Nästan tre av fyra tillfrågade (74 procent) anser att världens regeringar tillsammans bör skapa en fristad i Norra ishavet kring Nordpolen. Det visar en undersökning som Greenpeace låtit genomföra i trettio länder. I Sverige är det 72 procent som vill se en fristad för det marina livet i den unika arktiska miljön, som idag pressas av såväl accelererande klimatförändringar som oljebolagens påbörjade oljeborrningar i arktiska vatten. 71 procent av deltagarna i de 30 länderna anser även att Norra ishavet inte ska exploateras för oljeborrning och tung industri.
-Undersökningen visar att det utsatta Arktis framtida öde är en global angelägenhet och det finns ett starkt stöd världen över för att skydda Arktis och se till att stoppa oljeexploateringen. Det sänder en tydlig signal till de styrande politikerna i Sverige och övriga länder om att snarast fatta beslut om ett skydd av Arktis, säger Annika Jacobson, chef för Greenpeace Sverige.
I Sverige vill alla politiska partier utom moderaterna (SD har ej svarat på enkäten) se ett förbud mot oljeborrning i Arktis.
- Det finns en klar riksdagsmajoritet för en mer ambitiös Arktispolitik. Det måste återspeglas i Sveriges hållning efter valet, säger Annika Jacobson.
För närvarande har 1,5 procent av Norra ishavet någon form av skydd - den klimatkänsliga regionen har därmed långt sämre skydd jämfört med många andra marina områden. Representanter från Greenpeace har i veckan besökt Kebnekaise, för att sätta fokus på den smältande glaciärisen vid sydtoppen.
Expeditionen är en del av den globala manifestationen Mountains & Rooftops som genomförs av Greenpeace i mer än tjugo länder och som lanseras idag. Syftet är att uppmärksamma behovet av att skydda Arktis genom att ta sig upp på berg, hustak eller ikoniska byggnader. Detta fotodokumenteras och sprids i sociala medier via #OnTop to #SaveTheArctic.
-Den här veckan kommer folk över hela världen gå upp på höga platser för visa att de bryr sig om vad som händer med Arktis. Vi vill med vårt besök på Kebnekaise sätta fokus på klimatförändringarnas konsekvenser i den svenska delen av Arktis och hoten mot växter, djur och människor i fjällvärlden, säger Emma Nykvist på Greenpeace som deltagit i vandringen på Kebnekaise.
Bilder från expeditionen på Kebnekaise kommer finnas här.
Opinionsundersökningen har genomförts av det kanadensiska undersökningsföretaget Riwi i 30 länder där 30 000 personer - 1000 personer i respektive land - slumpvis har valts ut att delta i en webbaserad enkät. Fler detaljer om undersökningen finns här:
För mer information kontakta:
Annika Jacobson, chef för Greenpeace Sverige, , 070-5420890
Therese Jacobson, Arktisansvarig Greenpeace, 072-2260784
Lisa Ringström, kommunikationsansvarig Greenpeace, 070-2014486
Bakgrundsinformation:
Arktis
Arktis definieras i många sammanhang som det land och vatten som befinner sig över polcirkeln. I Sverige går den gränsen en bit söder om Kiruna. Arktis har redan drabbats hårt av klimatförändringarna och värms upp ungefär dubbelt så snabbt som andra delar av jordklotet. Det leder bland annat till smältande havsis, smältande glaciärer (vilket bidrar till höjda havsnivåer världen över), tinande permafrost och förändrade nederbördsmönster. Konsekvensen är att människor, djur och växter i Arktis snabbt tvingas anpassa sig till en förändrad omvärld. Många djurarter pressas hårt; isbjörnar tvingas simma långa sträckor för att finna mat, valrossar ansamlas på mindre ytor där ungarna trampas ihjäl och sälungar faller i vattnet från bräcklig havsis. I Norden kan det varmare vädret påverka renarnas möjlighet att finna mat och deras direkta överlevnad.
Kebnekaise
Kebnekaise är Sveriges högsta berg och ligger i svenska Arktis. Sydtoppen är – än så länge – högst och uppmättes nyligen till rekordlåga 2097 meter över havet, bara 70 cm högre än Nordtoppen. Sydtoppen har blivit allt lägre de senaste åren - den glaciär som ligger ovanpå berget smälter på grund av klimatförändringarna. Den första mätning som gjordes, 1902, visade att Kebnekaise då var 2121 m högt. Tarfala forskningsstation, tillhörandes Stockholms universitet, utför höjdmätningarna varje år. Sedan 1996 har Sydtoppen minskat med 20 meter i höjd. I takt med att Sydtoppen smälter, kan Nordtoppen med sina 2097 meter av massivt berg snart förväntas bli den högsta punkten.