Växthuseffekten och dess orsaker

Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Utan denna process hade medeltemperaturen på jorden varit -18 i stället för dagens +15°C. Värmen kommer från solen i form av strålning. Det mesta reflekteras tillbaka ut i rymden. Men en del av värmestrålningen absorberas i atmosfären och sänds tillbaka till jorden som då värms upp.



Men när människan i och med den industriella revolutionen började förbränna olja, kol och gas ökade utsläppen av växthusgaser till atmosfären. Växthusgaserna lägger sig som ett lock kring jorden och gör så att mer värmestrålning reflekteras tillbaka till jordytan. Ju mera växthusgaser, desto varmare blir det.

Undersökningar av trädringar, iskärnor och korallrev visar att temperaturen på jordens yta nu är högre än den har varit under de senaste 600 åren. Temperaturen har ökat med nästan 0.8°C sedan början av 1800-talet och 2005 var det varmaste året sedan mätningar startade. Elva av de tolv senaste åren (1995-2006) slår rekord i global yttemperatur. Att havsnivån sedan slutet av 1800-talet har stigit med 17 cm visar också på en global uppvärmning.

Orsakerna till uppvärmningen är, förutom förbränning av fossila bränslen, vår djurhållning och vårt sätt att bruka åkrar, skog och mark. Men även om vi skulle avbryta alla utsläpp av växthusgaser nu, kommer temperaturen på jorden att fortsätta öka en tid framöver. Klimatet reagerar nämligen trögt på yttre påverkan och vi ser inte effekten av växthusgaserna omedelbart.

Enligt FN:s klimatpanels senaste rapport kommer effekterna av klimatförändringarna mycket tidigare, snabbare och blir mycket svårare än vad man hittills har räknat med. Därför måste utsläppen av växthusgaser börja minska senast 2015 år om vi ska lyckas undvika s.k. farliga klimatförändringar. Som tur är finns det ännu tid att agera.