Du är här:
Anguilla anguilla
| Återhämtningsplanen från EU räcker inte till på långa vägar för att rädda ålen. Ålen måste totalfredas i samtliga stadier av sin livscykel. Det är därför av största vikt att det blir ett totalstopp för ålfiske i alla dess livsfaser. Dessutom måste stora delar av havet och kustnära områden där ålen samlas i större antal, göras om till marina reservat, där inget fiske tillåts för att skydda vandringen. Vidare måste återhämtningplaner för ål antas och genomföras och negativa konsekvenser av vattenkraftsturbiner och andra vandringshinder minimeras. På grund att ålen är akut utrotningshotad rekommenderar vi att man avstår från ål. Efter många års överfiske och problem med vandringshinder är den europeiska ålen nu akut utrotningshotad. Andelen av små ålar som går upp i kallare vatten för att växa sig stora har minskat med 99 procent sedan mitten av åttiotalet! Om ålen ska räddas är det avgörande att allt fiske efter ål stoppas nu. Ål från odlingar är inte ett realistiskt alternativ eftersom alla ålar i odlingar kommer från fångst av små ålar i det vilda. Samtidigt måste ålens vandringsvägar i sötvatten restaureras. På grund av för litet bestånd rekommenderar Greenpeace att man avstår från att köpa ål. ProblemDen europeiska ålen minskar kraftigt. Orsakerna är både överfiske och förstörelse av ålens livsmiljö i och med stora svårigheter för ålen att vandra upp och ner i vattendragen. Många ålar slutar som ålfärs i vattenkraftsturbiner.Ålen har dessutom en komplicerad livscykel och är gammal när den leker. Efter leken dör den. Den blir inte könsmogen förrän vid 12-25 års ålder i Nordeuropa. Därmed är den också sårbar för utnyttjande och behöver lång tid för att återhämta sig från överfiske och markanta nedgångar i beståndet. Under senare halvan av 1900-talet skedde förändringar i ålbeståndet. Antalet små ålar som gick upp i floder och vattendrag minskade till 10 procent av vad tidigare observationer har visat. Enligt det internationella havsforskningsrådet ICES, ligger siffran idag på en procent! Orsaken är en kombination av överfiske, förstörelse av dess livsmiljö, klimatförändringar, förändringar i havsmiljön och av vattenkraftsturbiner på de platser där ålen lever. ICES pekar dock på fisket som det största problemet. Om artenÅlen vandrar mycket långt. Exakt var ålarna lekar är inte känt, men antagligen sker det på flera hundra meters djup i Sargassohavet, ca 700 mil från Sverige. Antagligen leker ålen på vårvintern. Enligt en del teorier måste ålen simma länge och kontinuerligt för att kunna leka. Ålens larver förs av havsströmmar till Europa, en resa som kan ta tre år. Efter att ha levt i våra insjö- och kustvatten mellan fem och trettio år vandrar ålarna tillbaka till Sargassohavet för att leka. Efter leken dör ålarna.Ålen har flera helt olika utvecklingsstadier. Ållarverna ute i havet är helt olik den vuxna ålen. Då ållarverna driver och simmar in till kusten förvandlas larverna till genomskinlig glasål och genomgår därefter ytterligare tre stadier under sin livscykel: gulål, blankål och slutligen lekmogen ål, som bara har observerats under laboratorieförhållanden. Ålens föda är främst musslor, snäckor och kräftdjur. BeståndTill skillnad från andra fiskar tillhör alla europeiska ålar ett gemensamt bestånd. Det är ovanligt för en så vitt spridd art.Kvoter och förvaltningBåde vuxna ålar och de små glasålarna är utsatta för ett kommersiellt fiske. Fisket efter glasål bedrivs i första hand i södra Europa, i bland annat Frankrike och Spanien. Det mesta av fångsten exporteras till Asien eller säljs till odlingar. Bara en liten del av glasålarna tillåts vandra längre norrut och upp i floder och vattendrag där de kan växa sig större.EU:s fiskeriministrar har i åratal förhandlat om en återupprättningsplan för den hotade ålen. I juni 2007 var de äntligen eniga, men åtgärderna kommer för sent och är för små. Åtgärder för att minska vattenkraftens påverkan saknas och i Sverige finns det inget tak för ålfisket, däremot en sorts golvnivå. D.v.s. bara fiskare som fiskar mer än 400 kilo ål per år får fiska, men det saknas ett tak. Återupprättningsplanen lyder i korthet: ”Varje medlemsstat måste presentera en nationell åtgärdsplan för att uppnå målet att 40 procent av ålarna ska återvända till havet på återvandring från sjöar, åar och andra vattendrag. De medlemsstater som fiskar glasål ska använda 35 procent av all glasål till utsättningar i vattendrag med få ålar. Senast 2013 ska detta gradvis öka till 60 procent.” Ålen är en av de få kommersiellt viktiga fiskarter som har hamnat på CITES appendix 2 som innehåller arter som inte nödvändigtvis är akut hotade men som måste hållas under uppsikt för att undvika ett större fiske än vad arten klarar av. Den europeiska ålen hamnade på listan sommaren 2007 och bestämmelsen träder i kraft mars 2009. Ålens tillstånd är alltså ytterst kritiskt. |
Läs mer:
http://www.artdata.slu.se/rodlista/Faktablad/angu_ang.PDF
http://www.fishsec.org/article.asp?CategoryID=1&ContextID=35
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2005:0472:FIN:EN:PDF