{"id":54578,"date":"2022-09-28T11:30:00","date_gmt":"2022-09-28T09:30:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/?p=54578"},"modified":"2023-05-17T11:47:22","modified_gmt":"2023-05-17T09:47:22","slug":"investigashon-kambio-di-klima-kaso-den-korte","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/algemeen\/54578\/investigashon-kambio-di-klima-kaso-den-korte\/","title":{"rendered":"Investigashon: Kambio di klima ta menas\u00e1 na dal Boneiru hopi duru"},"content":{"rendered":"\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"h-greenpeace-i-habitantenan-ta-prepara-kaso-den-korte-kontra-estado-hulandes\"><strong>Greenpeace i habitantenan ta prepar\u00e1 kaso den korte kontra estado Hulandes<\/strong><\/h2>\n\n<p><strong>Kralendijk \/ Amsterdam, 28 di s\u00e8pt\u00e8mber 2022 \u2013 Kambio di klima lo dal Boneiru duru si no interven\u00ed. Esaki segun investigashon ku Vrije Universiteit Amsterdam (VU) a hasi pa Greenpeace Hulanda. Na fin di e siglo ak\u00ed, un kinto di e isla ta ser menas\u00e1 na result\u00e1 bou di awa dor di subida di nivel di laman, refnan di koral lo dispars\u00e9 i olanan di kalor lo oument\u00e1. Dor di esaki bida pa hendenan ku ta biba na Boneiru nunka mas lo no ta meskos . Gobi\u00e8rnu Hulandes, ku for di 2010 ta responsabel pa e munis\u00edpio spesial ak\u00ed, apenas tin un maneho pa proteh\u00e1 e isla, ku ta situ\u00e1 relativamente abou, kontra e konsekuensianan di kambio di klima. Greenpeace Hulanda i habitantenan di Boneiru ta eksigu\u00ed hustisia ambiental pa e isla.<\/strong><\/p>\n\n<p>E investigashon di Vrije Universiteit ta mustra ku habitantenan di Boneiru ta kore riesgo grandi pa motibu di subida di nivel di laman, kalor ku ta oument\u00e1, i morto di koral. E investigashon ta wak e impakto di diferente senario di klima riba e isla<sup>1)<\/sup>. Si limit\u00e1 kalentamentu mundial te na 1.5 grado, konforme palabrashonnan di e Akuerdo di Klima di Paris, e konsekuensianan lo ta konsiderablemente m\u00e9nos ku si e kalentamentu mundial subi te na 2.7 grado \u00f2f asta 4.4 grado. Hulanda i restu di Europa no ta hasi sufisiente pa redus\u00ed e emishon di CO2, i dor di esei e ch\u00e8ns pa e senarionan di m\u00e9nos faborabel pa Boneiru ta oument\u00e1.<\/p>\n\n<p>Helen Angela (50, trahad\u00f3 na laboratorio): \u201cE informashon di e sient\u00edfikonan ta hopi impaktante. Ta bon ku esaki a bira konos\u00ed aworak\u00ed, pasobra na Boneiru masha poko ta konos\u00ed tokante kambio di klima i su konsekuensianan. Nos no mester keda sinta ketu, pero huntu nos mester tuma akshon awor. Mi ta spera ku hopi hende lo sosten\u00e9 nos, ta huntu nos tin ku hasi\u00e9.\u201d&nbsp;<\/p>\n\n<p>Judmar Emerenciana (25, dise\u00f1ad\u00f3 gr\u00e1fiko) a pinta un mural tokante e t\u00f3pik: \u201cNos tin e menasa di p\u00e8rd\u00e8 nos kultura. Pero ainda no ta muchu lat, e atvertensia ak\u00ed ta bini n\u00e8t na tempu pa nos por tuma akshon. Mi no ke pa den futuro e kasnan di katibu bai bou di awa, ant\u00f3 e ora ei nos ta bisa, \u2018nos por a evit\u00e1 esaki\u2019.\u201d&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n<div class=\"wp-block-columns is-style-mobile-carousel is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex\">\n<div class=\"wp-block-column is-layout-constrained wp-container-core-column-is-layout-f58ce4f8 wp-block-column-is-layout-constrained\" style=\"flex-basis:90%\">\n<h4 class=\"wp-block-heading is-style-chevron\" id=\"h-mural-pa-boneiru\" style=\"font-style:italic;font-weight:600\"><em>Mural pa Bon\u00e8iru<\/em><\/h4>\n\n\n\n<p class=\"has-small-font-size\"><em>Artista Judmar Emerenciana a traha e mural aki pa hala atenshon na e impaktonan di kambio di klima. \u00a9 Ro\u00eblton Thod\u00e9.