Kärnkraftsindustrin och dess förespråkare har länge trummat in begreppet ”baskraft” (läs kärnkraft) som själva fundamentet för en trygg elförsörjning: utan kärnkraft stannar Sverige, industrin tvingas flytta utomlands, vi förlorar tusentals arbetstillfällen och trots att förnybart är en vacker tanke funkar det inte, för vad ska vi göra när det inte blåser och solen inte skiner. Så brukar det låta.
Problemet är att de som vurmar för baskraft klamrat sig fast vid gårdagen lösningar och uppenbarligen missat att världen har förändrats medan de själva stått stilla.
Baskraft har blivit en bromskraft. En bromskraft för den nödvändiga tekniska elnätsutveckling som behövs. En bromskraft för utveckling och integrering av förnybar energi. En bromskraft i kampen för att hålla temperaturhöjningen under två grader.
För att rädda klimatet och försäkra oss om att vi håller oss under två graders temperaturökning måste EU sätta höga och bindande klimat- och energimål. Idag samlas EU:s ledare för att diskutera målen till 2030. Greenpeace kräver mål på minst 45% förnybar energi, 55% minskning av växthusgasutsläppen samt 40% energieffektivistering.
Men för att uppnå klimatmålen måste det genomföras förändringar i de faktiska elnäten. Dagens elnät är anpassade för och ger prioritet till gammal oflexibel kol- och kärnkraft. Detta systemfel gör att den förnybara energi varken sig tekniskt eller ekonomiskt kan utvecklas så som det krävs om vi ska kunna förhindra katastrofala klimatförändringar.
1900-talets gamla energikällor som smutsig kolkraft och farlig kärnkraft står helt enkelt i vägen för den nödvändiga infasningen av dagens hållbara och förnybara energi.
Greenpeace kan i rapporten ”Pow[E]R 2030” som släpps idag, visa att det är fullt möjligt att anpassa och utveckla de europeiska elnäten till en betydligt högre andel förnybart än idag (upp till 77%) och att denna omställning skulle kunna ge en besparing på 2 miljarder Euro per år. Rapporten visar att dubbelt så mycket förnybart med hälften så mycket nätutvidgning skulle kunna uppnås med nya smarta nät som ger prioritet till förnybart.
Under 2012 och 2013 har utvecklingen av förnybart avstannat eftersom flaskhalsarna i de nuvarande elnäten inte klarar av att integrera större mängder flexibel förnybar energi. För att uppnå klimatmålen och för att spara Européer flera miljarder Euro måste elnätssystemet transformeras. Gamla oflexibla system som byggts för gårdagens energilösningar där kol- och kärnkraft utgör en avgörande bromskraft för att lösa klimatutmaningarna vi står inför idag.