Du är här:
Ofta tillverkas POP som spraygifter, (exempelvis DDT) och industrikemikalier (t.ex. PCB). Ett annat exempel är dioxin som bildas vid förbränningsprocesser i bland annat avfallsförbränningsanläggningar. Här ombildas relativt oskadligt klor till giftigt dioxin som är en av de mest giftiga POP-substanserna vi känner till.
De arktiska områdena är särskilt utsatta trots att POP nästan aldrig framställs och används i dessa områden. Substanserna vandrar från de varma till de kalla breddgraderna genom så kallad "global destillation". Ämnena lagras i näringskedjan vilket leder till att de som lever i de arktiska områdena - som isbjörnar - blir utsatta för betydligt högre koncentrationer av POP än andra.
I Sverige används inte DDT och PCB längre. Här är problemet med dioxinföroreningar mycket större. Dioxin finns i våra livsmedel och hamnar i kvinnors bröstmjölk. Fisk från Östersjön är nu så förorenad att man i Sverige råder gravida kvinnor och kvinnor som planerar att bli gravida att inte äta lax och sill mer än en gång i månaden. Gädda, ål och helgeflundra bör de inte äta alls.
Dioxin är giftigt i extremt små mängder och i juni 1998 presenterade WHO sin rekommendation av det 'tolererade dagliga intaget' (TDI). Idag rekommenderar WHO en gräns på 1-4 pikogram per kilo kroppsvikt och dygn (tidigare var denna gräns satt till 10 pg).
Ett pikogram är detsamma som 10 upphöjt till minus tolv gram, det vill säga en miljondel av en miljondel gram eller 0,000000000001 gram! Det är alltså oerhört små mängder som är farliga för människa och miljö.
FN's miljöprogram (UNEP) har antagit en världsomfattande juridisk bindande konvention där POP ska utfasas. Högst på prioriteringslistan finns tolv POP-substanser, häribland dioxin.
Nu måste det läggas maximal press på regeringar och industri så att utfasningen äger rum så snabbt som möjligt!
De arktiska områdena är särskilt utsatta trots att POP nästan aldrig framställs och används i dessa områden. Substanserna vandrar från de varma till de kalla breddgraderna genom så kallad "global destillation". Ämnena lagras i näringskedjan vilket leder till att de som lever i de arktiska områdena - som isbjörnar - blir utsatta för betydligt högre koncentrationer av POP än andra.
I Sverige används inte DDT och PCB längre. Här är problemet med dioxinföroreningar mycket större. Dioxin finns i våra livsmedel och hamnar i kvinnors bröstmjölk. Fisk från Östersjön är nu så förorenad att man i Sverige råder gravida kvinnor och kvinnor som planerar att bli gravida att inte äta lax och sill mer än en gång i månaden. Gädda, ål och helgeflundra bör de inte äta alls.
Dioxin är giftigt i extremt små mängder och i juni 1998 presenterade WHO sin rekommendation av det 'tolererade dagliga intaget' (TDI). Idag rekommenderar WHO en gräns på 1-4 pikogram per kilo kroppsvikt och dygn (tidigare var denna gräns satt till 10 pg).
Ett pikogram är detsamma som 10 upphöjt till minus tolv gram, det vill säga en miljondel av en miljondel gram eller 0,000000000001 gram! Det är alltså oerhört små mängder som är farliga för människa och miljö.
FN's miljöprogram (UNEP) har antagit en världsomfattande juridisk bindande konvention där POP ska utfasas. Högst på prioriteringslistan finns tolv POP-substanser, häribland dioxin.
Nu måste det läggas maximal press på regeringar och industri så att utfasningen äger rum så snabbt som möjligt!