<\/em><\/p>\n\n\n<div data-hydrate=\"planet4-blocks\/gallery\" data-attributes=\"{&quot;attributes&quot;:{&quot;multiple_image&quot;:&quot;54639,54641,54642&quot;,&quot;image_data&quot;:[{&quot;url&quot;:&quot;https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/45efb3a6-rtp_1880.jpg&quot;,&quot;focalPoint&quot;:{&quot;x&quot;:0.5,&quot;y&quot;:0.5},&quot;id&quot;:54639},{&quot;url&quot;:&quot;https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/c87d3a21-rrt_3085.jpg&quot;,&quot;focalPoint&quot;:{&quot;x&quot;:0.5,&quot;y&quot;:0.5},&quot;id&quot;:54641},{&quot;url&quot;:&quot;https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/3f1b1109-rrt_3239.jpg&quot;,&quot;focalPoint&quot;:{&quot;x&quot;:0.5,&quot;y&quot;:0.5},&quot;id&quot;:54642}],&quot;gallery_block_style&quot;:0,&quot;gallery_block_title&quot;:&quot;&quot;,&quot;gallery_block_description&quot;:&quot;&quot;,&quot;gallery_block_focus_points&quot;:&quot;&quot;,&quot;images&quot;:[{&quot;image_src&quot;:&quot;https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/45efb3a6-rtp_1880.jpg&quot;,&quot;image_srcset&quot;:&quot;https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/45efb3a6-rtp_1880.jpg 1920w, https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/45efb3a6-rtp_1880-300x200.jpg 300w, https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/45efb3a6-rtp_1880-1024x681.jpg 1024w, https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/45efb3a6-rtp_1880-768x511.jpg 768w, https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/45efb3a6-rtp_1880-1536x1022.jpg 1536w, https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/45efb3a6-rtp_1880-510x340.jpg 510w&quot;,&quot;image_sizes&quot;:false,&quot;alt_text&quot;:&quot;&quot;,&quot;caption&quot;:&quot;&quot;,&quot;focus_image&quot;:&quot;&quot;,&quot;credits&quot;:&quot;&quot;},{&quot;image_src&quot;:&quot;https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/c87d3a21-rrt_3085.jpg&quot;,&quot;image_srcset&quot;:&quot;https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/c87d3a21-rrt_3085.jpg 1920w, https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/c87d3a21-rrt_3085-300x200.jpg 300w, https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/c87d3a21-rrt_3085-1024x684.jpg 1024w, https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/c87d3a21-rrt_3085-768x513.jpg 768w, https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/c87d3a21-rrt_3085-1536x1026.jpg 1536w, https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/c87d3a21-rrt_3085-510x340.jpg 510w&quot;,&quot;image_sizes&quot;:false,&quot;alt_text&quot;:&quot;&quot;,&quot;caption&quot;:&quot;&quot;,&quot;focus_image&quot;:&quot;&quot;,&quot;credits&quot;:&quot;&quot;},{&quot;image_src&quot;:&quot;https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/3f1b1109-rrt_3239.jpg&quot;,&quot;image_srcset&quot;:&quot;https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/3f1b1109-rrt_3239.jpg 1920w, https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/3f1b1109-rrt_3239-300x200.jpg 300w, https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/3f1b1109-rrt_3239-1024x684.jpg 1024w, https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/3f1b1109-rrt_3239-768x513.jpg 768w, https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/3f1b1109-rrt_3239-1536x1026.jpg 1536w, https:\\\/\\\/www.greenpeace.org\\\/static\\\/planet4-netherlands-stateless\\\/2022\\\/09\\\/3f1b1109-rrt_3239-510x340.jpg 510w&quot;,&quot;image_sizes&quot;:false,&quot;alt_text&quot;:&quot;&quot;,&quot;caption&quot;:&quot;&quot;,&quot;focus_image&quot;:&quot;&quot;,&quot;credits&quot;:&quot;&quot;}]}}\"><section class=\"block carousel-wrap \"><div class=\"carousel slide\"><div class=\"carousel-inner\" role=\"listbox\"><\/div><\/div><\/section><\/div><\/div>\n<\/div>\n\n<p><strong>Inundashon di infrastruktura i herensia kultural<\/strong><\/p>\n\n<p>Si e emishonnan mundial