Skip navigation.

 

Hajar och rockor är extremt känsliga mot överfiske pga långsam reproduktion och lång livscykel. Många arter är utrotningshotade, men trots det fortsätter fisket och när djuphavsfisket expanderar så hotas nya arter. Dessutom finns stora bifångstproblem och problem med skador på bottnen från bottentrålning.

På grund av känsligheten hos hajar och rockor för överfiske och ett stort problem med bifångster bör man avstå från konsumtion av hajar och rockor.

Hajar och rockor tillhör de s.k. broskfiskarna. Eftersom hajar växer och fortplantar sig extremt långsamt är de extra känsliga för överfiske. I nordiska vatten fiskas främst den hotade pigghajen, men flera andra arter fiskas som bifångster, t.ex. de utrotningshotade arterna slätrocka och knaggrocka. Många hajar överfiskas. Det beräknas att 100 miljoner hajar dör varje år på grund av fisket. Den haj man oftast hittar i affärerna är pigghaj, som minskat med 95-89 procent på bara 20 år. Av de större arterna har bestånden minskat med 90 procent på 50 år. Tyvärr är bifångster av sköldpaddor, sjöfåglar som t.ex. albatrosser och havslevande däggdjur höga. Alla hajar och rockor bör undvikas.

Problem

Beståndet av de större hajarterna har minskat med 90 procent på 50 år. Denna minskning hotar ekosystemens funktioner då hajar fungerar som toppredatorer, dvs viktiga rovdjur. De flesta hajarter är hotade, i nordiska vatten främst pigghaj, håbrand, slätrocka och knaggrocka. I europeiska vatten förekommer ca 145 arter. De flesta av dessa finns bristfällig eller ingen kunskap om, t.ex. djuphavsarter.

Hajar och rockor fångas både i riktade fisken och som bifångst, främst i långrevsfiske efter tonfiskar och i bottentrålfiske. Då de flesta fiskbestånd minskar idag börjar fiskar man efter nya arter som t.ex. hajar och rockor. Även arter som tas som bifångst blir ekonomiskt viktiga.

Bottentrålning efter rockor skadar havsbotten.
Avhuggning av hajfenor till hajfenssoppa, s.k. shark finning, är förbjuden i EU och internationellt, men kryphål och brister när det gäller EUs regler och inspektioner gör att EUs fiskeflotta i många fall fortsätter utan straff. I praktiken är EUs fiskeflotta bland de värsta när det gäller att skära fenor av hajar i världen. Fenorna skärs av och resten av hajkroppen slängs, ibland levande, ofta tillbaka i vattnet.

Information om fisket av hajar och rockor

Hajar och rockor är särskilt känsliga för överfiske; de växer långsamt, blir könsmogna sent och får vanligen få ungar (ibland bara en eller två ungar vartannat år). Bestånden av hajar och rockor kan därför lätt överfiskas, och det finns allvarliga risker för utrotning av många arter av hajar och rockor.

Uppskattning av bestånden

Beståndet av de större hajarterna har minskat med 90 procent på 50 år. Denna minskning hotar ekosystemens funktioner då hajar fungerar som toppredatorer, dvs viktiga rovdjur.

Slätrockan har i nordiska vatten minskat med över 90 procent och är nu akut hotad. Mellan 1915–1977 har knaggrocka minskat med upp till 90 procent. Populationsuppskattningar visar att pigghajen i nordöstra Atlanten kan ha minskat med 95–98 procent på tjugo år.

IUCN, internationella naturvårdsunionen, beräknar att minst 20 procent av 547 arter av hajar och rockor, för vilka tillräcklig information finns, hotas av utrotning. Även djuphavslevande arter av hajar och rockor börjar exploateras då andra fiskbestånd minskar. Flera arter av djuphavshajar har på kort tid minskat med hela 95 procent.

Kvoter och förvaltning

Pigghaj är den vanligaste haj som fiskas. Fiskekvoter finns för håbrand och pigghaj.

Oftast fångas hajar och rockor som bifångst, men det finns ett litet antal fartyg som har främst rockor som målart. EU och Norge förvaltar rockorna i Nordsjön med en gemensam kvot sedan 1999. ICES, internationella havsforskningsrådet, rådgivning för kvoten för rockor i Nordsjön är sedan 1992 en nollkvot (inget fiske). Rockor i Nordsjön klumpas ihop i en enda TAC (kvot), vilket innebär att extremt sällsynta arter som slätrocka blir extra utsatt. Sedan 1992 har fångsterna av rockor i Nordsjön halverats.

 

 


 

 


Läs mer:

Knaggrocka
http://www.artdata.slu.se/rodlista/Faktablad/raja_cla.PDF



Slätrocka
http://www.artdata.slu.se/rodlista/Faktablad/raja_bat.PDF



Pigghaj
http://www.artdata.slu.se/rodlista/Faktablad/squa_aca.PDF



http://www.ices.dk/committe/acfm/comwork/report/2006/oct/nea%20spurdog.pdf



gråhaj
http://www.artdata.slu.se/rodlista/Faktablad/gale_gal.PDF



håbrand
http://www.artdata.slu.se/rodlista/Faktablad/lamn_nas.PDF

http://www.ices.dk/committe/acfm/comwork/report/2006/oct/nea%20porbeagle.pdf


http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?id=88


http://www.iucnredlist.org/search/details.php/11200/all



IUCN Shark Specialist Group
http://www.flmnh.ufl.edu/fish/organizations/ssg/ssg.htm



http://www.ices.dk/committe/acfm/comwork/report/2006/oct/Demersal%20elasmobranchs%20NSSK.pdf