Häromdagen lovade vi att Trygga räkan – debatt om mediestormen kring nordhavsräkan, skulle bli det hetaste seminariet i Almedalen, förutsatt att även de obekväma frågorna ställdes:

Så vad gör vi åt grundproblemet att för många och stora svenska räktrålare fiskar efter allt färre räkor? Och kan räkfiskarna visa oberoende dokumentation som visar att selektiviteten faktiskt ökar med deras nya redskap?

Faktum är att både Havs- och vattenmyndigheten, HaV, och Henrik Loveby, ordförande i Yrkesfiskarna, under seminariet både höll med om att det finns en överkapacitet i den svenska räkflottan och att det krävs åtgärder för att minska antalet fiskefartyg så att flottan kommer i bättre balans med antalet räkor i havet är på gång, om än med lite olika ingångar.

På direkt fråga svarade Björn Risinger, generaldirektör på HaV, att:

- Vi kommer att presentera en rapport över kapaciteten i de olika flottsegmenten under nästa vecka. Där finns räkflottan med, och – ja – det finns en överkapacitet där.

Det kanske inte låter så märkligt, men faktum är att det är mycket sällan som den här problematiken luftas konkret. Detta trots att den nya fiskeripolitiken ställer tydliga krav på att fiskekapaciteten ska anpassas till betstånden. Exakt vad man kommit fram till får vi se i nästa vecka.

- Du kanske blir överraskad nu, men jag håller faktiskt med dig Jan, det finns en överkapacitet i räkflottan, sa Henrik Loveby, som också påpekade att de största svenska räktrålarna köpt upp varandras fartyg för att få större kvot att fiska på.

- HaV har ett tungt ansvar för att vi har de här problemen idag, fortsatte han och syftar på att HaV hittills inte gjort någonting för att minska antalet fartyg som fiskar efter räka.

Däremot har yrkesfiskarna själva insett det ohållbara i situationen och börjat köpa upp varandras fartyg, vilket gör att de också kan börja nyttja den kvot som följer med räklicensen som är kopplad till fartyget.  De får helt enkelt byta fartyg för att, lite förenklat, kunna fortsätta fisket på nästa kvot.

Ännu finns inga oberoende studier som visar att selektiviteten ökat med de nya redskap som provas i räkfisket. Däremot görs nu en mängd olika försök med nya redskapsvarianter. Vi får verkligen hoppas att de ger bättre resultat än de tidigare prototyper som tagits fram och provats på Grönland och i Norge, med dåligt resultat.

Kräftfiskaren Peter Olsson från fiskeriföreningen Norden berättade också att Kustbevakningen, KBV, nu gör fler ordentliga kontroller i Skagerrak. Förmodligen delvis ett resultat av ett bättre samarbete mellan HaV och KBV, något vi efterlyst en längre tid! Men en del saknas fortfarande i räkkontrollerna; en inventering av storlekssammansättningen på räkfångsten. Dessa inventeringar borde göras i samarbete med fiskeribiologer, som i den danska fiskerikontrollen, och är ett bra sätt att på sikt minska fusket och säkerställa att flertalet fartyg landar även de mindre sk råräkorna. En sån metodik skulle också ge dramatisk mycket bättre data till beståndsförvaltningen.

Peter Olsson reagerade också över att kustbevakarna är beväpnade när de kliver ombord. Jag tycker han har en poäng – vid fiskerikontroller är det svårt att se behovet av att bära vapen! Vi på Greenpeace ber också kustbevakare att lämna handeldvapnen ”hemma” när de besöker våra fartyg, vilket ofta respekteras.

Peace!