Idag publiceras Renewables 2016 – Global Status Report, som visar att 2015 var ett rekordår för utvecklingen av förnybar energi. Samtidigt i Sverige, pågår en politisk diskussion om och i så fall hur staten kan hjälpa kärnkraften att överleva bortom 2020.
Medan jorden snurrar, står Sverige still.
Inom energikommissionen förs för närvarande förhandlingar om en energiöverenskommelse som enligt medieuppgifter kan innebära att den så kallade effektskatten på kärnkraft fasas ut.
HG Capital, som är en stor investerare i förnybar energi i Sverige, har den 19 maj skrivit ett brev till Ibrahim Baylan, där de uttrycker oro över hur en borttagen effektskatt påverkar deras genomförda och planerade investeringar. Att ta bort skatten skulle vara “ett förödande slag mot investerarnas redan skadade förtroende för den svenska elsektorn”, skriver HG Capital.
Det är förståeligt att svenska – liksom utländska – investerare följer den svenska politiska diskussionen med stort intresse. Det är fler än den svenska kärnkraftsindustrin som påverkas om effektskatten skulle tas bort. HG Capital har investerat mer än 20 miljarder i svensk vindkraft. Förutsättningen för investeringarna har givetvis varit en hyfsat stabil marknad.
Om svenska politiker nu beslutar att gynna ett särskilt kraftslag genom skattelättnader på omkring 4,5 miljarder per år, så kan det naturligtvis påverka deras genomförda eller planerade investeringar negativt, liksom marknaden som helhet. Hur ser de svenska partierna på att sänka effektskatten om detta därmed riskerar att slå undan benen på den förnybara energisektorn?
En intressant fråga i sammanhanget är om en borttagen effektskatt verkligen är förenlig med EU:s statsstödsregler. Det är en skattelättnad, vilket kan klassas som ett statsstöd, av en sedan länge etablerad skatt och som gynnar ett visst kraftslag selektivt. Oavsett vilket utfallet blir, är det säkerligen en fråga som EU:s jurister kommer att granska med stort intresse.
HG Capital skriver i sitt brev att detta är en fråga som energikommissionen bör granska. Men frågan är – har regeringen och energikommissionen analyserat om huruvida en borttagen effektskatt kan strida mot EU:s regelverk?
Den svenska regeringen tycks vara mycket mån om att följa EU:s regler om statsstöd. Så pass mån att man valt att från den 1 juli 2016 beskatta vissa solcellsanläggningar för att en skattebefrielse skulle kunna riskera att vara i strid med EU:s statsstödsregler om att snedvrida konkurrensen.
Men när det gäller skattebefrielse för kärnkraft är det uppenbarligen något helt annat.
Här kan du läsa HG Capitals brev till Ibrahim Baylan.