no keda redus\u00ed supstansialmente, tin e menasa ku pa fin di e siglo ak\u00ed un kinto parti di Boneiru lo bai p\u00e8rd\u00ed bou di laman. Si e emishonnan no baha r\u00e1pidamente sufisiente, Kralendijk tambe lo por inund\u00e1. Tambe e punta sur di Boneiru ku ta hopi abou (\u2018laaggelegen\u2019) lo keda afekt\u00e1, inkluso entre otro un parti di Lac Cai, e pueblo bieu di piskad\u00f3 riba e isla. Ademas ora tin tormenta, e riesgo di inundashon ta oument\u00e1 mas. Den kada un di senarionan di klima ku a ser investig\u00e1, kayanan i otro infrastuktura fundamental tambe lo ha\u00f1a da\u00f1o. Kambio di klima tin tambe un impakto grandi riba kultura di Boneiru. Asina&nbsp; tin menasa den diferente senario, ku e herensia kultural na e parti sur di Boneiru por dispars\u00e9 dentro di trinta a\u00f1a. Un eh\u00e8mpel di esaki ta e kasnan di katibu<sup> 2)<\/sup>, un monumento proteh\u00e1 di e pasado di sklabitut.<\/p>\n\n<p><strong>Koral ku ta muri<\/strong><\/p>\n\n<p>E presioso ref di koral rond\u00f3 di Boneiru ta forma un kibra-ola natural i asina ta proteh\u00e1 e isla kontra inundashon. Banda di esei e ref di koral ta profundamente konekt\u00e1 ku e identidat boneriano, e ta un \u2018kraamkamer\u2019 di bida marino, i mundialmente konos\u00ed entre sambuyad\u00f3nan. Futuro di esaki ta na peliger pa motibu di kambio di klima. Solamente den e senario di klima di mas optimista, n\u00e8t bou di e meta di e Akuerdo di Klima di Paris, lo no tin konsekuensia grandi ainda na 2050. Pero den e senario di klima di mas ekstremo, asina tantu koral ta muri, ku na 2050 ta solamente 13 di e 86 sitionan pa sambuy\u00e1 lo a sobra. Turismo di sambuy\u00e1 (\u2018duiktoerisme\u2019) lo baha p\u2019e motibu ei, i e impakto riba ekonomia lo ta grandi. Konforme tur ekspektativa, koralnan lo sigui muri despues di 2050 tambe. P\u2019esei e ch\u00e8ns ta grandi ku na fin di siglo tur koral lo a dispars\u00e9.<\/p>\n\n<p><strong>Salubridat ta bai atras<\/strong><\/p>\n\n<p>Kambio di klima por tin tambe konsekuensianan grandi pa salubridat p\u00fabliko na Boneiru. Habitantenan probablemente lo ha\u00f1a nan konfront\u00e1 mas frekuentemente ku kehonan f\u00edsiko dor di kalor, asina yam\u00e1 str\u00e8s di kalor (\u2018hittestress\u2019). Esaki ta s\u00f2ru pa mas malesa i kasonan di morto, entre otro pasobra e s\u00edntomanan di e pash\u00e8ntnan ku malesanan kardiovaskular ta empeor\u00e1 pa motibu di esaki. Sanguranan ku ta transmit\u00ed v\u00edr\u00f9snan manera zika i dengue ta prosper\u00e1 ainda mas ora e klima bira mas kalor, i p\u2019esei ta premir\u00e1 un subida di e kantidat di kontagionan ku e v\u00edr\u00f9snan ak\u00ed. Finalmente e investigad\u00f3nan ta konklu\u00ed ku dor di e impakto di inundashonnan i tormentanan, den futuro lo tin posibilidat grandi pa ha\u00f1a trauma sikol\u00f3giko.&nbsp;<\/p>\n\n<p><strong>Ta awor \u00f2f nunka pa Boneiru<\/strong><\/p>\n\n<p>For di e investigashon ta sali dolorosamente na kla ku un kalentamentu m\u00e1ksimo di 1.5 grado lo ta kr\u00edtiko pa Boneiru. Si e meta di e Akuerdo di Klima di Paris no ser alkans\u00e1, lo tin mester di medidanan muchu mas radikal pa proteh\u00e1 e habitantenan di Boneiru.<\/p>\n\n<p>Pieter van Beukering, profesor di ekonomia ambiental i direktor di e Instituto pa Asuntunan Ambiental (Instituut voor Milieuvraagstukken, IVM) na Vrije Universiteit Amsterdam ta bisa: \u201cE islanan hulandes karibense, inkluso Boneiru, te ku awor tabata e yu ku no ta ha\u00f1a atenshon di e investigashon hulandes tokante klima. E rap\u00f2rt ak\u00ed ta un prom\u00e9 paso importante pa trese kambio den esei. Nos rap\u00f2rt no ta duna klaridat ainda tokante kon ta e mih\u00f3 manera pa nos por proteh\u00e1 Boneiru kontra kambio di klima, pero ku mester tuma akshon r\u00e1pidamente, esei si ta masha kla.