Sea the future

Europeisk hummer

Uer (kungsfisk, rödfisk)

Hälleflundra och liten hälleflundra (blåkveite)

Marulk

Torsk

Svärdfisk och marlin, spjutfiskar

Havskräfta

Nephrops norvegicus

Trålfisket efter havskräftor är förknippat med en rad problem som gäller rent allmänt för trålfisket. Det är problem med bifångster, låg selektivitet i fisket samt en förstörelse av havbotten. Välj istället burfångade havskräftor.

På grund av fiskemetoden rekommenderar vi att inte köpa trålfångad havskräfta.

Bestånden av havskräfta är inte överfiskade men fiskemetoden bottentrål som oftast används till fiske av havskräfta är förknippat med stora mängder bifångst av små kräftor och fisk, i synnerhet torsk, tunga och rödspätta. Vid trålning skövlas också havsbotten och andra djur som havsanemoner, koralldjur som större piprensare, sjöstjärnor och sjöborre. Om du vill köpa havskräfta, välj burfångade istället för trålfiskade.

Problem

Problemen med detta fiske hänger oupplösligt samman med fiskemetoden. Bifångsterna i havskräftefisket varierar mycket, beroende på var det fiskas, men i genomsnitt räknar man med att utkastet ligger på 60 procent av vikten av det samlade havskräftefisket. Därmed ligger bifångsterna och utkastet i detta fiske långt över vad som kan betecknas som hållbart. Havskräfta kan fångas på andra sätt än med trål. I Sverige och Norge fångas en del av havskräftorna i burar, Med denna fiskemetod slipper man skövlingen av havsbotten samt de stora bifångsterna.

På svenska västkusten har koralldjuret större piprensare blivit utrotningshotad av trålfisket. Det är ett kolonilevande koralldjur som kan bli en meter hög och lever på mjukbottnar som ofta trålas. Då det blir vanligare med havskräftetrålar med redskap som kan tråla även bottnar som förut varit skyddade av t.ex. block, lär dessa vackra koralldjur bli än mer hotad om inte marina reservat införs till deras skydd.

Om arten

I farvattnen omkring Sverige hittar man havskräftan i Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön där de lever i små hålor i lerbotten på 30 meters djup. Havskräftan är liten och blir sällan längre än över 15 centimeter, mätt från pannan till svansspetsen.

Uppskattning av bestånd

Den vuxna kräftan stannar oftast på samma plats hela livet, och bestånden av havskräfta är uppdelade i större eller mindre separata enheter. Havskräftebestånden i Skagerak och Kattegatt är generellt sett i gott skick.

Kvoter och förvaltning

Fisket efter havskräftan är reglerat av kvoter, havdagar och storlekar på maskorna i näten. Fångsten av havskräftor bedrivs mest i ett direkt fiske men också som bifångst i annat trålfiske. Information om hur mycket bifångst av hotade arter som t.ex. torsk och tunga finns, men används tyvärr inte i förvaltningen av havskräftebeståndet.

Läs mer

ICES rådgivning havskräfta i Skagerrak och Kattegatt.
http://www.ices.dk/committe/acom/comwork/report/2006/oct/Nep-3a(E-3-4).pdf

Artfaktablad större sjöpenna
http://www.artdata.slu.se/rodlista/Faktablad/funi_qua.PDF