Hög avkastning föreslås fortsatt vara överordnat mål för AP-fonderna.
”Finanssektorn spelar en avgörande roll. Om vi inte får finanssektorn ombord och genomför investeringar som överensstämmer med Parisavtalet och FN:s hållbarhetsmål kommer det att vara omöjligt att uppnå dessa mål”. Detta sade finansmarknadsminister Per Bolund (MP) den 15 maj i år vid ett seminarium om klimatfinansiering.
Därför emotsåg nog många kraftfulla och tydliga skrivningar i förslagen till nya hållbarhetsregler för första till fjärde AP-fonden som regeringen presenterade idag.
Och visst, förslaget är helt klart ett fall framåt, där hållbarhetsaspekter betonas. AP-fonderna kommer att få svårare att motivera fortsatta omfattande fossila investeringar om förslaget går igenom och implementeras på ett stringent sätt.
Men det är ändå långt ifrån att vara den nödvändiga kursändring för AP-fondernas investeringar som många förväntar sig.
Det är som att kastas tillbaka två år tillbaka i tiden. 2015 presenterade regeringen ett nytt förslag för AP-fonderna, där nya hållbarhetsregler var en central del. På grund av kritik mot andra delar av förslaget så lades det i malpåse.
Förslaget som presenteras idag tar vidare de delar som det fanns samstämmighet om. Problemet är att hållbarhetsdelen i grova drag är en kopia av det ursprungliga förslaget.
Det är som om tiden stått still.
Parisavtal, klimatpolitiskt ramverk, mål om fossilfritt välfärdsland och 100% förnybart, lyser med sin frånvaro i förslaget. Hög avkastning föreslås fortfarande vara det övergripande målet för AP-fonderna. Det bäddar för uppenbara målkonflikter och riskerar att göra hållbarhet till mer snack än verkstad.
Förslaget som nu ska remissbehandlas måste därför skärpas. Våra gemensamma pensionspengar behöver arbeta för en hållbar framtid, inte för fossilindustrin.