Staffan Eklöf, som jobbar på Jordbruksverket, har skrivit en replik i Sydvenskan http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article246861.ece till min debattartikel http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article245681.ece om genmodifierade potatis som innehåller en antibiotikaresistent gen. Eftersom jag inte får möjlighet att få en slutreplik publicerad i tidningen, gör jag det här.

Eklöf skriver att den antibiotikaresistenta genen i frågan, nptII, har bedömts som ofarlig för miljö och hälsa när den används i genetiskt modifierade växter. Men alla är inte eniga i den bedömningen. European Medicines Agency (EMEA), på uppdrag av EG-kommissionen, gjorde ett yttrande i februari i år som går stick i stäv med både den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) och Jordbruksverkets bedömning. Trots att jag tar upp detta i min debattartikel, är Eklöf helt tyst om det i sin replik.

Vi pratar trots allt om antibiotikaresistens. Är inte EMEA då en kompetent myndighet? Jag skulle tro att EMEA har till och med högre kompetens i frågan om antibiotikaresistens än Jordbruksverket. Men Jordbruksverket tar sig inte ens tid att bemöta dessa argument.

Greenpeace strävar inte efter en nolltolerans för spridning av nptII-genen i naturen. Vi strävar efter att myndigheter slutar ta onödiga risker med antibiotikaresistens. Risken är onödig för att det handlar om en föråldrad teknik som till och med företagen inte använder i nyare sorters GMO. Den är också onödig eftersom samhällsnyttan av den här potatisen är obefintlig.

Det märkliga är att Eklöf skriver, trots att han upprepade gånger argumenterar att GMO som innehåller genen nptII är helt säkra, att antibiotikaresistensgener på sikt skall bytas ut mot andra alternativ. Varför då, om de är helt ofarliga? Och när då i så fall? Kanske när Plant Science Sweden (företaget bakom potatisen) har hunnit tjäna tillbaka sina satsade pengar? Vi menar att man ska följa det som står i både EU och svensk lagstiftning: 2004 för kommersiell odling och slutet på 2008 för fältförsök

Kathleen McCaughey