Pressmeddelande - 24 mars, 2004
Idag är det 15 år sedan oljetankern Exxon Valdez förliste utanför Alaskas kust. 41 000 ton olja läckte ut i de kalla vattnen i Prince William-sundet. 180 mil kust, vilket är längre än hela den svenska Östersjökusten, förorenades. 5 000 uttrar, 300 sälar, 22 späckhuggare, 150 vithövdade havsörnar och 250 000 andra fåglar uppskattas ha dött som en direkt följd av katastrofen. Saneringen beräknas ha kostat över 10 miljarder kronor.
Femton år efter olyckan har miljön ännu inte återhämtat sig. Tio år efter spillet uppskattades att bara två arter – vithövdad havsörn och flodutter – återhämtat sig helt. Lax- och sillbestånden i området slogs ut i många år, eftersom oljan förstörde fiskägg och yngel. I december 2003 rapporterade den ansedda tidskriften Science att miljön i Prince William-sundet fortsätter att påverkas negativt av oljan som ännu finns kvar från katastrofen.
”Årsdagen av Exxon Valdez-katastrofen påminner om vilken fara oljetransporterna till havs utgör. Den ständigt ökande oljetrafiken på Östersjön gör att riskerna för en liknande katastrof i svenska vatten blir större för varje dag som går. En olycka i den här storleken skulle slå ut både Östersjöns ekosystem och fiskenäring över en natt”, säger Dima Litvinov på Greenpeace.
Alaskas klimat och vattentemperatur påminner om förhållandena i Östersjön. Det gör att Exxon Valdez är mer relevant att jämföra med än andra katastrofer, till exempel Prestige som förliste utanför Spaniens kust, för att dra lärdomar om vilka långsiktiga effekter ett stort oljeutsläpp får.
”Erfarenheterna från Alaska visar att vi måste vidta varje tänkbar åtgärd för att minimera risken för en oljekatastrof i Östersjön”, säger Dima Litvinov.
1991 tvingades Exxon Mobil och betala ett skadestånd på 7 miljarder kronor. Efter olyckan införde USA mycket stränga regler för oljetrafiken längs dess kuster – inklusive ett förbud mot enkelskroviga tankerfartyg, obligatoriska eskorter av tankerfartyg genom vissa områden, strängare och tydligare regler för ekonomiskt ansvar vid oljeutsläpp, med mera.
Den 29 mars påbörjar FN:s sjöfartsorgan IMO ett möte som tar upp frågan om att ge Östersjön status som särskilt känsligt havsområde (PSSA). Om det sker skapas ett instrument som ger möjlighet att införa strängare regler för skeppstrafik i Östersjön. Ryssland, med stöd av Liberia och Panama – två av de största bovarna när det kommer till flaggning av dåliga fartyg – försöker att blockera IMO-processen. Greenpeace kommer att finnas på plats under IMO-mötet och arbeta för att Östersjön erkänns som det särskilt känsliga havsområde som det är.