det är bråttom och vi får inte låta energibolag fortsätta investera i fel energikällor.
Läs mer om hur vi når dit.

Q5. Greenpeace är ju för en avveckling av kärnkraften: hur stämmer det överens med att vi måste minska utsläppen av växthusgaser?
A. Att lösa ett svårt miljöproblem med en annan miljöfara är mycket dumt när det finns miljövänliga lösningar nära till hands. Med dagens teknik kan vi täcka halva världens energibehov med förnyelsebar energi. Det resterande energibehovet kan genom energieffektiviseringar minska till hälften. För övrigt kan kärnkraften bara spela en ytterst liten roll för att hejda klimatförändringarna och detta till ett mycket högt pris. Enligt IPCC kan kärnkraftens andel av elmarknaden öka från 16 till 18 procent till 2030 medan andelen förnyelsebar energi kan gå upp från 18 till 30-35 procent under samma tid. Samtidigt påpekar IPCC att kärnkraftens problem med reaktorsäkerheten, risken för kärnvapenspridning och avfallsfrågan består.
Läs mer om varför känkraften inte kan rädda klimatet.

Q6. Hur fungerar FN:s klimatpanel?
A. FN:s klimatpanel, IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) bildades 1988 och består av arbetsgrupper av forskare och experter som sammanställer och bedömer den klimatforskning som görs runt om i världen. Panelens uppgift är dokumentera och beskriva klimatförändringarna, utröna orsaken till dem, ge en prognos för möjliga framtidsscenarier och bedöma möjligheterna att anpassa sig till och mildra effekten av förändringarna. IPCC bedriver ingen egen forskning utan baserar sina bedömningar på en sammantagen bild av alla de vetenskapliga artiklar som världens forskarkår publicerat i frågan. I den senaste rapporten, som kom 2007, gjordes bedömningen att klimatförändringarna med 90 procent säkerhet beror på människan (en eftergift till Kina, som inte ville gå med på skrivningen "nästan 100 procent") samt att effekterna kommer mycket tidigare och blir mycket svårare än man hittills har räknat med.

Q7. Vad är Kyotoprotokollet och vilka har skrivit under det?
A. Kyotoprotokollet är ett av tilläggen till FN:s klimatkonvention, som antogs i Rio 1992. Klimatkonventionens mål är att "stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt". Den innehåller dock inga bindande avtal. De bindande avtalen kom till i Kyotoprotokollet som antogs i Kyoto i Japan 1997 och trädde i kraft 2005. I Kyotoprotokollet förbinder sig de industrialiserade länder som ratificerat avtalet att mellan 2008 och 2012 minska sina utsläpp av växthusgaser med i genomsnitt 5 procent jämfört med 1990 års utsläpp. Efter 2012 krävs en ny internationell överenskommelse. Samtliga i-länder utom de två som släpper ut mest koldioxid per person, USA och Australien, har ratificerat avtalet. För utvecklingsländer, som Kina och Indien, finns ännu inga krav på minskningar av utsläppen.

Q8. Varför behöver inte Kina och Indien minska sina utsläpp? De släpper ju ut enorma mängder koldioxid!
A. Kina och Indien har skrivit under Kyotoprotokollet. Däremot har de inte ombetts minska sina utsläpp till 1990 års nivå, eftersom de vid den tiden var långt fattigare och mindre utvecklade än de är idag. Men de kommer att behöva minska sina utsläpp - hur mycket har inte förhandlats än. För övrigt är det viktigt att komma ihåg att genomsnittskinesen årligen släpper ut under 2 ton koldioxid per person och genomsnittsindiern 0.9 ton. Motsvarande siffra för oss i Sverige är 6 ton och för USA 22 ton. Världsgenomsnittet ligger på 4 ton. Greenpeace anser att man inte kan lägga ansvaret för växthuseffekten på länder som hittills har släppt ut mycket lite växthusgaser i jämförelse med i-länderna. Självklart måste ALLA länder medverka till att lösa problemet. Men i-länderna, som har skapat problemet, måste gå före innan vi kan komma med högljudda krav på fattigare länder. Vad vi däremot omgående bör göra är att exportera och subventionera förnyelsebar energiteknik till utvecklingsländer. Tyvärr subventionerar väst ofta nya kolkraftverk istället.
Läs om vad Kina gör för att få ned sina utsläpp av växthusgaser

