Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Läs mer

Avverkningar i nordliga skogar en tickande klimatbomb enligt ny Greenpeacerapport

Pressmeddelande - 10 april, 2008
Avverkningar i norra barrskogsbältet, den så kallade boreala skogen, förvärrar den globala uppvärmningen genom att växthusgaser frigörs, enligt Greenpeace nya rapport som släpps idag. Skogarna blir därmed mer sårbara för effekter av den globala uppvärmningen i form av exempelvis bränder och insektsangrepp, vilka i sin tur frigör ännu mer växthusgaser.

Avverkningar av boreala skogar hotar klimatet

Om denna onda cirkel får fortsätta, varnar rapporten för att det hela kan kulminera i en massiv och plötslig frigörelse av växthusgaser som kan betecknas som en ”klimatbomb”. Kanadas boreala skogar lagrar 186 miljarder ton kol, vilket motsvarar 27 gånger mer än världens fossila bränsleutsläpp årligen. Ett omfattande utbrott av skogsbränder eller bränder på torvmark kan orsaka en kraftig ökning av utsläppen.

Greenpeace rapport Turning Up the Heat: Global Warming and the Degradation of Canada’s Boreal Forest baseras på den bäst tillgängliga vetenskapen om boerala skogar och den globala uppvärmningen. Avslöjandena i rapporten är av stor betydelse för alla boreala skogsregioner i världen och berör inte enbart Kanadas skogar eftersom förhållandena i de boreala skogarna i norra Europa, Ryssland och Asien är likartade. Rapporten drar slutsatsen att intakta delar av den boreala skogen bör lämnas fria från avverkning och annan typ av industriell aktivitet för att hejda denna farliga utveckling.

- Situationen är katastrofal, inte bara i Kanada, utan i hela världens boreala skogar, säger Amanda Tas, skogstalesperson för Greenpeace. Avverkningarna underminerar inte bara den biologiska mångfalden, utan bidrar även till stora utsläpp av växthusgaser som bidrar till klimatförändringarna. Makthavare, myndigheter, näringsliv och allmänheten runt om i världen måste agera för att bevara det som finns kvar av de skyddsvärda boreala skogarna.

Rapporten bekräftar att unga trädbestånd inte kan ersätta det kol som går förlorat när en gammal skog avverkas eftersom de äldre kolrika träden tas bort och den kolrika marken bearbetas och värms upp i större utsträckning av solinstrålningen, vilket ökar markens avgivning av koldioxid ytterligare.

Elizabeth Nelson, forskare vid University of Toronto och medförfattare till Greenpeace rapport, varnar också för att avverkningarna fortsätter att orsaka växthusgasutsläpp långt efter att träden tagits bort.
- Över två tredjedelar av det lagrade kolet i de boreala skogarna återfinns i marken, säger hon. När skogstäcket avlägsnas, bryts jorden ner, vilket bidrar till att ytterligare koldioxid frigörs till atmosfären de efterkommande månaderna, åren och till och med decennierna.
 
Tidigare studier har visat att trädens tillväxt ökar vid stigande temperaturer, men nyare studier visar att tillväxten hämmas när temperaturen når ett tröskelvärde. Trädens tillväxt kan därmed minska på grund av de ökande temperaturerna. Den boreala skogen blir i allmänhet mer sårbar på grund av klimatförändringarna och den fragmentering som följer avverkningarna.

- De intakta delarna av den boreala skogen är nödvändiga för att upprätthålla ekosystemets livskraft i ett klimat som förändras, säger Jay Malcolm, docent vid University of Torontos skogsfakultet, som granskat rapporten. Vi har tidigare känt till att avverkningarna varit ett hot mot ett flertal växt- och djurarter. Nu vet vi att avverkningarna även utgör en stor risk för det globala klimatet.

Andra väsentliga upptäckter från den expertgranskade rapporten:

•    Avverkningar i områden med permafrost, vilket förekommer i Kanada, Sibirien och Skandinavien, påskyndar avsmältningen. När permafrosten smälter frigörs koldioxid och metan – en växthusgas som är 21 gånger kraftigare än koldioxid – till atmosfären. Intakta skogstäcken kan fördröja avsmältningen i decennier eller kanske till och med århundraden.
•    Intakta områden av den boreala skogen står emot och återhämtar sig bättre från bränder, insektsangrepp och annan påverkan än fragmenterade områden. Dessa områden ger också träden, växterna och djuren bättre spridnings- och anpassningsmöjligheter för att överleva i ett klimat som förändras.