Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Läs mer

Norra skogsbältet – frågor och svar

Artikel - 16 december, 2016
Vi vill skydda det rika livet i det norra skogsbältet! Här kan du hitta svar på några av de vanligaste frågorna om den här skogskampanjen.

Vad är det norra skogsbältet?
Det norra skogsbältet är ett världsomspännande område med boreal skog som sträcker sig runt vår planet från Skandinavien, genom hela Ryssland, Alaska och Kanada. Vi väljer att kalla den boreala skogen för det norra skogsbältet, för att betona att detta är ett enda enormt ekosystem som sträcker sig som ett bälte runt jorden.

Vad handlar er kampanj om?
Vi vill skydda de delar av det norra skogsbältet som ännu inte har förstörts av människan. Vi vill bevara skogens artrikedom – i alla länder i det norra skogsbältet. Vi kräver att regeringarna i Sverige, Finland, Ryssland och Kanada håller sina löften om att skydda mer skog och stoppa förlusten av biologisk mångfald.

Varför behöver vi skydda det norra skogsbältet?
Det norra skogsbältet är världen största ekosystem på land. Här finns tusentals djur- och växtarter som är viktiga för den biologiska mångfalden. Vi människor är beroende av många tjänster som skogen ger oss. Det norra skogsbältet innehåller dessutom enorma mängder kol som har lagrats i mark och träd i årtusenden och som riskerar att läcka ut som växthusgaser till atmosfären om den gamla skogen avverkas och blir till kortlivade produkter.

Hur ser hoten mot det norra skogsbältet ut?
Trots att stora delar av det norra skogsbältet redan har påverkats av människan vill skogsindustrin utöka sin verksamhet. Industrins tryck på de orörda och skyddsvärda delarna av det norra skogsbältet ökar runtom i världen. I den enorma skogen i Ryssland finns det också stora problem med skogsbränder, och en stor del av bränderna där orsakas av människors aktiviteter.

Vad är problemen med den svenska skogen?
Den svenska delen av den boreala skogen har utarmats mer än i andra länder eftersom vi har haft ett omfattande skogsbruk i hela landet under mycket lång tid. I Sverige är bara några få procent av skogen fortfarande naturlig; mycket av det vi idag tänker på som "skog" är snarare trädodlingar. Endast 4,7 procent av den produktiva skogsmarken inklusive fjällnära skog (2 procent nedanför fjällnära gränsen) är långsiktigt skyddad i Sverige.

Detta är alarmerande, då minst 20 procent måste skyddas; forskningen har visat att detta är en kritisk tröskelnivå för att många arter ska klara sig.När skogen är isolerade öar, som den är idag, kan inte livet i skogen klara sig. Fragmenteringen i skogslandskapet leder till minskad biologisk mångfald. 

Det är därför avgörande att vi börjar skydda större sammanhängande områden av skog på landskapsnivå.

Vad är det för skillnad på naturskog och odlad skog?

Naturliga skogar myllrar av liv, där finns mängder av olika mossor och lavar, skalbaggar och andra insekter, liksom många olika sorters träd och buskar i olika lager, det ena ovanför det andra. Gamla döda träd står kvar eller ligger på marken där de är bostad och mat åt fåglar och småkryp i hundratals år.

I en odlad skog saknas det mesta av detta – det finns bara några få arter och träden är jämngamla. Därför är det svårt för många arter att anpassa sig till odlade skogar. Hundratals av de rödlistade arterna i Sverige är beroende av naturskog för att överleva, enligt Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

För att bevara skogens rika liv räcker det inte att plantera nya träd när man hugger ner gamla. Man måste också skydda de gamla skogar som har utvecklat en enorm artrikedom genom århundraden.

Det sägs att det aldrig har funnits så mycket skog i Sverige som idag. Stämmer inte det?
Det finns fler kubikmeter stående träd i Sverige idag än någon annan gång sedan 1920-talet, då skogsstatistiken började samlas in. Men 1920-talet var ett lågvattenmärke för mängden träd i Sverige. Dessutom är stor volym träd inte samma sak som mycket skog. De trädodlingar som idag dominerar det svenska skogslandskapet saknar den artrikedom som finns i orörd skog. Mängden grova träd och torra döda träd – viktiga för livet i skogen – har minskat kraftigt sedan slutet av 1800-talet.

