I vintras blev det tydligt att Tyskland behöver genomföra större minskningar av koldioxidutsläppen för att landet ska kunna nå sina klimatmål till 2020. Totalt skulle utsläppen behöva minskas med ytterligare 85 miljoner ton. Av dessa skulle energisektorn bidra med en reduktion på 22 miljoner ton. Sigmar Gabriel, Tysklands energi- och ekonomiminister, presenterade ett förslag som skulle innebära att 10 GW kapacitet i kolkraftverken togs ur drift. Det skulle uppnås genom en klimatskatt på de smutsigaste kraftverken.

Sedan förslaget kom har kolgruvefacket och energibolagen i Tyskland - däribland Vattenfall - arbetat aktivt för att stoppa klimatskatten och den tyska debatten har varit intensiv. I torsdags kom regeringens beslut och det är en kraftigt försvagad lagstiftning som nu läggs fram. I svensk media har detta rapporterats som ett genomgripande förslag som kommer att innebära att fem kolkraftverk stängs, och minst ett av Vattenfalls tre stora kraftverk. Tyvärr är detta en alltför positiv bild.

Det nya förslaget innebär att ett mindre antal block i de tyska kolkraftverken ställs om till reservkraftverk. I praktiken betyder det att kraftverken endast ska producera el när det uppstår ett särskilt stort behov, exempelvis vid extremt kallt väder eller andra tillfällen när elförbrukningen blir oväntad hög. Totalt ska 2,7 GW kolkraft ställas om på detta sätt, vilket är lite mindre än ett stort kolkraftverk, exempelvis Vattenfalls Jänschwalde.  Efter fyra år i reserven stängs kraftverken för gott.

Totalt sett är följden av förslaget att mindre än ett stort kraftverk kommer att läggas ner. På papperet antas det minska utsläppen med cirka elva miljoner ton koldioxid, dvs hälften av behovet och likaså hälften av vad kraftverket Jänschwalde släpper ut under ett år. Det är alltså ingen radikal nedskärning.

Men ett problem med förslaget är också att de kraftverk som kommer att ställas om till reservkraft - främst gamla och uttjänta block - redan kan vara borträknade i den ursprungliga prognos som visade att utsläppen måste minskas med 85 miljoner ton utöver business as usual. I så fall blir reduktionen mindre, men oklart hur mycket.

Utöver detta ska kolkraftverken minska utsläppen med ytterligare 1,5 miljoner ton genom åtgärder som ännu inte har preciserats. Vad den tyska regeringen har tänkt sig att föreslå är okänt. Detta ökar osäkerheten i förslaget. 

Regeringsbeslutet innebär också åtgärder mot koleldade fjärrvärmeanläggningar. Genom omställning till gas eller biobränslen ska utsläppen minskas med fyra miljoner ton, men även för denna åtgärd saknas konkreta förslag gällande hur det ska gå till. Dessutom föreslås en minskning med 5,5 miljoner ton genom opreciserade effektiviseringsåtgärder som minskar utsläppen. Tyskland har redan ett ambitiöst effektiviseringsprogram som av vissa anses orealistiskt. Att höja den ambitionsnivån ytterligare är inte trovärdigt om man inte samtidigt redovisar en plan. 

Sammanfattningsvis är förslaget mycket osäkert. Det är självklart positivt att utfasningen av kol i Tyskland äntligen kommer igång. Det sänder viktiga politiska signaler, men samtidigt är förslaget så skakigt att det är osäkert om något kommer att ändras i verkligheten. 

Vad beslutet innebär för Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland är fortfarande oklart men det har spekulerats i att det skulle innebära stängning av några block i kraftverken, troligen i de äldsta och smutsiga verken. Exempelvis kan ett par av de äldsta blocken i Jänschwalde eller Boxberg ställas om till reservkraft. 

Vattenfalls VD Magnus Hall fortsätter att frånsäga sig ansvaret för utvecklingen i Tyskland. I en intervju i Miljöaktuellt dagen innan det tyska beslutet säger han att det är upp till tyska politiker att fatta beslut om tysk klimatpolitik. Samtidigt har dock Vattenfall varit en av de främsta motståndarna till regeringens ursprungliga förslag och bedrivit en väldigt stark kampanj mot klimatskatten. Att bedriva lobbying mot en stark tysk klimatpolitik och sedan säga att det är tyska politiker som bestämmer när man har fått igenom sin vilja är ett hyckleri utan dess like. 

Hela processen visar tydligt att den tyska regeringen vill avveckla kolkraften. Det ursprungliga förslaget som presenterades av Sigmar Gabriel hade en tydlig inriktning och visade politisk vilja. Tyvärr räckte det inte hela vägen - regeringen vek sig till slut för Vattenfalls, de övriga energibolagens och kolgruvefackets påtryckningar. 

Den tyska regeringen ska under 2016 ta fram nya förslag om minskningar för perioden fram till 2030 och antagligen tvingas de då genomföra ännu kraftigare åtgärder. Sverige sitter på en del av lösningen till den tyska regeringens dilemma. Regeringen och riksdagen kan besluta att avveckla Vattenfalls tyska kolkraftverk fram till 2030 och bli en del av lösningen istället för att vara en del av problemet, i både Tyskland och världen.

Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige