Hej!
Idag börjar jag som ny chef för Greenpeace i Sverige. Det känns väldigt spännande att få leda en så målmedveten och kunnig organisation och att tillsammans med engagerade kollegor, aktivister och gåvogivare få arbeta för en så viktig sak som den här jordens framtid.
Jag har arbetat för Greenpeace tidigare, för snart tio år sedan. Då ledde jag en kampanj mot farliga kemikalier. Efter det har jag jobbat som kampanjledare och pressekreterare för Miljöpartiet i riksdagen och senast som chef för påverkansarbetet i Sverige för den globala utvecklingsorganisationen ActionAid. Det har varit lärorika och inspirerande jobb och det känns kul att ta med mig den erfarenhet som jag fått tillbaka till Greenpeace.
Jag har alltid tyckt om att vara i naturen, men mitt politiska engagemang för miljöfrågor väcktes på allvar i slutet av 90-talet när jag förstod att torsken höll på att ta slut i de svenska haven. Jag växte upp på västkusten. Somrarna tillbringade vi i vår segelbåt och när vi fiskade fick vi nästan alltid torsk. Det kändes som att det fanns lika mycket torsk i havet som blåbär i skogen. Att den skulle kunna ta slut var en omöjlighet. När jag förstod att det var just vad som höll på att hända blev jag både arg och ledsen. Jag kände mig bestulen helt enkelt. Ilskan fick mig att vilja göra något. Så fick jag möjlighet att skriva mitt examensarbete på uppdrag av Greenpeace. Det var en projektplan för hur Greenpeace skulle stoppa utbyggnaden av sopförbränning i landet och efter att jag avslutat mina studier fick jag jobb som kampanjledare. På Greenpeace möttes jag av en kreativ arbetsmiljö och kompetenta, engagerade kollegor och aktivister som fokuserade på lösningar och möjligheter. Jag stannade i nästan tre år och under de åren spelade Greenpeace en viktig roll i att tvinga fram ett tillfälligt stopp för torskfiske i Östersjön. Det var såklart fantastiskt att se att allt vårt arbete gav resultat och det är vetskapen om att det gör det som driver mig att fortsätta. Idag har jag arbetat med påverkansarbete och opinionsbildning i över tio år.
Foto: Action Aid
Som kampanjledare på ActionAid arbetade jag under flera år tillsammans med kvinnor och flickor som lever i fattigdom och som drabbas allra hårdast av klimatförändringarna. Sättet som vi i den rika världen lever, hur vi förbrukar och förstör resurser, är inte bara ohållbart men också djupt orättvist mot de människor som lever i fattiga länder. Att världens ledare skyller på andras passivitet som en ursäkt att inte själva agera är därför ett misslyckande för både klimatet och för rättvisan. Miljöfrågorna och utvecklingsfrågorna är intimt sammankopplade med varandra och det är verkligen på tiden att det avspeglas även på den politiska agendan.
Jag har arbetat med aktivister från många håll i världen, på både global och lokal nivå. Tillsammans med bönder i Tanzania har jag kämpat mot europeiska biobränsleföretag som vill lura dem på land och jag har stöttat kvinnor i Ghana som blivit anklagade för att vara häxor att kräva sina rättigheter. Jag vet att vi är många i Sverige och resten av världen som tar ansvar och som är beredda att agera för en hållbar och rättvis framtid. Vi måste reagera mot att politiker och beslutsfattare inte tar det ansvar som världen kräver. När klimatförhandlingar kollapsar, när gigantiska trålare fiskar upp all fisk i våra hav och när storföretag som Shell i princip har fri lejd att borra efter olja i Arktis måste vi inse att ingen annan kommer att rädda världen åt oss.
De globala organisationerna, som Greenpeace, har en viktig roll att spela i att synliggöra sammanhangen mellan olika händelser i världen och visa vart vi är på väg. Som chef för Greenpeace i Sverige ser jag det som min främsta uppgift att se till att vår berättelse når ut och att vi inspirerar och underlättar för människor att agera för en hållbar framtid.
Hoppas att du följer med oss!