Q9. Kan koldioxidlagring vara en lösning på problemet?
A. Koldioxidlagring, även kallad CCS (Carbon capture and storage) är en metod under utveckling, som syftar till att avskilja koldioxiden i utsläpp från t.ex. kolkraftverk och lagra den under jorden. Greenpeace anser att fokuseringen på CCS snarare skadar än hjälper klimatet. Eftersom tekniken, om den skulle visa sig fungera, tidigast kan tas i bruk 2020 blir den ett alibi för fortsatt utbyggnad av fossil energi och underminerar satsningar på den verkliga lösningen - förnyelsebar energi. Dessutom är tekniken behäftad med en mängd problem och osäkerheter.
Läs mer

Q10. Handeln med utsläppsrätter, då? Är den ett bra verktyg?
A. Inte i dagsläget. Idag delas utsläppsrätterna i samtliga länder ut helt gratis - ett sätt att subventionera den inhemska industrin. Dessutom är tilldelningen mycket generös. Industrin får fler utsläppsrätter än den använder. Alltså finns det inga incitament för industrin att minska sina utsläpp. Om industrin istället fick betala för utsläppsrätterna och tilldelningen samtidigt blev betydligt striktare skulle handeln med utsläppsrätter kunna bli ett verkningsfullt instrument.

Q11. Men är det verkligen någon idé att minska utsläppen i lilla Sverige så länge som USA och Australien fortsätter spy ut växthusgaser? Om inte USA skriver under Kyotoprotokollet är vi ändå rökta, stämmer inte det?
A. Det stämmer att USA, som idag står för en fjärdedel av världens utsläpp av växthusgaser, måste minska sina utsläpp rejält om vi ska kunna undvika farliga klimatförändringar. Men alla måste hjälpa till. Om USA ratificerar Kyotoprotokollet innebär det inte automatiskt att vi klarar att undvika de farliga klimatförändringarna. Därför är det viktigt att alla länder omgående gör de nödvändiga investeringar som krävs - i förnyelsebar energi och energieffektiviseringar - och gör sig oberoende av fossila bränslen. Sveriges utsläpp är idag alldeles för höga - det hjälper inte att hänvisa till att det finns länder som är ännu sämre för att slippa ta ansvar.

Q12. Men är det inte orealistiskt att få människor i väst att ge upp sin höga levnadsstandard? Vem vill gå tillbaka i utvecklingen?
A. Att rädda klimatet innebär inte att vi måste frysa i mörkret, äta hemmaodlade grönsaker och aldrig resa någonstans. Men det innebär att vi inte längre kan ha en så stor bensinslukande bilpark, att vi inte kan konsumera enorma mängder kött och flyga utomlands flera gånger per år. Det stämmer säkert att många människor finner det svårt att ge upp privilegiet att skita ned på andras bekostnad. Men ansvaret för omställningen till en hållbar konsumtion ligger främst hos politikerna. Det är politikerna som måste uppmuntra och subventionera omställningen till ett hållbart energisystem och göra det olönsamt att förstöra planeten. Om man sedan kallar en sådan utveckling för att gå framåt eller bakåt är en definitionsfråga. Lyckas vi inte rädda klimatet står vi inför en ekonomisk kollaps - det kan inte direkt definieras som ett framsteg.

Q13. Vad kan jag själv göra för att leva klimatvänligare?
A. Massor. Mycket handlar om små vaneförändringar, annat kräver lite mer uppoffring. Kortfattat kan man säga: flyg mindre och åk mindre bil, byt till ett elbolag som levererar förnyelsebar el, ät mindre kött, köp energisnåla apparater och lämna dem inte på standby-läge, skaffa ett energisparande duschmunstycke och tilläggsisolera ditt hus om du har ett.
Läs mer