Kärnavfall - ett dödligt arv till framtiden

Kärnkraften ger oss el. Den ger oss också avfall som är så farligt att det måste hållas isolerat från människor, djur och natur i 100 000 år.

Svenska kärnkraftverk skapar ungefär ett halvt ton radioaktivt avfall varje dag.

Osäker slutförvaring

Kärnkraftsindustrin vill lämna det radioaktiva avfallet i berggrunden, inneslutet i stål- och kopparkapslar med en svällande lera emellan, en metod som kallas KBS-3. KBS-3 kritiseras starkt av forskare från bland annat KTH. Så här säger Torbjörn Åkermark, doktor i korrosionslära och forskare vid KTH:

”Om man idag sammanfattar kunskapsläget för KBS-3-metoden är det att kopparkapseln med största sannolikhet kommer att försvinna efter halva lagringstiden. Det finns även indikatorer på att den betonitlera som omger kapslarna kommer att rinna bort. Under dessa förhållanden är det enbart ett slöseri med resurser att lämna in en ansökan för att bygga ett slutförvar före årsskiftet. Dessutom är en säkerhetsanalys meningslös, då kopparn inte uppfyller de grundläggande kraven som ställs.”

Läs mer om djupförvaring och forskarnas åsikter här.

Vad kan gå fel?

Radioaktiva ämnen kan läcka ut och förgifta grundvattnet genom att förvaringen inte är tillräckligt säker. En läcka skulle till exempel kunna uppstå genom att kopparn inte håller, att leran rinner bort, att det uppstår sprickor i berggrunden eller genom att en framtida istid förändrar de geologiska förutsättningarna. Det skulle innebära att giftiga ämnen sprids vitt.

Människor kan också sprida det farliga avfallet, av misstag eller avsiktligt, till exempel för att de vill ha material till kärnvapen. Vi vet idag ingenting om hur samhället kommer att se ut 1000 år framåt i tiden. Kommer vi ens att kunna överföra kunskap om förvaringen och farorna med radioaktivitet?

Om kärnkraftsindustrin får som de vill kommer vi att lämna efter oss ett dödligt arv till 3 000 kommande generationer – och hålla tummarna för att de inte ska hitta det.

Den enda vägen framåt

Djupförvaringen av kärnavfall som föreslås i Sverige är inte en säker förvaringslösning. Inga andra kärnkraftsländer har heller hittat något säkert sätt att lagra det radioaktiva avfallet. Men avfallet måste ändå tas om hand.

Istället för att försegla avfallet i marken utan åtkomst och hoppas på det bästa måste vi:

  • Förvara det avfall som finns i tillfälliga mellanlager med hög säkerhet och regelbunden oberoende kontroll
  • Förvara avfallet åtkomligt, så att det kan övervakas, eventuella problem kan åtgärdas och det kan hanteras om en säker långsiktig lösning skulle upptäckas i framtiden
  • Förvara allt avfall i mellanlager på plats vid kärnkraftverken för att utesluta farliga transporter
  • Införa internationell kontroll på övervakningen av radioaktivt avfall, så att säkerheten är oberoende av politiska förändringar i Sverige
  • Satsa på ett intensivt, oberoende forskningsprogram

De senaste uppdateringarna

 

Greenpeace genomför en fredlig protest vid

Bild | 17 december, 2001 på 1:00

Greenpeace genomför en fredlig protest vid kärnkraftsreaktorn Lucas Heights i protest mot planerna på att bygga en ny reaktor.

FNPP innehåller ett ton uran

Bild | 1 april, 2000 på 1:00

FNPP innehåller ett ton uran-bränsle, vilket är tillräckligt för att tillverka tio kärnstridsspetsar.

Greenpeace installerar solpaneler på en skola

Bild | 10 mars, 1997 på 0:00

Greenpeace installerar solpaneler på en skola i Palma de Mallorca.

Aktion vid kärnkraftverk i Belgien på tioårsdagen

Bild | 26 april, 1996 på 1:00

Aktion vid kärnkraftverk i Belgien på tioårsdagen av olyckan i Tjerbobyl i Ukraina.

Evakuerat dagis i den övergivna staden Pripyat

Bild | 1 oktober, 1995 på 1:00

Evakuerat dagis i den övergivna staden Pripyat, några kilometer från Tjernobyl.

Aktivist framför tunnor som symboliserar

Bild | 22 februari, 1995 på 0:00

Aktivist framför tunnor som symboliserar kärnavfall. Lokalbefolkningen bygger tillsammans med Greenpeace ett monument med tunnor som symboliserar kärnavfall vid La Hague.

November 1994: Greenpeace besöker urangruvorna

Bild | 1 november, 1994 på 1:00

November 1994: Greenpeace besöker urangruvorna i Priargujanski med syfte att dokumentera den miljöförstöring som orsakas av gruvdriften. Uranet som används i de svenska kärnkraftverken kommer ifrån detta område.

Greenpeace besöker urangruvorna vid Priargujanski

Bild | 1 november, 1994 på 0:00

Greenpeace besöker urangruvorna vid Priargujanski-gruvorna. Syftet är att dokumentera den miljöförstöring som orsakas av gruvdriften. Uranet som används i de svenska kärnkraftverken kommer ifrån detta område.

Protest mot det brittiska hangarfartyget

Bild | 12 maj, 1989 på 1:00

Protest mot det brittiska hangarfartyget ARK ROYAL. ARK ROYAL skeppade kärnvapen motsvarande 80 gånger sprängkraften i Hiroshima. Greenpeace projicerade texten 'we have nuclear weapons on board' på fören.

Uppförande av det skyddande höljet

Bild | 1 september, 1986 på 1:00

Uppförande av det skyddande höljet, den så kallade "sarkofagen", över den ödelagda reaktor 4 i Tjernobyl.

401 - 410 av 411 resultat.

Ämnen