Sea the future

Europeisk hummer

Uer (kungsfisk, rödfisk)

Hälleflundra och liten hälleflundra (blåkveite)

Marulk

Torsk

Svärdfisk och marlin, spjutfiskar

Rödspätta (rödspotta)

Pleuronectes platessa

Rödspättan är överfiskad på många platser, och fångas oftast med fiskeredskap som är under all kritik. Det gäller fiskemetoderna bomtrål och bottentrål. Trålredskapen ödelägger havsbotten och de djursamhällen som lever i och på havsbotten. Samtidigt ger denna fiskemetod mycket bifångst.

Om du vill äta rödspätta, köp bara de som är fångade med nät eller snurrevad.

Om du inte är säker på om rödspättan är fångad med ett skonsamt redskap anser Greenpeace att man avstår från rödspätta.

Problem

Bestånden av rödspätta är inte akut hotade, liksom torsken inte är hotad på vissa platser. ICES har inte rekommenderat ett stopp för fisket, och bestånden riskerar inte att kollapsa för närvarande. Dock är fisketrycket alltför högt.

Problemen med rödspätta hänger i första hand samman med fiskemetoden. Rödspättor fångas bland annat med bomtrål, en fångstmetod som är förknippat med en rad problem. Beroende på maskstorlekar är det större bifångster i det blandade fisket efter rödspätta och tunga i Nordsjön. I Nordsjön fångas ofta hotad torsk som bifångst. Fisket efter rödspetta hotar därmed också torsken.

Trålfiske är samtidigt förknippat med en lång rad negativa konsekvenser för havsmiljön, ett flitigt trålfiske kan helt ändra sammansättningen av djur i och på havsbotten. Trålfiske förstör också den naturliga strukturen på havsbotten. En trål ödelägger nästan allt i sin väg – skövlar den naturliga växtligheten och flyttar, skadar också till exempel havsanemoner, och sjöstjärnor. (2).

Dessutom medför fiskemetoden bomtrålning också en långt högre bränsleförbrukning än vad som är fallet för t ex snurrevadsfisket. (3)

Om arten

Rödspättan är en plattfisk som har en brun ovansida med röda eller orange fläckar, därav namnet. Undersidan är vit. Rödspättan kan högst bli 100 cm, men den blir sällan mer än 50 cm, då den väger omkring 2 kilo.

Rödspättan lever främst på sandbottnar ut till ca 200 meters djup. De flesta vuxna rödspättor lever dock på djup mellan 10 och 40 meter. Fisken är vanlig i nordiska havsområden.

Rödspättan kan fångas med nät, snurrevad, bomtrål eller annan slags trål.

Uppskattning av bestånd

Bestånden av rödspätta är inte akut hotade – ICES rekommenderar inte ett fiskestopp och bestånden riskerar inte att kollapsa för närvarande, men fisketrycket är alltför högt.

I Nordsjön har bottenlevande arter, till exempel rödspätta, gått tillbaka de senaste årtiondena. (4) Det kan man också se på de kvoter som ges.

1981 låg kvoterna på 105 000 ton. (5). 2008 hade kvoterna minskat till 49 000 ton. (6) Minskningen av kvoter är entydig konsekvens av beståndens storlek som för närvarande ligger under det som forskarna betecknar som försiktighetsgränsen (Bpa) som forskarna har uppskattat till 230 000 ton. 2007 låg bestånden på omkring 193 000 ton, det vill säga under den gränsen. (1)

Det kommersiella fisket har påverkat rödspättebestånden i Nordsjön. Idag blir rödspättor könsmogna snabbare, och växer snabbare än de gjorde för bara 100 år sedan. Detta är en direkt konsekvens av fisket (7). Fångsterna av större rödspättor har också minskat jämfört med tidigare (8).

Rödspätta i Skagerrak och Kattegatt

Det finns ingen direkt uppskattning av bestånden i Skagerrak och Kattegatt. Dock uppskattar forskarna i ICES att bestånden och tillgången på nya rödspättor har varit god flera år i rad jämfört med under 1990-talet. I detta område är det heller inte tillåtet att bomtråla.

Kvoter och förvaltning

Även om kvoterna har varit fallande i Nordsjön under många år har de dock varit högre än vad forskarna i Havsforskningsrådet, ICES, har rekommenderat. Rekommendationerna till politikerna 2008 års kvot lös på 35 000 ton i Nordsjön (1), men den sattes till 49 000 ton i Nordsjön (6). Att kvoterna har satts högre än vad forskarna rekommenderar har varit en tydlig tendens i många år. Forskare uppskattar att den nuvarande dödligheten hos rödspättor (som inkluderar utkastet), ligger långt över den dödlighet som uppskattas resultera i en långsiktig ökning av fångsterna (5).

(1)

http://www.ices.dk/committe/acom/comwork/report/2007/oct/ple-nsea.pdf

(2) Läs mer på FAOs hemsida om effekterna av trålning:

http://www.fao.org/DOCREP/007/y5600e/y5600e07.htm#P497_42121

(3) (Environmental impacts from Danish fish products: hot spots and environmental policies By Mikkel Thrane

http://vbn.aau.dk/research/environmental_impacts_from_danish_fish_products(114954)/

(4) Environmental status of the European seas (2003)

http://www.ices.dk/reports/germanqsr/23222_ICES_Report_samme.pdf

(5)

http://www.ices.dk/committe/acfm/comwork/report/2006/oct/ple-nsea.pdf

(6)

http://www.fvm.dk/Default.aspx?ID=18486&PID=167232&year=2007&NewsID=4923

(7) Rijnsdorp, A. D. 1993. Fisheries as a large-scale experiment on life-history evolution: disentangling phenotypic and genetic effects in changes in maturation andreproduction of North Sea plaice, Pleuronectes platessa L. Oecologia 96: 391–401.)

(8) .( A. D. Rijnsdorp and R. S. Millner, Trends in population dynamics and exploitation of North Sea plaice (Pleuronectes platessa L.) since the late 1800s, ICES Journal of Marine Science, 53: 1170–1184. 1996 (http://icesjms.oxfordjournals.org/cgi/reprint/53/6/1170.pdf)