Du är här:
Lophius piscatorius och L. budegassa
Ingen vet tillräckligt mycket om marulken, varken hur mycket marulk det finns eller var de finns.. Men det råder ingen tvivel om, att marulken er överfiskad, och en minskning av fisket med hälften ökar fiskemöjligheterna i längden. Om marulken först blir överfiskad så tar det mycket lång tid för marulken att återhämta sig pga sin långa reproduktionstid. Eftersom som den främst fångas i blandat oselektivt trålfiske ökar sårbarheten ytterligare. För att rädda bestånden av marulk och de andre europeiska fiskbestånden och havmiljön måste det inrättas ett nätverk av marina reservat som täcker 40 procent av havet. På grund av överfiske av marulkbestånden samt fiskemetoden trålning rekommenderar vi att man inte äter marulk. Marulken är egentligen två arter, men de behandlas oftast som en. Det råder osäkerhet om hur mycket marulk det egentligen finns och hur högt fisketrycket egentligen är. Icke desto mindre är marulken överfiskad och mycket sårbar för fiske, eftersom den blir könsmogen sent.I nordiska farvatten fångas marulken främst med nät, förutom i delar av Nordsjön där skotska och danska fiskare tar den i trål. For att rädda marulkbestånden och resten av de europeiska fiskbestånden och havsmiljön är det mycket viktigt att det skapas stora marina reservat. Om artenMarulken är en stor tillplattad fisk med mycket spetsiga tänder som lever på djupt vatten, ned till 1000 meters djup. Utbredningsområdet är Nordostatlanten och Medelhavet. Marulken blir könsmogen sent, honor inte förrän vid 14 års ålder och över 90 cm, hanar vid sex års ålder och ca 50 cm. Det innebär att marulken har en låg motståndskraft mot fiske.Marulken äter främst andra fiskar, men det finns även uppgifter om sjöfåglar. Marulken ligger gömd bland växter eller delvis begravd när botten består av dy, sand, snäckskal eller grus. Främre ryggfenestrålen är ombildad till ett metspö, ett vajande bete för bytesfiskar. När bytet kommer nära metspöet böjer marulken ned metspöt mot munnen och suger in bytet. Marulken kan bli upp till två meter lång och väga 57 kilo. Det är dock sällsynt med så stora exemplar. ProblemDet finns inte tillräckligt med information för att exakt veta beståndens storlek. Av samma skäl har biologerna svårt att rekommendera en fiskekvot för marulken. Under ett antal år minskade kvoterna, vilket resulterade i ett ökande tjuvfiske.Marulk fångas bl.a. i Nordsjöns blandade trålfiske under fiske efter tunga, torsk och havskräfta. Marulk utgör en relativt liten del av fångsten. Trålfisket ger upphov till en lång rad negativa effekter på havsmiljön, t.ex. stor bifångst, utkast och påverkan på havsbotten. I Norge fångas marulken i ett mer riktat nätfiske. Detta fiske har under senare år flyttat sig ut på djupare vatten och till områden, som stora lekmogna marulkar befinner sig vid. Lekområdena är på djupt vatten ganska långt från land. BeståndsvärderingarDet internationella havsforskningsrådet ICES, uppskattar beståndena i Norska havet, Kattegat, Skagerrak, Nordsjön och farvattnen väster om Skottland. Nu finns det tyvärr inte tillräckligt med information för en riktig uppskattning av marulksbestånden, men det råder inget tvivel om att marulkbestånden är överfiskade. ICES har tidigare understrukit vikten av bättre information från fiskeriindustrin för att kunna göra bättre uppskattningar. Detta arbete går framåt men kan ännu inte användas i beståndsvärderingarna.Kvoter och förvaltningDer finns två skilda arter av marulk, som båda fiskas. De absolut flesta fångster rör sig om Lophius piscatorius. Marulken är förvaltad i ett kvotsystem, dvs hur många ton som får fiskas, och ett havdagssystem, dvs en begränsning av antalet fiskedagar, som varje år beslutas av EU och Norge.Seden 2005 har de årliga fångsterna legat på ca 16 000 ton, och ICES rekommenderar pga dålig kunskap om bestånden, att fisket inte ökar. Det nuvarande fiskeritrycket är för högt och bör sänkas med 50 – 60 procent för att säkra en långsiktigt hållbart utnyttjande av marulkbestånden. |
Läs mer:
ICES rådgivning för marulk i Nordsjön
http://www.ices.dk/committe/acfm/comwork/report/2007/oct/ang-ivvi.pdf
Thangstad, T., et.al.,: Anglerfish (Lophius spp) in Nordic waters TemaNord 2006:570 http://www.norden.org/pub/miljo/fiskeri/uk/TN2006570.pdf
Fishbase
http://www.fishbase.se/Summary/SpeciesSummary.php?id=716