Solstrålningen utgör förutsättningen för allt liv på jorden. Den är ursprunget till flera olika energiformer - den får vindarna att blåsa, växterna att växa och vattnet att cirkulera.
De främsta fördelarna med solenergi är dess enorma potential; under en timme förser solen jordens yta med mer energi än hela mänskligheten utnyttjar på ett helt år. För andra regioner med mer sol än Norden under vintern är potentialen större än här, men även i Norden finns det stora möjligheter.

I Sverige är potentialen för elproduktion från solenergi minst 10 TWh per år. Det är mer än Barsebäckreaktorerna producerade tillsammans. För solvärmeproduktionen är potentialen runt 30 TWh per år.
Solenergi kan utnyttjas antingen passivt eller aktivt. Med passivt nyttjande menas att solljuset och solvärmen tas till vara utan särskild omvandling, t.ex. via fönster. Med aktivt utnyttjande menas att solstrålning omvandlas antingen till el med solpaneler eller till värme med solfångare. Solenergin kan bäst utnyttjas i lokaler och i bostadshus men även andra tillämpningar förekommer.
Passiv solenergi
I olika byggnadslösningar kan man gå in för att utnyttja både solljus och solvärme. En byggnads placering, läge, utformning och fönstrens storlek samt byggmaterialen är exempel på faktorer som vid rätt val kan minska kostnaderna för värme och belysning betydligt. Med riktigt smart teknik kan vi i Sverige bygga nollenergi-hus som knappt behöver någon annan energi än solens, människors kroppsvärme och den värme som elektriska apparater ger ifrån sig.
Värme med solfångare
Solens värme tas till vara av solfångare med en mörk yta som absorberar solenergin. Inne i solfångaren finns rör med en vätska som solen värmer upp. Den uppvärmda vätskan flyter sedan till en värmeackumulator som används för varmvatten eller uppvärmning. Solfångare utnyttjas i första hand för att producera varmt kranvatten och i andra hand för att värma upp rummen i ett hus. Solvärme används vanligen individuellt i småhus men det förekommer även mer omfattande värmesystem områdesvis.
Elektricitet med solpaneler
Solpaneler består av solceller av kisel där energin från solstrålningen omvandlas till elektrisk spänning. Solenergi används idag oftast i mindre skala, till exempel i sommarstugor, som ligger utanför elnätet. Det nyaste är solenergifasader på byggnader där solpaneler ersätter en traditionell fasad.
Solenergi globalt
Användningen av solenergi globalt har vuxit med ungefär 25 procent per år de senaste 15 åren och marknaden för solceller har under de senaste tio åren vuxit med 40 procent. I utvecklingsländerna är energiproduktion med solpaneler i regel pålitligare och billigare än en utbyggnad av elnätet. Hushåll i tredje världen har därför redan försetts med över en miljon solenergisystem.
Greenpeace har länge aktivt drivit kampanjer för att stimulera marknaden för solenergi på olika håll i världen. Utmaningen ligger i att utveckla och kommersialisera tekniken.