Pressmeddelande - 22 oktober, 2004
Det ryska parlamentet, Duman, ratificerade idag Kyotoprotokollet. Ryssarnas beslut innebär att antalet länder och den mängd växthusgaser som omfattas gör att det globala avtalet träder i kraft och därmed blir till en bindande lag.
"Vi kommer att se tillbaka på den här dagen som en vändpunkt då mänskligheten på allvar började tackla de olyckliga effekter som hundra år av industrialism - driven av fossila bränslen - har fört med sig. Vi kan bara hoppas att 1900-talets industriella revolution följs av en lika kraftfull revolution för förnyelsebara energikällor under 2000-talet", säger Martina Krüger, talesperson för klimat- och energifrågor på Greenpeace.
Enligt Martina Krüger är det nu det verkliga arbetet mot klimatförändringarna börjar. Kyotoprotokollet är en bra start, men är inte någon slutlig lösning för på de oroväckande snabba förändringar världens klimat som förutspås bli följden av hundra års stora utsläpp av växthusgaser från industri, energiproduktion och transporter.
"Idag skålar vi för att beslutet äntligen är taget, men på måndag måste vi rulla upp ärmarna och bygga vidare. Kyotoprotokollet är bara basen för en hållbar lösning på problemet med snabba och okontrollerade klimatförändringar. Om vi startar nu kan vi kraftigt begränsa antalet mänskliga flyktingar och dödsfall, antalet djur och växter som utrotas och antalet unika livsmiljöer som klimatförändringarna kommer att skörda", säger Martina Krüger.
Forskarna anser att två graders ökning av världsmedeltemperaturen jämfört med förindustriella nivåer är den kritiska punkt där klimatförändringarna kommer att blir riktigt olycksbådande. För att undvika det måste utsläppen av växthusgaser att minskas till 1990 års nivåer år 2020, och år 2050 måste utsläppen vara halverade. De industrialiserade länderna måste år 2020 ha minskat sina utsläpp med minst 30 procent från 1990 års nivåer (basåret som anges i Kyotoprotokollet), och med 75 procent år 2050. (Se faktabladet How much climate can we bare, pdf, 88kb)
I USA är nu trenden att både delstater och multinationella går före Bush-administrationen i klimatarbetet. Många delstater har mycket handgripligen fått känna på vädrets lynnighet, vilket skapat starka opinioner, och de multinationella företagen måste nu anpassa sig till den marknadens krav i de länder som redan skrivit under Kyotoprotokollet. President Bush, som får ett massivt ekonomiskt stöd från företag som Exxon-Mobil, sade nej till Kyotoprotokollet 2001 och har sedan i praktiken vägrat att göra något för åt klimatförändringarna.
"När vi nu har Kyotoprotokollet ratificerat är den stora frågan om politikerna har förmågan att agera snabbare än klimatet förändras", säger Martina Krüger.