Bevara Sveriges sista riktiga skogar!
Vi har väldigt lite riktig skog kvar i Sverige – de flesta skogarna är trädodlingar. Vi är så vana att se dessa skogar att vi kanske inte ens tänker på att de är odlingar. Trädodlingarna innehåller långt färre arter än den skog som lämnats ifred under lång tid, eller kanske aldrig kalhuggits.
Sveriges skogar är en fantastisk resurs som kan fylla många behov om vi brukar dem på rätt sätt – och om vi skyddar tillräckligt mycket riktig skog. Men då måste svensk skogspolitik förbättras, och utnyttjandet av skogen som resurs får inte bara ske på industrins villkor.
Vi har två huvudkrav:
- Regeringen måste skydda den skog som är skyddsvärd enligt myndigheterna.
- Skogsföretagen måste låta bli att avverka i dessa skogar.
Vad är riktig skog?
Riktig skog är skog som kan upprätthålla en mångfald av liv. När vi säger riktig skog menar vi naturskogar, gammelskogar och urskogar: skogar som under lång tid har haft liten påverkan av människan, och som har fått utvecklas på ett naturligt sätt som gynnar en mångfald av arter.
Vi menar också kontinuitetsskogar, skogar som har haft viss påverkan av människan genom gallring, men som aldrig har kalhuggits och där ekosystemet som helhet har kunnat fortsätta vara relativt intakt.
Vi menar också skogar som har varit brukade av människan, men där man ändå har kunnat identifiera att det finns levnadsmiljöer för rödlistade arter. Efter ett kalhygge kan det ta långt över 100 år för många arter att etablera sig igen – men det kan också gå snabbare, och då är det viktigt att skydda den skog som är hemvist för känsliga arter. Detta kan bland annat vara det som myndigheterna kallar ”skogliga värdekärnor” eller ”nyckelbiotoper”.
Vi vill skydda den skog som kan bevara den biologiska mångfalden, som kan ge många olika förutsättningar för liv.
Vi vill bevara den skog som gör att åtminstone 20 procent av våra skogar inte består av ett odlingslandskap med monokulturer.
Skogen är inte bara träd
En skog är ett ekosystem där svampar, insekter, lavar, mossor, fåglar, djur, växter får en chans att etablera levnadsmiljöer. Ett ekosystem där träden får vara av många olika arter, får vara gamla och unga, döda och levande, starka och svaga, där de får dö och bli hem till många andra organismer.
Skogen som ska räcka till mycket
Svensk skogspolitik måste utformas och tillämpas på ett sätt så att alla skogens värden tas till vara: biologiska, ekonomiska, och sociala. Den finns inte bara till för skogsbolagen - vi behöver skog till långt mer än råvaruproduktion.
Rennäringen behöver tillgång till gammal skog där det växer olika slags lav för renarnas vinterbete. Renlaven växer långsamt, och de gamla trädens hänglav är ett viktigt komplement då betet är låst under ett istäcke. Ökad skogavverkning och miljöförstöring har gjort att hänglaven minskat i skogarna.
Skogen ger energiråvara, och råvara till olika sorters pappers- och träprodukter. Men den ger oss också mat i form av fisk, vilt och bär. Dessutom har den stor betydelse för turismen och upplevelseindustrin. Skogen ger oss också återhämtning, skönhetsupplevelser och inspiration. Den är en del av vår identitet och kulturarv. I vår tid behöver vi kanske skogen mer än någonsin!
Svensk skogspolitik och våra krav
Vi har två huvudkrav i Sverige:
- Regeringen måste skydda den skog som är skyddsvärd enligt myndigheterna.
- Skogsföretagen måste låta bli att avverka i dessa skogar.
Nästan all vår riktiga skog i Sverige är nedhuggen och ersatt med trädodlingar. Vi måste fyrdubbla mängden skyddad skog i Sverige för att en mångfald av arter ska klara sig, enligt forskningen. Vi är så vana vid odlingarna att vi tänker på dem som natur, men de har väldigt lite med riktig skog att göra.
Skyddet av naturen går så långsamt att det kommer att ta 100 år innan vi har skyddat tillräckligt mycket skog, om vi fortsätter som idag.
Sveriges ansvar att skydda våra nordliga skogar måste ses i ljuset av att de tillhör ett stort ekosystem som utsätts för allt hårdare tryck av industrin världen över. Vår önskan är att skogsbruket inte expanderar in i skogar med höga naturvärden. Greenpeace ställer detta krav i samtliga länder i det boreala skogsbältet, som sträcker sig från Sverige och Finland genom Ryssland och Kanada.
En gedigen rapport från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket bekräftar att den riktiga skogen håller på att ta slut och att arbetet går för långsamt framåt. Men rapporten erbjuder också verktyg till politikerna genom att visa var i Sverige det finns skog som är viktig för att känsliga arter ska överleva. Den här viktiga kunskapen måste användas!
Vad är värdetrakter?
Värdetrakter är ett sätt att skapa större områden med skyddad skog i Sverige. I Sverige har en omfattande avverkning tyvärr gjort att det bara finns små, små fläckar av riktig skog kvar, spridda runtom i landskapet. För att djur och växter, svampar och lavar, ska ha en chans att sprida sig behöver man knyta ihop de små fläckarna av biologiskt värdefulla skogar till större områden – värdetrakter.
På uppdrag av Naturvårdsverket presenterade analysföretaget Metria i början av 2017 ett förslag på hur sådana värdetrakter kan skapas i den svenska delen av det norra skogsbältet (den boreala skogen): Landskapsanalys av skogliga värdekärnor i boreal region.
Varför vill ni skydda värdetrakter?
Den biologiska mångfalden är utarmad i det svenska skogslandskapet. Vi behöver akut skydda de områden där man (tack vare inventeringar av landskapet) med säkerhet vet att det finns en rik mångfald av liv (det som på myndighetsspråk kallas värdekärnor). Men förstörelsen av den riktiga skogen i Sverige har gått så långt att detta inte räcker.
För den biologiska mångfaldens skull räcker det inte att spara små isolerade öar av riktig skog i ett hav av kalhyggen och trädodlingar. Man behöver skydda större sammanhängande områden – värdetrakter – och man behöver genomföra olika naturvårdsåtgärder i trädodlingarna inom de här områdena för att gynna den biologiska mångfalden.
Vi behöver betrakta skyddet av skogen på landskapsnivå. Det räcker inte med små åtgärder här och där. Det behövs också ett gemensamt beslutsunderlag för samhället, istället för dagens situation där det inte finns någon större samordning mellan enskilda skogsbolags frivilliga åtgärder.