den 16 maj 2014 Transocean Spitsbergan and Esperanza

Transocean Spitsbergen © Will Rose/Greenpeace

 

När jag skriver detta seglar Esperanza norrut längs den norska kusten med en hängiven besättning och aktivister, fast beslutna att sätta stopp för oljebolagens vårdslösa jakt efter olja i Arktis. Jag är glad att vara en av dem ombord.

Men den här gången vill vi att du hänger med oss på vår resa norrut. Vi behöver din hjälp för att sprida budskapet om Arktis och naturreservatet Björnön och hur det norska statligt ägda oljebolaget Statoil hotar det unika djurlivet på ön.

Om du någonsin själv rör dig norrut längs den norska kusten passerar du en armé av oljeplattformar. Vårt beroende av fossila bränslen som kol, gas och olja gör sig ständigt påmint. Jag har hittills bara kunnat räkna tre vindkraftverk, som ligger i klart underläge.

Internationella oljebolag som Shell och Gazprom tjänar så mycket pengar på detta missbruk, att de har beslutat att börja borra i isfyllda vatten och riskera den orörda arktiska miljön och med den vårt globala klimat. I sommar kommer två andra oljebolag - Exxonmobil och Statoil – inkräkta i Arktis. Lyckligtvis kommer vi också vara där.

Idag passerade vi oljeriggen Transocean Spetsbergen, som på uppdrag av det norska statliga bolaget Statoil kommer att utsätta Björnön, en avlägsen arktisk ö mitt i Barents hav mellan Norges norra kust och Svalbard med ett unikt ekosystem för extrema risker. Björnön fick sitt namn 1596 när den holländska upptäcktsresanden Willem Barents såg en isbjörn simma i närheten. Idag är Björnön ett naturreservat och de enda människorna på ön är personalen på den meteorologiska stationen.

Men som ni kanske har gissat, så bor här även isbjörnar, liksom fjällräv och uppskattningsvis en miljon sjöfåglar som på sommaren gör Björnön en av de största sjöfågelkolonier på norra halvklotet. Modeller från Statoil visar att olja efter ett utsläpp riskerar nå ön på mindre än en vecka. Oljan behöver inte ens att nå klippor och stränder på Björnön för att skapa en ekologisk katastrof.

Greenpeace har i dag skickat skriftliga klagomål till den norska miljöministern Tine Sundtoft om Arktis borrning. Vi behöver din hjälp för att uppmana Statoil och ministern för att skydda Arktis och stoppa detta vansinne.

Vi kontaktade även Transocean Spetsbergen från Esperanza. Vi ville helt enkelt veta vad de tyckte om borrningen, men de ville inte svara på våra frågor.

Tidigare passerade vi en annan rigg: den nästan 30 år gamla norska borriggen West Alpha, som hyrts av amerikanska Exxonmobil och ryska Rosneft för att ta sig ännu längre norrut än Statoil i sommar. Till Karahavet där metertjocka istäcken täcker havet två tredjedelar av året och temperaturen kan sjunka till -46° Celsius. Exxonmobile och Rosneft kommer att ta en av de största miljöriskerna världen hittills skådat. Om det sker ett oljeutsläpp här finns det ingen hjälp att få och det skulle vara nästan omöjligt att städa upp. Vi kontaktade även West Alpha på radion och bad dem att lämna Arktis i fred, men ignorerades.

Olja, kol och gas måste lämnas i marken om vi inte ska spela med framtida generationers välmående. Därför seglar Esperanza nu norrut – för att exponera och konfrontera oljeindustrin när den inkräktar i en av världens sista verkligt orörda vildmarker. På uppdrag av mer än fem miljoner människor som kräver att oljeindustrin håller sig borta från Arktis; Bli en av oss!

Sune Scheller
talesperson ombord på Esperanza