Vad betyder "skyddsvärd skog"?
Skyddsvärd skog är skog som är värd att skydda för att den är värdefull natur. Det finns olika saker som kan göra att ett område kallas skyddsvärt, till exempel att vissa djur- och växtarter är beroende av ett visst skogsområde. Se även nästa fråga.

Vad är det för skog ni vill skydda i Sverige?
Vi vill skydda gamla eller helt orörda skogsmarker, tillsammans med annan skyddsvärd skog som behövs för den biologiska mångfalden och för att skydda klimatet. Gamla skogar är hemvist för många arter och gammal skog binder lagrar kol som behövs för att minska vår klimatpåverkan.

Livet i skogen kräver samtidigt att vi har sammanhängande skogsområden. Forskningen är tydlig att 20 procent av skogslandskapet behöver skyddas från avverkning om vi ska klara livet i skogen. Naturvårdsverket har pekat ut skogsområden som de kallar Värdetrakter som områden med särskilt höga ekologiska bevarandevärden. Vi menar att dessa områden är prioriterade att skydda och restaurera.

Varför vill ni skydda värdetrakter?
Den biologiska mångfalden är utarmad i det svenska skogslandskapet. Vi behöver akut skydda de områden där man med säkerhet vet att det finns en rik mångfald av liv. Men förstörelsen av den riktiga skogen i Sverige har gått så långt att detta inte räcker. För den biologiska mångfaldens skull räcker det inte att spara små isolerade öar av riktig skog i ett hav av kalhyggen och trädodlingar. Sverige behöver skydda större sammanhängande områden – värdetrakter – och man behöver genomföra olika naturvårdsåtgärder i trädodlingarna inom de här områdena för att gynna den biologiska mångfalden. Vi behöver betrakta skyddet av skogen på landskapsnivå. Det räcker inte med små åtgärder här och där. Det behövs också ett gemensamt beslutsunderlag för samhället, istället för dagens situation där det inte finns någon större samordning mellan enskilda skogsbolags frivilliga åtgärder.

Vad ska man göra med skogen för att rädda klimatet?
Gammal och orörd skog gör klimatnytta genom att den redan innehåller mycket kol bundet i träden och marken, kol som alltså inte är ute i atmosfären och bidrar till växthuseffekten. Forskning visar att även flera hundra år gamla skogar fortsätter att ta upp kol genom långsamt multnande växtmaterial och svamparnas trådsystem i marken. De största kollagren finns i skog som inte påverkas av bränder eller andra störningar; det är därför viktigt att skydda de gamla eller helt orörda skogsmarker som finns kvar i det norra skogsbältet.

En färsk studie visar att utsläppen de närmaste 30–40 åren skulle minska med upp till 20 miljoner ton per år om andelen skyddad skog fördubblades i Sverige.

Vissa säger att det är bättre för klimatet med aktivt skogsbruk. Stämmer inte det?
Som så ofta beror det på vilka antaganden man gör. Det är sant att unga växande träd suger upp mycket koldioxid från atmosfären och därmed gör nytta för klimatet. Men det går inte att bara titta på de växande träden och strunta i alla andra faktorer. Det finns några frågor man måste ställa:

Vad fanns på platsen innan man planterade träd?
Oftast stod där en gammal skog som har sugit upp och lagrat koldioxid under lång tid. I samma stund som träden huggs ner upphör den klimatnytta som skogen gjort. Kolet som lagrats börjar släppas ut till atmosfären i form av koldioxid (olika snabbt beroende på vilka produkter skogen blir till).

Vad händer med marken?
När träden avverkas genom kalavverkning frigörs inte bara kolet i träden via kortlivade produkter, utan marken störs och växthusgaser läcker även ut från hygget. En svensk studie från år 2014 har visat att kalhyggen släpper ut den kraftiga växthusgasen metan, till skillnad från opåverkad skog som tvärtom tar upp metan.

Vad händer med träden man hugger ner?
Kolet i träden släpps ut i atmosfären olika fort beroende på vad trädets olika delar används till. Ibland går det riktigt fort, om biomassan blir till exempelvis biobränsle, ibland kan det ta några år, om trädet blir papper som återvinns. För klimatet vore det bäst om träden blir till ett hus eller annat som inte förbränns. Att bygga i trä har visat sig kunna ge 5,6 gånger mindre klimatpåverkan jämfört med att bygga i betong, vilket är att förädla skogens värden på ett mer hållbart sätt än att göra kortlivade massavedsprodukter. Men allt detta ska jämföras med om trädet får stå kvar under hela sin månghundraåriga levnadsålder och fortsätta lagra kol i sig och i marken under sig.

Hur lång tid tar det att betala tillbaka skulden?
En kritisk faktor när det handlar om skog och klimat är den så kallade återbetalningstiden från kalhuggen,  under vilken klimatpåverkan faktiskt ökar innan skulden är betald. I samma stund som skogen kalavverktas uppstår en klimatskuld som vi måste betala tillbaka. Det tar tid.

Kalhyggesbruk, som är den dominerande skördemetoden, generera stora utsläpp av växthusgaser. När träden avverkas genom kalavverkning frigörs inte bara kolet i träden via de produkter som skapas och oftast förbränns, utan marken störs och växthusgaser läcker även ut från hygget. Kalhyggen släpper även ut den kraftiga växthusgasen metan, till skillnad från opåverkad skog som tvärtom tar upp metan.

Gammal och orörd skog gör klimatnytta genom att den redan innehåller mycket kol bundet i träden och marken. Forskning visar att även flera hundra år gamla skogar fortsätter att ta upp kol genom långsamt multnande växtmaterial och svamparnas trådsystem i marken. De största kollagren finns i skog som inte påverkas av bränder eller andra störningar; det är därför viktigt att skydda de sista orörda skogarna som finns kvar i Sverige.

Sammantaget är klimatet ett av skälen till att vi måste skydda de delar av det norra skogsbältet som ännu inte har förstörts av människor. Däremot säger vi inte att allt skogsbruk på redan brukad mark borde upphöra.

Vad är en kolsänka?
En kolsänka är ett växande kolförråd. När skogen tar upp koldioxid från luften är den en kolsänka, eftersom den då sänker mängden kol i atmosfären och bidrar till att bromsa klimatförändringarna.

Kan även gammal skog utgöra en kolsänka?
Ja. Forskning visar att även flera hundra år gamla skogar fortsätter att aktivt lagra kol. Det finns bland annat en studie från 2008 som visar att gammelskogar fortsätter att binda kol i träden såväl som i marken genom långsamt multnande växtmaterial och svamparnas trådsystem i marken. De största kolförråden finns i gammal skog som inte har påverkas av kalavverkningar. Gammal skog gör klimatnytta genom att den redan innehåller mycket kol bundet i träden och marken, som alltså inte är i atmosfären och bidrar till växthuseffekten.

Vad är ett kolförråd?
Ett kolförråd (eller kollager, som det också kallas) är helt enkelt kol som har lagrats i mark, växter och hav av en kolsänka. Det norra skogsbältet har lagrat kol i träden och i marken sedan den senaste istiden, och här finns mer kol lagrat än i alla tropiska regnskogar tillsammans.

På vilket sätt är vi människor beroende av skogen?
På många sätt. Det viktigaste är att skogens biologiska mångfald är helt avgörande för att bevara de så kallade ekosystemtjänster som människan är beroende av för vår välfärd. Det handlar till exempel om att skogen reglerar vattenflöden och att skogens fåglar bidrar med att bekämpa skadeinsekter. På ett globalt plan bidrar skogen till att reglera klimatet. Lokalt sett bidrar skogen med möjligheter till att samla mat och råmaterial. Forskningen visar också att det har positiva hälsoeffekter för människor att vandra i skogen.

Hur ska man bruka skogen då?
Det som vi vill framhäva i den här kampanjen är frågan om var skogen ska brukas och var vi inte ska ha skogsbruk. Vi vill belysa vilken skog råvaran tas från. Det viktiga är alltså att skydda den skog som inte är skadad av mänsklig aktivitet.

Hur mycket skog har politikerna lovat att skydda?
Världens regeringar har i ett FN-avtal, konventionen om biologisk mångfald, lovat att skydda minst 17 procent av sin natur på land – men både i Sverige och globalt är det bara några få procent av den boreala skogen som har ett långsiktigt och ordentligt skydd. Samtidigt har riksdagen slagit fast ett antal miljömål för Sverige, bland annat att vårt land ska ha levande skogar och ett rikt djur- och växtliv. Sverige når inte miljömålen.

Vad kan jag göra om jag vill hjälpa till med att skydda det norra skogsbältet?
>>> Skriv på vår namninsamling så bidrar du till att sätta press på de politiker som har makten att skydda skogen!

Ämnen