Du är här:
Regeringen betonar i skogsvårdslagen att skogen är en förnyelsebar resurs. Risken med den inställningen, är att skogen brukas på bekostnad av den biologiska mångfalden. Regeringen förordar nu ökad tillväxt i skogen, liksom ett ökat uttag av biobränsle, för att råda bot på klimatförändringarna. Träd lagrar kol genom fotosyntesen, vilket motverkar växthuseffekten. Därför vill regeringen intensifiera skogsbruket. Avverkningarna, som följer, bidrar dock till frigörande av koldioxid.
- Genom att intensifiera skogsbruket ökar avverkningarna. Ett kalhygges förmåga att binda kol är liten jämfört med förmågan hos ett slutet trädbestånd, säger Amanda Tas, skogstalesperson för Greenpeace. Ett hygge kan avge lika mycket koldioxid som en stående skog tar upp. Det frigörs kol vid markbearbetningen och studier från bl.a. SLU har visat att den ökade marktemperaturen på kalhygget leder till en ökad respiration, vilket i sin tur leder till ökade koldioxidutsläpp.
Med tanke på klimatet bör därför kalhuggningar undvikas. Det tar vanligtvis 30 år innan förlusterna av koldioxid från hygget kompenserats. Biomassan hos de unga nyplanterade träden är för liten för att kunna kompensera markens utsläpp av koldioxid. Mest kol binds i skogsekosystem med slutna trädkronor.
Många skogsberoende arter, speciellt arter med begränsade spridningsmöjligheter, påverkas negativt av klimatförändringarna.
- Det är därför viktigt att tillgången på biotoper och substrat ökar och inte minskar, vilket det oftast gör vid en intensiv skogsproduktion, säger Amanda Tas. Det är därför viktigt att generell hänsyn tas vid bevarandet av skogsmark och att skydden blir långsiktiga.
Klimatförändringarna innebär en ökad stress och sårbarhet för skogen. Fragmenterade skogsområden gör situationen ännu värre för de arter som finns kvar.
- Det är i allmänhet svårt att kombinera en ökad skogsproduktion med en ökad hänsyn av naturvärdena i skogen. Risken är stor att den biologiska mångfalden kommer att bortprioriteras i en ännu större utsträckning än vad den gör idag i jakten på biobränslen, säger Amanda Tas, skogstalesperson för Greenpeace.
Frihet under ansvar är ett ledord för regeringens proposition. Ökade satsningar ska göras på frivilligt skydd av skog. Frivilliga avsättningar garanterar inte att skogsområdena skyddas långsiktigt. Frivilliga avsättningar kan dock fungera bra som ett komplement, men det bör inte ersätta de formella skydden. METSO-programmet i Finland, som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ska utvärdera under våren, har visat att områdena som har avsatts är förhållandevis små och inte nödvändigtvis har höga naturvärden. Områdena skyddas dessutom bara i 10-20 år, vilket är en alldeles för kort tid. Frivilliga avsättningar brukar förordas för att de är kostnadseffektiva eftersom markägaren vanligtvis inte får någon ekonomisk kompensation, men i Finland får markägaren betalt. En rapport från Naturskyddsföreningen visar att om konceptet med METSO skulle implementeras i Sverige skulle kostnaderna för staten bli högre i längden än att inrätta biotopskydd och naturreservat.
- Genom att intensifiera skogsbruket ökar avverkningarna. Ett kalhygges förmåga att binda kol är liten jämfört med förmågan hos ett slutet trädbestånd, säger Amanda Tas, skogstalesperson för Greenpeace. Ett hygge kan avge lika mycket koldioxid som en stående skog tar upp. Det frigörs kol vid markbearbetningen och studier från bl.a. SLU har visat att den ökade marktemperaturen på kalhygget leder till en ökad respiration, vilket i sin tur leder till ökade koldioxidutsläpp.
Med tanke på klimatet bör därför kalhuggningar undvikas. Det tar vanligtvis 30 år innan förlusterna av koldioxid från hygget kompenserats. Biomassan hos de unga nyplanterade träden är för liten för att kunna kompensera markens utsläpp av koldioxid. Mest kol binds i skogsekosystem med slutna trädkronor.
Många skogsberoende arter, speciellt arter med begränsade spridningsmöjligheter, påverkas negativt av klimatförändringarna.
- Det är därför viktigt att tillgången på biotoper och substrat ökar och inte minskar, vilket det oftast gör vid en intensiv skogsproduktion, säger Amanda Tas. Det är därför viktigt att generell hänsyn tas vid bevarandet av skogsmark och att skydden blir långsiktiga.
Klimatförändringarna innebär en ökad stress och sårbarhet för skogen. Fragmenterade skogsområden gör situationen ännu värre för de arter som finns kvar.
- Det är i allmänhet svårt att kombinera en ökad skogsproduktion med en ökad hänsyn av naturvärdena i skogen. Risken är stor att den biologiska mångfalden kommer att bortprioriteras i en ännu större utsträckning än vad den gör idag i jakten på biobränslen, säger Amanda Tas, skogstalesperson för Greenpeace.
Frihet under ansvar är ett ledord för regeringens proposition. Ökade satsningar ska göras på frivilligt skydd av skog. Frivilliga avsättningar garanterar inte att skogsområdena skyddas långsiktigt. Frivilliga avsättningar kan dock fungera bra som ett komplement, men det bör inte ersätta de formella skydden. METSO-programmet i Finland, som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ska utvärdera under våren, har visat att områdena som har avsatts är förhållandevis små och inte nödvändigtvis har höga naturvärden. Områdena skyddas dessutom bara i 10-20 år, vilket är en alldeles för kort tid. Frivilliga avsättningar brukar förordas för att de är kostnadseffektiva eftersom markägaren vanligtvis inte får någon ekonomisk kompensation, men i Finland får markägaren betalt. En rapport från Naturskyddsföreningen visar att om konceptet med METSO skulle implementeras i Sverige skulle kostnaderna för staten bli högre i längden än att inrätta biotopskydd och naturreservat.