Fredagens omröstning i norska parlamentet är en milstolpe. För första gången i historien har politiker från vänster till höger tagit gemensam ställning mot kol. Parlamentet röstade för att den norska pensionsfonden ska klassa de flesta företag med kopplingar till kolindustrin som oacceptabla investeringsalternativ.

Detta är en tydlig signal till beslutsfattare över hela världen. Den norska regeringens pensionsfond är världens största icke privata fond och de nya åtgärderna innebär, enligt Greenpeace Nordens och Urgewalds beräkningar, att 120 företag nu står inför förluster på mer än åtta miljarder US dollar.

Beslutet innebär att fonden inte kommer att investera i företag som får mer än 30 procent av sina intäkter eller sin energiproduktion från kolindustrin. Detta inkluderar både kolbrytning och kolkraftverk. Därmed är det en av de enskilda största koldivesteringar som gjorts hittills och en milstolpe i fråga om hur investerare kan betrakta och hantera kolindustrin framöver.

De norska politikerna Torstein T Solberg och Marianne Marthinsen deltar i ett Greenpeace-event för att ”skotta kolet ut ur Norge”. Det norska parlamentet Stortinget syns i bakgrunden.

Beslutet påverkar även statliga Vattenfall eftersom norska Oljefonden har investeringar om ca en halv miljard kronor i bolaget. Än mer utmanar den svenska regeringen som ägare av Vattenfall att visa på samma ledarskap – att våga fatta beslut som leder till att kolet stannar i marken. För lika rätt som det är av norska regeringen att sälja sina andelar i kolverksamhet, lika fel är det om svenska regeringen tillåter Vattenfall, som bedriver kolverksamhet, att sälja den. Alla aktörer har olika roller på vägen mot en framtid utan katastrofala klimatförändringar. Finansiella aktörer har som sin huvudsakliga uppgift att placera pengar och de bör därför sälja sina tillgångar i smutsig verksamhet.  De företag som bedriver fossilverksamhet bör å andra sidan avveckla sin verksamhet och ställa om till förnybar energi, inte sälja så att någon annan kan släppa ut.

Ansvarsfrågan handlar om hur vi hanterar klimatförändringarna och kommer att vara den stora frågan i november, då förhandlingarna om ett globalt klimatavtal inleds i Paris. Det norska parlamentet har visat att det går att förenas i gemensam handling i stora ödesfrågor, oavsett politisk färg och ideologi.

Förhoppningsvis förmår svenska regeringen att visa samma ledarskap som ägare till Vattenfall. Ett första viktigt steg i detta är Miljöpartiets kongress i helgen då partiet ska rösta om Motion 2.6 ”Låt kolet ligga”. Då avgörs om partiet kommer att frångå tidigare position om att Vattenfalls brunkolsverksamhet ska avvecklas eller om partiet byter fot och öppnar upp för att delar av brunkolsverksamheten ska få säljas. Det senare vore att ducka i ansvarsfrågan. Vi hoppas att Norges beslut banat vägen för progressiva initiativ i en mer hållbar riktning och att Sverige kommer att vara en tät följeslagare, inte en bromskloss.

Em Petersson
Klimat- och energifrågor, Greenpeace