Krisen på Medelhavet kan berättas i siffror: cirka 890 000 flyktingar och migranter har anlänt till Europa sjövägen hittills i år, över 3 500 människor har dött och detär inte över än. I ett försök att fly från krig och förföljelse fortsätter flyktingar från Syrien, Afghanistan och Irak att riskera sina liv för att nå säkerheten Europa.
Aaron Gray-Block från Greenpeace Internationals katastrofteam befinner sig på grekiska Lesbos. Läs hans blogg:
"Från min plats i Läkare Utan Gränsers och Greenpeace gemensamma radiorum på den grekiska ön Lesbos ser jag, med hjärtat i halsgropen, hur små båtar med flyktingar avtecknar sig som orangea prickar av flytvästar i ett hav av blått.
De bräckliga båtarna fortsätter att försöka ta sig över från Turkiet till Lesbos, en sträcka som kan verka bedrägligt kort. Grekland så retsamt nära, men havsströmmar, hårda vindar, kallt vatten och överfulla båtar gör överfarten farlig.
Detta är anledningen till att Greenpeace och Läkare Utan Gränser är här – för att rädda liv. Vi har nu tre snabbgående ribbåtar stationerade på Lesbos för att assistera flyktingar i nöd. Insatsen koordineras med den grekiska kustbevakningen.
Förra söndagen hjälpte vår besättning en två månader gammal bebis från Irak från en båt som gått på grund på klipporna utanför den grekiska kusten – bara ett av många barn som trycks ner i små båtar som tar 30, 40 eller 50 personer åt gången.
Väl i hamn får flyktingarna hjälp av Läkare Utan Gränsers personal som står beredda att tillhandahålla akutvård vid landstigningsplatser på Lesbos och att snabbt transportera svårt sjuka och skadade med egna ambulanser till närmaste sjukhus. Insatsen ska förstärka det arbete som olika volontärgrupper utför vid kusten.
Många av Lesbos invånare har gjort fantastiska insatser – fiskare har räddat många från att drunkna, andra har skänkt mat, kläder och ordnat tak över huvudet.
Allt är fortfarande surrealistiskt: Till Lesbos – paradisön med sina stränder, olivträd, historiska byar och kullerstensgator – kommer otaliga blöta och frusna flyktingar fortsätta att anlända. De kommer tomhänta, så när som på en ryggsäck eller en platspåse med kläder. De håller krampaktigt i sina mobiltelefoner, och de ler, lättade över att vara vid liv, att ha nått land och äntligen stå på europeisk mark.
Läkare Utan Gränser och Greenpeace har samarbetat tidigare, till exempel efter jordbävningen i Haiti 2010 och i Acehprovisen i Indonesien efter tsunamin 2004. Att utföra räddningsarbete till havs är en ny utmaning för Greenpeace och Läkare Utan Gränser, men att bara stillatigande vänta på att de överlevande skulle ta sig i land – medan fler människor än någonsin riskerar sina liv till sjöss, var inte längre något alternativ. Här och nu har Greenpeace möjlighet att använda sin långa erfarenhet av arbete till havs.
Under veckan mötte jag blicken på en ung syrisk flicka när vi hamnade tillsammans i ett av våra fordon en kall och regnig dag. Vi körde hennes familj till ett mottagningscenter som drivs av FN:s flyktingorgan UNHCR. Det jag såg i hennes ögon gjorde att allt blev tydligt: Det är för henne och för alla andra som hoppas på en säker färd som vi är här."
Aaron Gray-Block ingår i katastrofberedskapsteamet på Greenpeace International