För att citera David Attenborough, den legendariske naturfilmsskaparen på BBC, “Vår planet är en blå planet”. Över 70% av vår värld är täckt av vatten och våra hav kan ses från andra sidan solsystemet.
Det var inte längesedan vi trodde att haven var för stora för att mänskliga aktiviteter skulle kunna orsaka haven någon egentlig skada. Men studie efter studie kring effekterna av överfiske, oljeborrning, gruvdrift på havets botten, föroreningar och klimatförändringar visar att människan är mer än kapabel till att orsaka enorm förödelse i haven och på de djur som lever där.
Men det är inte bara djuren som är hotade; vi är också det. Havets välmående är avgörande för att miljontals människor ska kunna försörja sig och hjälper samtidigt planeten att mildra klimatförändringarna. Havets öde och ödet för oss människor är starkt sammankopplade.
Vad kan vi då göra för att förhindra att den skada vi redan orsakat inte blir bestående?
De absolut största havsområdena finns utanför ländernas nationella gränser. Dessa enorma och vidsträckta områdena av hav tillhör tekniskt sett ingen – vilket faktiskt betyder att det tillhör oss alla. Tillsammans är vi alla de internationella havens väktare, och det som händer i haven är vårt gemensamma ansvar.
Forskningen är tydlig: Vi behöver stora havsreservat nu.
Havsreservat är stora skyddade havsområden som inte tillåter exploaterande mänskliga aktiviteter. De ger en fristad för djuren och möjliggör återhämtning för ekosystemet. Och fördelarna är globala. Fiskbestånd som återhämtar sig inom reservaten sprider sig förbi reservatsgränserna och utåt i haven. Där kan de stärka tillgången på mat för de miljontals människor som primärt förlitar sig på haven för sin överlevnad. Och forskare blir bara säkrare: hälsosamma och levande hav har en avgörande roll i att absorbera koldioxid och därmed hjälpa oss att undvika de värsta effekterna av klimatförändringarna.
Alex Rogers, Professor i bevarandebiologi vid Oxford universitetet säger:
“Om vi ska undvika de värsta effekterna av klimatförändringarna och skydda den biologiska mångfalden behöver vi skydda minst 30% av haven, och Antarktis är en fantastiskt plats att börja med. Hoten mot Antarktis ökar; klimatförändringar, ökande föroreningar av bland annat plast och en expanderande fiskeindustri, för att nämna några. Att skapa stora havsreservat kan möjliggöra att dessa ekosystem kan hålla kvar sin mångfald och ekologiska funktion. Dessutom är det inte förrän nyligen man upptäckt vilken betydelse det Antarktiska ekosystemet har för lagringen av koldioxid. Det är bråttom för att få världens regeringar att samarbeta för att skydda haven, så det är dags att agera.”
Men här är den goda nyheten. Vi kan skriva om historien och se till att det blåa delarna av vår blå planet blir skyddade! För bara för några månader sedan, i ett kvavt rum långt bort från havet, samlades regeringar från hela världen. De kom överens om att haven behöver skyddas och skapade de juridiska möjligheterna att göra det. Resultatet var grunden till ett nytt havsfördrag.
Det nya havsfördraget kommer inte att vara klart förrän tidigast 2020, men när möjligheten att skydda internationellt vatten finns vid horisonten, skapas momentum för att skydda mer hav under tiden. Förra året skyddades också ett enormt område på 1.5 miljoner kvadratkilometer i Rosshavet i Antarktis. Ett betydelsefullt bevis på att internationellt samarbete för att skydda vårt gemensamma hav faktiskt fungerar.
Antarktis ligger på botten av vår planet och är hem till en stor mångfald av liv: enorma kolonier av Kejsar- och Adéliepingviner, den makalösa jättebläckfisken med ögon stora som basketbollar och världens största djur, blåvalen, som har vener stora nog för en människa att simma i.
Men Antarktis är under hård press från den expanderande fiskeindustrin som nu har riktat in sig på en art som praktiskt taget alla andra djur är beroende av – krill. Krillen är de små kräftliknande djur som pingviner, valar, sälar och andra djur är helt beroende av för sin överlevnad. De fruktansvärda rubrikerna från början på oktober i år då alla pingvinungar förutom två, i en koloni på över 40,000 djur, svalt ihjäl är en grym påminnelse om det enorma tryck som djurlivet i Antarktis redan utsätts för. En expanderande krillindustri är ett ytterligare hot för det Antarktiska havets hälsa. Och vad ännu värre är, krillindustrin blockerar aktivt alla försök för att få till starkare skydd av haven kring Antarktis.
Under de senaste två veckorna har de regeringar som ansvarar för Antarktis, varav Sverige är en av dem, träffats för att diskutera framtiden för kontinenten och dess kringliggande hav. Även om endast svaga förslag för utökat miljöskydd legat på bordet för årets möte ser det ljusare ut för 2018 års möte. Om tolv månader finns det en historisk möjlighet att faktiskt skapa världens största skyddade område – ett Antarktiskt havsreservat. Reservatet skulle täcka Weddellhavet intill Antarktiska halvön och skulle vara över fyra gånger så stort som Sverige.
Att skapa världens största skyddade område i det Antarktiska havet skulle ge en tydlig signal till fiskeindustrin och de snäva nationella intressena. Vi behöver göra det tydligt att dessa inte längre kan ha samma inflytande som de hittills haft om vi ska kunna skapa ett globalt nätverk av skyddade havsområden runt hela vår blå planet.
Vi behöver uppmuntra våra politiska ledare och visa att det är fullt möjligt, och nödvändigt, att skydda det som tillhör oss alla.
Rörelsen för att skydda vår blå planet startar nu, och den börjar i Antarktis.
2024: nu måste vi se till att det globala havsavtalet skapar verkligt skydd för haven! Skriv under och följ med på vår resa för att skydda haven
