-
Hem
- Om oss
-
Vi arbetar för att...
- Hejda klimatförändringarna!
- Rädda våra hav
- Skydda skogen
- Gynna ett hållbart, GMO-fritt jordbruk
- Eliminera giftiga kemikalier
- Avveckla kärnkraften
- Nedrusta nu
- Stöd oss
- Givarservice
- Engagera dig!
- Nyhetsbrev
- Bilder och video
- Rapporter och dokument
- Blogg
- Spel och multimedia
- E-kort och kalender
- Nyhetsartiklar
- Greenpeace TV
- Kontakta oss
- Länka till oss!
- PRESS
- Sea the future
- Elbolagen miljörankade
Du är här:
Idag släpper svenskarna ut ungefär sex gånger för mycket koldioxid. 2015 år måste vi ha minskat våra utsläpp med 30 procent ifall vi inte ska bidra till de farliga klimatförändringarna. Och om drygt 40 år måste utsläppen vara 80 procent lägre än idag. Det innebär att vi måste minska våra utsläpp med 2 procent om året.
Det låter kanske omöjligt för många, som ser framför sig en återgång till 1800-talet. Men det handlar inte om att sitta hemma i mörkret och odla morötter. Självklart kan vi inte fortsätta att slösa på energi som idag. Men omställningen är fullt möjlig samtidigt som vi har ett tekniskt avancerat samhälle.
För att visa hur Norden kan bli klimatvänligt samtidigt som kärnkraften avvecklas, gav Greenpeace i uppdrag till den kända danska energiforskaren Klaus Illum att göra en beräkning av hur vi når ett hållbart energisamhälle även i Norden.
Med hjälp av ett avancerat dataprogram som simulerar energisystemet i Norden har Illum räknat fram att Nordens koldioxidutsläpp från energiproduktionen kan minska med 67 procent till 2030, jämfört med 1990. Och detta utan att vi behöver uppfinna någon ny teknik, utan att vi behöver bygga ut vattenkraften eller importera mer utländsk kol, gas och kärnkraftsel (vi kan tvärtom minska dagens import). Och som grädde på moset - utan att det kostar mer än att fortsätta som idag med kärnkraft och fossila bränslen.
Lösningen är att på ett smart sätt effektivisera energianvändningen. Enorma mängder energi kan till exempel sparas om vi går över från att värma upp våra bostäder med direktverkande el till att istället värma upp dem med hjälp av fjärrvärme och värmepumpar samtidigt som vi isolerar dem bättre.
Rapporten visar också att det finns mycket att vinna på att betrakta Norden som en gemensam energimarknad. Till exempel kan vi använda den norska vattenkraft som blir över efter att vi effektiviserat energianvändningen, till att avveckla danska kolkraftverk och svenska kärnkraftverk.
Kostnadsberäkningar visar att lika mycket pengar som vi nu investerar i smart energiteknik sparar vi senare genom minskade kostnader för fossila bränslen och uran. Så frågan är vilka vi vill betala till – företag som säljer kolkraft och kärnkraft eller de som säljer förnybar energi.
Det låter kanske omöjligt för många, som ser framför sig en återgång till 1800-talet. Men det handlar inte om att sitta hemma i mörkret och odla morötter. Självklart kan vi inte fortsätta att slösa på energi som idag. Men omställningen är fullt möjlig samtidigt som vi har ett tekniskt avancerat samhälle.
För att visa hur Norden kan bli klimatvänligt samtidigt som kärnkraften avvecklas, gav Greenpeace i uppdrag till den kända danska energiforskaren Klaus Illum att göra en beräkning av hur vi når ett hållbart energisamhälle även i Norden.
Med hjälp av ett avancerat dataprogram som simulerar energisystemet i Norden har Illum räknat fram att Nordens koldioxidutsläpp från energiproduktionen kan minska med 67 procent till 2030, jämfört med 1990. Och detta utan att vi behöver uppfinna någon ny teknik, utan att vi behöver bygga ut vattenkraften eller importera mer utländsk kol, gas och kärnkraftsel (vi kan tvärtom minska dagens import). Och som grädde på moset - utan att det kostar mer än att fortsätta som idag med kärnkraft och fossila bränslen.
Lösningen är att på ett smart sätt effektivisera energianvändningen. Enorma mängder energi kan till exempel sparas om vi går över från att värma upp våra bostäder med direktverkande el till att istället värma upp dem med hjälp av fjärrvärme och värmepumpar samtidigt som vi isolerar dem bättre.
Rapporten visar också att det finns mycket att vinna på att betrakta Norden som en gemensam energimarknad. Till exempel kan vi använda den norska vattenkraft som blir över efter att vi effektiviserat energianvändningen, till att avveckla danska kolkraftverk och svenska kärnkraftverk.
Kostnadsberäkningar visar att lika mycket pengar som vi nu investerar i smart energiteknik sparar vi senare genom minskade kostnader för fossila bränslen och uran. Så frågan är vilka vi vill betala till – företag som säljer kolkraft och kärnkraft eller de som säljer förnybar energi.
