Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Läs mer

Uran - brytning av kärnbränsle

Bränslet i kärnreaktorer framställs av uran, som är ett radioaktivt grundämne. Varje steg i processen fram till kärnkraftreaktorn är riskfylld.

Brytning

När man bryter uranmalm frigörs radioaktiva gaser och stora mängder radioaktivt damm. Arbetare som andas in gasen eller dammet får väsentligt ökad risk för lungcancer och andra lungsjukdomar.

När uranet skiljs från malmen bildas stora volymer flytande radioaktivt och giftigt avfall. Oftast samlas avfallet i stora sjöar; vätskan avdunstar och det giftiga radioaktiva slammet blir kvar i generationer.

Uranbrytning kan också skada det omgivande landskapet och orsaka utsläpp i vattendrag. Ibland har radioaktivt brytningsavfall använts för att bygga hus.

Konvertering

Efter brytningen transporteras uranet till en konverteringsanläggning, ofta långt ifrån brytningsplatsen. Där omvandlas det till uranhexafluorid. Omvandlingsprocessen genererar stora mängder avfall som i vissa fall förgiftar grund- och ytvatten.

Uranhexafluorid är ett instabilt och flyktigt ämne som reagerar häftigt tillsammans med vatten eller vattenånga. Reaktionen producerar gas och partiklar som lätt sprider sig i luft och vatten. Ämnena är giftiga, frätande och lågt radioaktiva.

Anrikning

Koncentrationen av uran i blandningen ökas i en process som är väldigt lik anrikningen av uran för kärnvapenframställning. Därför tycker FN att urananrikningsanläggningar är en potentiell risk för spridning av kärnvapen.

Det sista steget är att omkonvertera uranhexafluoriden till en mer stabil form av uran och sedan tillverka själva bränslet, som sedan transporteras till verket.

Var bryts uranet som används inom svensk kärnkraft?

I slutet av 1960-talet bröts uran i Sverige. Från början ville man använda uranet för att framställa kärnvapen till det svenska försvaret. När kärnvapenplanerna skrotades kunde uranet istället användas till kärnkraften. Men brytningen var inte lönsam och medförde stora miljöproblem. När allmänheten insåg vidden av miljöförstörelsen slutade man bryta uran här i Sverige. Idag importerar vi istället uran från Kanada, Ryssland, Namibia och Australien. Vi får kärnkraft och de får uranbrytningens konsekvenser. 

De senaste uppdateringarna

 

Aktivist framför tunnor som symboliserar

Bild | 22 februari, 1995 på 0:00

Aktivist framför tunnor som symboliserar kärnavfall. Lokalbefolkningen bygger tillsammans med Greenpeace ett monument med tunnor som symboliserar kärnavfall vid La Hague.

November 1994: Greenpeace besöker urangruvorna

Bild | 1 november, 1994 på 1:00

November 1994: Greenpeace besöker urangruvorna i Priargujanski med syfte att dokumentera den miljöförstöring som orsakas av gruvdriften. Uranet som används i de svenska kärnkraftverken kommer ifrån detta område.

Greenpeace besöker urangruvorna vid Priargujanski

Bild | 1 november, 1994 på 0:00

Greenpeace besöker urangruvorna vid Priargujanski-gruvorna. Syftet är att dokumentera den miljöförstöring som orsakas av gruvdriften. Uranet som används i de svenska kärnkraftverken kommer ifrån detta område.

Protest mot det brittiska hangarfartyget

Bild | 12 maj, 1989 på 1:00

Protest mot det brittiska hangarfartyget ARK ROYAL. ARK ROYAL skeppade kärnvapen motsvarande 80 gånger sprängkraften i Hiroshima. Greenpeace projicerade texten 'we have nuclear weapons on board' på fören.

Uppförande av det skyddande höljet

Bild | 1 september, 1986 på 1:00

Uppförande av det skyddande höljet, den så kallade "sarkofagen", över den ödelagda reaktor 4 i Tjernobyl.

Denna underjordiska provsprängning 1970 gick

Bild | 18 december, 1970 på 0:00

Denna underjordiska provsprängning 1970 gick snett. En tio kilotons kärnladdning, begravd 300 meter ner i jorden, spred radioaktivitet 3 000 meter upp i luften och utsatte anställda på provanläggningen och de samhällen som låg i vindriktningen...

441 - 446 av 446 resultat.

Ämnen