Pressmeddelande - 12 april, 2006
Det är svårt att föreställa sig hur stor förstörelsen blir när djuphavstrålarna i sin jakt på fisk skrapar upp havsbottnarna med hjälp av sina bottentrålningsnät. Därför har Greenpeace spänt upp ett av dessa monsternät, 60 gånger 30 meter stort, i Kungsträdgården i Stockholm. Genom att visa hur stor förstörelsen blir vill Greenpeace att Sveriges regering aktivt stöttar ett FN-förslag om att skydda djuphaven. I år kommer FN att diskutera och fatta beslut i frågan.
Spansk-flaggade bottentrålaren Ivan Nores i Hatton-Bank-området i Nordatlanten, nordväst om Irland. De enorma näten som sitter på bottentrålarna fångar allt i sin väg och ödelägger djuphaven.
Paraplybläckfiskar, atlantiska soldatfiskar och kallvattenkoraller är några av de flera miljoner växt- och djurarter på djuphavet som hotas av bottentrålningen. Svenska forskare varnar för bottentrålningens
konsekvenser:
- Fiskarterna som lever i djuphavet växer väldigt långsamt och har jämförelsevis dålig reproduktionsförmåga. Det är mycket svårt att åstadkomma ett hållbart fiske under sådana omständigheter. Stockholms Marina Forskningscentrum (SMF) stödjer helt arbetet med att få ett förbud mot bottentrålning i djuphaven, säger Annika Tidlund, forskare på SMF.
Bottentrålarna på djuphaven kan tråla på upp till 2000 meters djup och ödelägger snabbt stora områden. Om detta fortsätter så kan alla kallvattenskoraller vara borta om mindre än 20 år. Det är en flotta på omkring 300 fiskefartyg som med bottentrålar förstör allt i sin väg i jakten på fisk. De flesta bottentrålarna på djuphavet kommer från EU-länder. Spanien är den största boven, följt av Frankrike och Danmark/Färöarna.
- De oupptäckta resurser som finns i djuphaven tillhör alla, och några få trålare kan inte tillåtas förstöra allt dess liv utan att Sverige och andra länder protesterar, säger Ida Udovic, Greenpeace.
Den12-13 april kan alla i Stockholm se hur bottentrålarnas nät ser ut. I Kungsträdgården har Greenpeace spänt upp ett gigantiskt trålnät som använts av en djuphavstrål. Under trålnätet finns en fotoutställning med bilder både på de märkliga varelser som finns i djuphaven, samt bilder som visar hur förstörelsen går till. Sveriges miljöminister Lena Sommestad besöker nätet på torsdagen, och forskare från Stockholm Marina Forskningscentrum kommer också att närvara.
För den besökare som själv vill agera för djuphaven finns möjlighet att skriva på protestlistor och göra andra aktiviteter. Många svenskar har redan visat vad de tycker i frågan om bottentrålning:
- Förra året skrev 50 000 människor till Sveriges miljöminister och till statsministern och krävde att Sverige inom FN agerade för att stoppa bottentrålning på internationellt vatten. Den politiska handlingskraften i Europa har hittills varit svag, men i år är det dags att ta krafttag inom FN. Tiden håller på att rinna ut för djuphaven, och Sverige behöver agera, säger Ida Udovic, Greenpeace.
Ett moratorium mot bottentrålning på internationellt vatten föreslogs i FN 2004 av en rad mindre länder och stöttas av Greenpeace och en internationell koalition av miljöorganisationer, samt av 1459 vetenskapsmän.
Bli en Ocean Defender och hjälp oss att skydda djuphavenLäs mer om djuphavskoalitionen
Läs mer om undervattensberg och bottentrålning