den 11 mars 2013 Demonstration i Fukushima

Greenpeace aktivister deltar med tiotusentals människor i en marsch mot det japanska parlamentet den 10 mars 2013 till minne av den tredubbla katastrofen i Fukushima 2011, och för att kräva att den japanska regeringen ska överger sina farliga kärnkraftsprogram.


Idag markerar vi den andra årsdagen av den tredubbla katastrofen i Japan den 11 mars 2011 och trots att vi fortfarande ser en tragedi, så finns det också hopp i Japan.

Medan människor sörjer de mödrar, fäder, syskon, mor- och farföräldrar och barn som de förlorade i jordbävningen och tsunamin, så har många av dem som flydde naturkatastrofen nu kunnat återvända hem och börjat bygga upp sina liv och samhällen så gott de kan.

Tragedin fortsätter dock för dem som fortfarande lider av effekterna av radioaktiviten från kärnkraftsolyckan i Fukushima.
 Många områden förblir obeboeliga, vilket gör att 160 000 evakuerade människor saknar möjlighet att åka hem, eller att försöka återuppbygga sina liv igen då de inte fått tillräckligt med kompensation och stöd.

Familjer och samhällen splittras, personliga ekonomiska konkurser är vanligt liksom skilsmässor och depressioner. Nya beräkningar tyder på att antalet cancerfall troligen kommer att öka i Fukushima, vilket väger tungt på människors sinnen och självmorden ökar nu i området. Det är långt från sanningen att hävda att ingen har mist livet till följd av kärnkraftsolyckan.

Den pågående tragedin som nu drabbar offren för kärnkraftskatastrofen är bristerna inom systemet som är tänkt att ge en skälig ersättning vid kärnkraftskatastrofer, men som inte gör det. Detta system skyddar i huvudsak kärnkraftsindustrin, inte människor.

Kostnaden för Fukushimakatastrofen uppskattas till 250 miljarder US dollars men kostnaderna har hittills redan slagit så hårt mot ägaren TEPCO att de har tvingats nationalisera bolaget. TEPCO är ett av de största energibolagen i världen, men trots detta har de inte behövt ta sitt ansvar. Istället är det nu skattebetalarna som får plocka upp notan.

Ännu värre är att systemet dessutom ger ännu bättre skydd för företag som General Electric, Hitachi och Toshiba. De byggde anläggning i Fukushima utifrån en felaktig reaktordesign. Men reglerna lämnar dem utan ansvar för katastrofen eller ansvar för att hjälpa offren. De har inte heller visat något moraliskt ansvar kring att hjälpa till.

Den stora skillnaden mellan kostnaderna för en kärnkraftsolycka och vad kärnkraftsindustrin faktiskt betalar för bör göra alla arga.

Denna verklighet, liksom andra smärtsamma sanningar om kärnkraften, har drabbat många japanska hem. De börjar nu resa sig i protest mot detta.

Denna mobilisering har redan haft viss framgång då endast två av Japans reaktorer är igång för tillfället. Resten förblir avstängda och det dröjer inte länge förrän de två aktiva reaktorerna vid Ohianläggningen återigen stängs för underhåll, vilket gör Japan kärnkraftsfritt igen. Vi vill ha ett slut på det katastrofala experimentet med kärnkraften. Vi visade förra sommaren att vi kan leva utan, och vi kommer att göra det igen.

Hoppet vi tar med oss från Fukushima är att människor fortsätter att tala, högt och tydligt, om denna katastrof och mot kärnkraften.

Vi kan inte stoppa naturkatastrofer, men vi kan förhindra konstgjorda sådana.
Vi kan inte ge tillbaka folket i Fukushima vad de har förlorat, men vi kan stå upp tillsammans och se till att de får ersättning, att de förblir ihågkomna och att ingen
någonsin tvingas genomlida effekterna av en härdsmälta igen.

Vi hoppas att den japanska regeringen kommer att lyssna till folkets röster, slutar prata om kärnkraft och börjar jobba ännu hårdare för förnybar energi.

Du kan hjälpa till – skriv på här och kräv att kärntekniska företag som General Electric, Hitachi och Toshiba hålls ansvariga för kärnkraftskatastrofer.