Under fredagen har flera medier rapporterat att Vattenfall nästa vecka väntas besluta att brunkolsverksamheten ska säljas till det tjeckiska bolaget EPH. Men frågan är inte avgjord innan regeringen som ensam ägare sagt sitt och det är mycket som talar emot att regeringen skulle godkänna den här affären.

Det är inte vilket bolag som helst som det nu ser ut som om Vattenfall vill sälja till. Daniel Kretinski som är delägare och VD för EPH har sagt att de räknar med en brunkolsrenässans. Det är alltså det regeringen skulle möjliggöra vid ett godkännande av affären.

Ett möjliggörande av en brunkolsrenässans ska ställas i relation till att regeringen i torsdags formellt fattade belsut om att signera Parisavtalet, som förbinder världens länder att arbeta för att hålla den globala temperaturhöjningen under 1,5 grader. För en regering som skrivit på detta bör det vara helt omöjligt att ta ett beslut som riskerar att leda till att 1,2 miljarder ton koldioxid släpps ut i atmosfären.

Regeringen Löfven tog sitt viktigaste klimatbeslut i oktober 2014 när de kom överens om att stoppa Vattenfalls brunkolexpansion. Att säga ja till en försäljning av brunkolsverksamheten utan att ställa krav på att kolet stannar i marken är att slänga sin egen överenskommelse i soptunnan. Alla andra klimatbeslut under mandatperioden ska jämföras med dessa 1,2 miljarder ton koldioxid.

Det borde inte vara så svårt för regeringen att se till så att Vattenfall behåller och fasar ut brunkolet. Det är vad väljarna vill. En opinionsundersökning som gjordes på uppdrag av Greenpeace i december 2015 visar att bara två av tio svenskar tycker att brunkolsverksamheten ska säljas utan krav.

Frågan kvarstår: vill Stefan Löfven ta ansvar för klimatet eller säga ja till en affär som hotar klimatet på vår planet?