Brunkolsgruvan Jänschwalde

 

Igår kväll sände SVT:s Agenda ett reportage om Vattenfalls brunkolsverksamhet.  I inslaget diskuteras om Vattenfalls brunkolskraft i östra Tyskland ska säljas eller avvecklas. 

Det finns många anledningar till att den samlade miljörörelsen är överens om att en försäljning vore en katastrof för miljön. Allt tyder på att en köpare av brunkolsverksamheten skulle välja att öppna åtminstone delar av de fem nya brunkolsgruvor som Vattenfall planerar att öppna. Om alla fem gruvor öppnas innebär det utsläpp på ytterligare 1,2 miljarder ton CO2.  

Efter programmet diskuterades hur en avveckling egentligen går till. Viktigt att komma ihåg är att det är brunkolet som diskuteras, det gäller alltså 4 brunkolskraftverk uppdelade på 13 block.  Precis som i Sverige måste större kraftverksoperatörer anmäla till myndigheterna om de tänker stänga ner ett kraftverk. Det är alltså Vattenfall och i förlängningen ägaren den svenska staten som beslutar om en sådan ansökan.

Det som den tyska myndigheten ska avgöra gäller nätstabilitet, det vill säga vad en avstängning innebär för elnätet. Att stänga ner kolkraftverk i området där Vattenfall har sina brunkolskraftverk borde inte innebära några problem då där finns lite elintensiva industrier och mycket förnybart i närheten.

Trots att Vattenfall alltså måste ansöka om avveckling är det osannolikt att de kommer få nej på detta. Dessutom är många av blocken gamla och kommer nå sin tekniska livslängd innan 2030. Det ansvarsfulla sättet att hantera brunkolsverksamheten är att så snart som möjligt ta fram en plan för avvecklingen av brunkolskraftverken.

Svenska regeringen har alltså som ensam ägare till Vattenfall möjlighet att göra en enorm insats för klimatet. Om Sverige skulle våga välja framtida generationer och eliminera risken att 1,2 miljarder ton koldioxid släpps ut skulle det vara precis vad världen behöver. 2015 är året då världens ledare kan ta klimatet på allvar - kommer Sverige visa vägen?