\u201d&nbsp;<\/p>\n\n<p><strong>Kaso den korte kontra gobi\u00e8rnu negligente<\/strong><\/p>\n\n<p>Boneiru, Saba i Sint Eustatius ta munisipionan spesial di Hulanda for di 2010, pero apenas e gobi\u00e8rnu hulandes tin plannan pa proteh\u00e1 e islanan kontra inundashonnan ku lo sosod\u00e9 pa motibu di subida di nivel di laman. Esaki ta un kontraste grandi ku e protekshon amplio di kosta ku ta tuma lug\u00e1 den e parti europeo di Hulanda.<sup>3)<\/sup> Paisnan riku, inkluso Hulanda i otro paisnan europeo, ta responsabel pa e mayor parti di emishonnan mundial di CO2 i sinembargo nan no ta hasi un kontribushon hustu na e esfuersonan mundial pa redus\u00ed emishon. Boneiru ta ser menas\u00e1 na bira v\u00edktima di esaki, pasobra mas kalor bira, mas grandi e konsekuensianan di e krisis ambiental lo ta pa hendenan ku ta biba na Boneiru. Ta pa e motibu aki Greenpeace huntu ku habitantenan di Boneiru ta preparando un kaso den korte.&nbsp;<\/p>\n\n<p>E maneho di gobi\u00e8rnu hulandes pa Hulanda karibense no ta inhustu solamente riba tema di klima. Hopi hende apenas por kubri \u00f2f no por kubri nan gastunan mes, pasobra e su\u00e8ldu m\u00ednimo (\u2018minimumloon\u2019) no ta bas\u00e1 riba e kosto di bida \u2013 kontrali na Hulanda europeo.<sup>4)<\/sup><\/p>\n\n<p>\u201cGobi\u00e8rnu tin e deber di proteh\u00e1 nos kontra inundashonnan, violensia na kostanan, i otro efektonan ku ta peligr\u00e1 bida di hende komo konsekuensia di e krisis ambiental. No mester import\u00e1 si bo ta biba na Boneiru, Ameland \u00f2f na Valkenburg. T\u00f2g e gabinetenan bou di liderasgo di prom\u00e9 minister Rutte no a hasi pr\u00e1ktikamente nada pa Boneiru den esaki. Pa e motibu aki nos ta drenta akshon i huntu ku habitantenan di Boneiru nos ta bai korte pa eksigu\u00ed akshon ambiental pa Boneiru,\u201d asina Faiza Oulahsen, hefe di Klima &amp; Energia na Greenpeace Hulanda, ta bisa.<\/p>\n\n<p>E prom\u00e9 paso hur\u00eddiko, un sommatiebrief\u201d dirig\u00ed na gobi\u00e8rnu hulandes, lo ser elabor\u00e1 den e pr\u00f3ksimo lunanan.<\/p>\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>E rap\u00f2rt \u201cThe Impacts of Climate Change on Bonaire &#8211; An assessment of different scenarios and their effects on a Dutch Caribbean municipality\u201d por ser akses\u00e1 <a href=\"https:\/\/act.gp\/bonaire-research\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">aki <\/a><\/em><\/p>\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"796\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-netherlands-stateless\/2022\/09\/8d815071-bonaire_future_coastlines_2150_bathtub_3ssps-796x1024.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-54572\" srcset=\"https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-netherlands-stateless\/2022\/09\/8d815071-bonaire_future_coastlines_2150_bathtub_3ssps-796x1024.jpg 796w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-netherlands-stateless\/2022\/09\/8d815071-bonaire_future_coastlines_2150_bathtub_3ssps-233x300.jpg 233w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-netherlands-stateless\/2022\/09\/8d815071-bonaire_future_coastlines_2150_bathtub_3ssps-768x988.jpg 768w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-netherlands-stateless\/2022\/09\/8d815071-bonaire_future_coastlines_2150_bathtub_3ssps-1194x1536.jpg 1194w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-netherlands-stateless\/2022\/09\/8d815071-bonaire_future_coastlines_2150_bathtub_3ssps-1593x2048.jpg 1593w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-netherlands-stateless\/2022\/09\/8d815071-bonaire_future_coastlines_2150_bathtub_3ssps-1062x1366.jpg 1062w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-netherlands-stateless\/2022\/09\/8d815071-bonaire_future_coastlines_2150_bathtub_3ssps-264x340.jpg 