Skip navigation.

Vi utsätts från alla håll för kemiska ämnen som gör skada på oss och på vår omgivning. De kallas miljögifter. Vissa av dem finns redan i naturen. De skulle inte utgjort något hot, om inte människan tagit upp dem ur jordskorpan eller sett till att det blivit för mycket av dem i omlopp. Hit hör kolväten, tungmetaller, radioaktiva ämnen, koldioxid, oxider och näringssalter.







Vår kampanj mot miljögifter har som mål att samhället:
  • ska sluta använda och producera stabila naturfrämmande ämnen så att nivåerna i miljön, och människorna, åter blir noll.

  • ska sluta använda även lätt nedbrytbara naturfrämmande ämnen om inte tillverkaren kan bevisa att de är ofarliga för människa och miljö.

  • ska begränsa användningen och spridning av farliga naturliga ämnen så att nivåerna av dessa kan återgå till det naturliga.

De flesta miljögifter är naturfrämmande. Människan har själv skapat dem och vi har ingen aning om hur de påverkar miljön - enskilt eller i kombinationer. Idag finns omkring 70 000 konstgjorda ämnen i omlopp i samhället. Praktiskt taget inga av dem är ordentligt kontrollerade för hälso- ellermiljöeffekter - ändå får de användas i produkter eller tillverkningsprocesser. Många av dem anses vara mer eller mindre farliga.Varje år testas inom EU och OECD cirka 50 av dessa 70 000 ämnen - men varje år tillkommer också ett par tusen nya, otestade ämnen.

Användningen av sådana ämnen ökar lavinartat, inte minst i Sverige. De kommer ofta ut i miljön via våra vardagsprodukter och de återfinns nu överallt - i vatten, luft, jord, växter, mat, ja till och med i våra kroppar. Ett exempel är nivåerna av dioxin.

Trots att nivåerna i miljön har sjunkit är de fortfarande upp till 100 gånger högre än före industrialiseringen, och ett diande spädbarn kan få i sig 144 gånger WHOs gränsvärde genom bröstmjölken Ett annat exempel är bromerade flamskyddsmedel.

Nivåerna av flamskyddsmedel i bröstmjölk hos svenska kvinnor är nu på gränsen till vad som kan ge hjärnskador hos diande barn - och ändå fortsätter nivåerna att stiga. De senaste fem åren har nivåerna fördubblats.

POP - giftiga i extremt små mängder

De värsta miljögifterna i vår miljö kallas POP, Persistent Organic Pollutants. De är svårnedbrytbara organiska miljögifter som är extremt giftiga i även små mängder. Substanserna sprids med hav- och luftströmmar till olika hörn i världen, där de utgör fara för människor och natur.

Elektroniskt skräp

Vi köper elektroniska produkter som aldrig förr. Men vår konsumtion har en baksida.

EU:s kemikaos

EU har chansen att göra något åt kemikaliekaoset!

Det är i hög grad politiska beslut som är avgörande för ett avvärjande av kemikaliernas hot mot hälsa och miljö. Vår kampanj mot farliga kemikalier arbetar därför i hög grad intensivt med att få politikerna att fatta de rätta besluten för miljön.

Kemikalier i husdamm

När tillverkare använder farliga kemikalier i sin framställning av produkter är det inte sista anhalten på vägen för de giftiga substanserna. De sprids från datorn, från överkastet, från leksaken och finns därför överallt i våra hem.

Kemikalier i leksaker

Innan en leksak placeras på butikshyllan har den varit med om en lång tillverkningsprocess.

Skrotning av fartyg

Fartyg som fraktas till skrotning hamnar i fattiga länder där de nedmonteras och blir till miljöfarligt avfall. Fartygen hamnar på några av de finaste kusterna i Indien, Kina, Bangladesh och Pakistan. Greenpeace arbetar för att få världen att ta sitt ansvar. Det måste utarbetas en internationell lagstiftning för att reglera fartygsskrotningen så att miljö och arbetare inte förgiftas.