Äntligen! Igår meddelade Shell att de lämnar de arktiska vattnen norr om Alaska och de kommer inte tillbaka inom "en överskådlig tid". Det här är en fantastisk nyhet för Arktis och för alla de miljontals människor över hela världen som kämpar för att skydda denna unika plats.

Shell borrade en brunn i år (den första ner till oljebärande lager sedan deras borrprogram startade för flera år sedan) och de var inte nöjda med resultatet. Under årens lopp har många med myndig röst hävdat att det är oundvikligt att den arktiska oljan kommer att exploateras och att alla protester är meningslösa. Men de höga kostnaderna (Shell har hittills kastat nästan 7 miljarder dollar i den arktiska sjön samtidigt som oljepriset sjunkit kraftigt), tillsammans med den protestvåg som har sköljt över dem i flera år, blev detta till slut för mycket för oljejätten.


Det här är verkligen ett tillfälle att fira! Tillsammans med urfolksgrupper, organisationer, forskare, handlingskraftiga politiker och inte minst alla ni världen över som har kämpat med oss i flera år, har vi lyckats med det som skulle vara omöjligt. 

Nu ska vi fira, och sen ta nya tag. För det här innebär inte på något sätt att vi är klara. Oljeindustrin har gått på ett stort nederlag, men Arktis är ännu inte skyddat. Vi har inga förbud mot oljeborrning i Arktis, vi har inget stort nätverk av marina skyddade områden i Arktis, vi har inte en fristad för miljön runt Nordpolen och de fantastiska och känsliga ekosystemen och bottnarna i Arktis är inte skyddade mot gigantiska bottentrålar.

Arktis – Shell 1-0. Nu gäller det att stå på hela vägen så att Arktis långsiktigt skyddas för framtiden. Tillsammans är vi starka och vi ger inte upp!

/Therese