264w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-netherlands-stateless\/2022\/09\/8d815071-bonaire_future_coastlines_2150_bathtub_3ssps-scaled.jpg 1991w\" sizes=\"auto, (max-width: 796px) 100vw, 796px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>E futuro kosta di Boneiru na 2150 segun tres diferente senario di klima. Di ariba bai abou, den direkshon di oloshi: e situashon aktual, 1,4\u00b0C, 4,4\u00b0C i Low Confidence<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n<p><\/p>\n\n<p><strong>Apuntenan<\/strong><\/p>\n\n<p>1) E Instituto di Asuntunan Ambiental (Instituut voor Milieuvraagstukken (IVM)), ku ta parti di Vrije Universiteit, a traha for di mart 2022 ku un grupo di investigad\u00f3 i studiante na e investigashon amplio i multidisiplinario ak\u00ed, pa loke ta trata e impakto di kambio di klima pa&nbsp; Bon\u00e8iru. E investigashon ak\u00ed ta e prom\u00e9 di e tipo ak\u00ed pa&nbsp; Bon\u00e8iru, pasobra e ta mira m\u00faltiple efekto ku kambio di klima lo tin riba e isla. E estudio kompleto ta konsist\u00ed di 6 investigashon parsial i un rap\u00f2rt di s\u00edntesis.&nbsp;<\/p>\n\n<p>2) <a href=\"https:\/\/media.greenpeace.org\/asset-management\/27MDHUHBPKIX?WS=SearchResults\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">E kasnan di katibu<\/a> ta konstrukshonnan masha chikitu na&nbsp; Bon\u00e8iru kaminda hendenan esklabis\u00e1 tabata drumi durante nan labor f\u00f2rs\u00e1 den sali\u00f1anan (\u201czoutpannen\u201d).<\/p>\n\n<p>3) E t\u00e9rmino \u2018Hulanda europeo\u2019 generalmente ta ser us\u00e1 pa indik\u00e1 e parti di Hulanda ku ta den e kontinente europeo. Hulanda karibense ta ser us\u00e1 pa indik\u00e1 e asina yam\u00e1 islanan BES:&nbsp; Bon\u00e8iru, Sint Eustatius i Saba. E islanan ak\u00ed ta munisipionan spesial di Hulanda for di 10 di \u00f2ktober 2010.&nbsp;<\/p>\n\n<p>4) Segun investigashon di gobi\u00e8rnu mes, mas ku 40 porshento di habitante di&nbsp; Bon\u00e8iru ta biba bou di e nivel di pobresa, asta si nan tin dos \u00f2f mas trabou. E union di konsumid\u00f3 Boneriano, Unkobon, p\u2019esei ta entam\u00e1 un kaso kontra di gobi\u00e8rnu hulandes pa eksigu\u00ed un eksistensia digno pa tur Boneriano. Banda di esei ta bin awor e kaso di klima ak\u00ed tambe. E krisis ambiental ta menas\u00e1 na oument\u00e1 e pobresa eksistente na&nbsp; Bon\u00e8iru ainda mas.&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kralendijk \/ Amsterdam, 28 di s\u00e8pt\u00e8mber 2022 \u2013 Kambio di klima lo dal Boneiru duru si no interven\u00ed. Esaki segun investigashon ku Vrije Universiteit Amsterdam (VU) a hasi pa Greenpeace&hellip;<\/p>\n","protected":false},"author":20,"featured_media":54587,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"not set","p4_local_project":"not set","p4_basket_name":"not set","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[17],"tags":[90,100,103,122],"p4-page-type":[14],"class_list":["post-54578","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-algemeen","tag-klimaat-energie","tag-klimaatcrisis","tag-wetenschappelijke-publicatie","tag-bonaire-climate-justice","p4-page-type-pers"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/54578","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/users\/20"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=54578"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/54578\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":58411,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/54578\/revisions\/58411"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/media\/54587"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=54578"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=54578"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=54578"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=54578"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}