{"id":62001,"date":"2024-01-11T14:12:48","date_gmt":"2024-01-11T13:12:48","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/?p=62001"},"modified":"2024-01-15T13:18:19","modified_gmt":"2024-01-15T12:18:19","slug":"habitantenan-di-boneiru-i-greenpeace-ta-inisia-un-kaso-den-korte-kontra-estado-hulandes-pa-hustisia-di-klima","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/algemeen\/62001\/habitantenan-di-boneiru-i-greenpeace-ta-inisia-un-kaso-den-korte-kontra-estado-hulandes-pa-hustisia-di-klima\/","title":{"rendered":"Habitantenan di Boneiru i Greenpeace ta inisi\u00e1 un kaso den korte kontra Estado Hulandes pa hustisia di klima"},"content":{"rendered":"\n<p>Dia 11 di yan\u00fcari 2024, ocho habitante di Boneiru huntu ku Greenpeace Hulanda ta demand\u00e1 Estado Hulandes. Nos gobi\u00e8rnu tin e obligashon di proteh\u00e1 e derechonan humano di tur hende di Hulanda, pero no ta hasiendo esaki aktualmente pa e habitantenan di Boneiru. Enbes di proteh\u00e1 nos tur kontra e kr\u00edsis di klima, e gobi\u00e8rnu ta pone ganashi i kresementu ekon\u00f3miko na prom\u00e9 lug\u00e1. Pa e motibu ei Helen Angela, Jackie Bernabela, Judmar Emerenciana, Onnie Emerenciana, Danique Martis, Daniela Simal i Angelo Vrolijk huntu ku Greenpeace Hulanda ta bai korte. Nos ke hustisia di klima.<\/p>\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"683\" src=\"https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-netherlands-stateless\/2024\/01\/9af1ed6e-gp0stz6ah_pressmedia-1024x683.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-62053\" srcset=\"https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-netherlands-stateless\/2024\/01\/9af1ed6e-gp0stz6ah_pressmedia-1024x683.jpg 1024w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-netherlands-stateless\/2024\/01\/9af1ed6e-gp0stz6ah_pressmedia-300x200.jpg 300w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-netherlands-stateless\/2024\/01\/9af1ed6e-gp0stz6ah_pressmedia-768x512.jpg 768w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-netherlands-stateless\/2024\/01\/9af1ed6e-gp0stz6ah_pressmedia-1536x1024.jpg 1536w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-netherlands-stateless\/2024\/01\/9af1ed6e-gp0stz6ah_pressmedia-2048x1366.jpg 2048w, https:\/\/www.greenpeace.org\/static\/planet4-netherlands-stateless\/2024\/01\/9af1ed6e-gp0stz6ah_pressmedia-510x340.jpg 510w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">\u00a9 Marten &nbsp;van Dijl \/ Greenpeace<\/figcaption><\/figure>\n\n<p>Hendenan na Boneiru ya ta eksperensiando e konsekuensianan di e kr\u00edsis di klima. E nivel di laman ta subiendo i e temperatura ta oument\u00e1. Si no redus\u00ed e emishonnan di manera dr\u00e1stiko, un kinto parti di Boneiru ta kore peliger di bai bou di laman prom\u00e9 ku fin di e siglo.<\/p>\n\n<p>Nos ta kana den marchanan pa klima, ta tuma akshon, ta firma petishonnan i den hopi k\u00f2mbersashon nos a pidi pa akshon pa klima, ant\u00f3 t\u00f2g ketubai gobi\u00e8rnu ta nenga di hasi loke ta nesesario. Despues di a konsult\u00e1 ku sient\u00edfikonan di klima, huristanan i habitantenan di Boneiru, nos sa sigur: un kaso den korte ta loke ta nesesario awor p\u2019asina e gobi\u00e8rnu bini ku un maneho&nbsp; hustu di klima. Awor ta keda na korte pa husga tokante e deber di e Estado Hulandes, independientemente di ken ta sint\u00e1 den Torentje.<\/p>\n\n<p><strong>Hustisia di klima awor!<\/strong><\/p>\n\n<p>Boneiru a ser lubid\u00e1 ya pa demasiado tempu. Ounke Boneiru ta un munisipio Hulandes, gobi\u00e8rnu ta trata e habitantenan di Boneiru ketubai manera ku nan ta m\u00e9nos importante ku e resto di nos. Pa e motibu ei nos ta eksig\u00ed hustisia di klima. Gobi\u00e8rnu mester s\u00f2ru pa e emishonnan di CO2 baha hopi mas lih\u00e9, p\u2019asina nos por manten\u00e9 e kalentamentu mundial bou di 1.5 grado. Esaki ta vital pa nos tur.<\/p>\n\n<p>Ademas, pa Hulanda Europeo tin un Strategia di Adaptashon Klim\u00e1tiko, un Plan Delta i un Programa di Awa. Tur tipo di plan i medidanan pa protekshon kontra e subida di nivel di laman i otro konsekuensianan di e kr\u00edsis di klima. Pero pa Boneiru esakinan no ta eksist\u00ed.<\/p>\n\n<p>I esaki, mi\u00e9ntras e investigashon detay\u00e1 di Vrije Universiteit Amsterdam (VU), riba enkargo di Greenpeace, ta mustra ku prom\u00e9 ku fin di e siglo ak\u00ed ya un kinto parti di Boneiru por inund\u00e1 kaba. Durante tormentanan, e riesgo di inundashon ta oument\u00e1 ainda mas. Esaki ta hasi kayanan inaksesibel i servisionan inalkansabel. Dor di esaki hendenan lo no por bai nan trabou \u00f2f por eh\u00e8mpel hospital, i muchanan no por bai skol. Tambe e isla lo konfront\u00e1 oumento di kalor i e morto di koralnan. Esei ta afekt\u00e1 e sal\u00fa di hendenan riba e isla, kendenan ademas ta kore riesgo di p\u00e8rd\u00e8 nan trabou, nan tera i herensia kultural importante. E hendenan ta riparando esaki awor kaba.<\/p>\n\n<p>Nos tur tin derechi riba protekshon di nos ambiente i nos manera di biba. Esnan mas h\u00f3ben tambe ke i mester por keda biba <em>gewoon<\/em> na Boneiru. Ta opvio ku gobi\u00e8rnu Hulandes no ta tuma e responsabilidat pa proteh\u00e1 hendenan na Boneiru. Tempu ta p\u00e8rta. Nos no tin otro opshon ku bai korte.<\/p>\n\n<p><strong>Kiko boso ta eksig\u00ed?<\/strong><\/p>\n\n<p>E investigashon di VU ta supray\u00e1 ku gobi\u00e8rnu mester hasi tur kos den su poder pa limit\u00e1 kambio di klima mas tantu posibel. Pa futuro di Boneiru ta krusial pa limit\u00e1 kalentamentu mundial te bou di 1.5 grado, ku ta e l\u00edmite ku a ser palabr\u00e1 den e Akuerdo di Klima di Paris. E konsekuensianan lo ta serio ketubai, pero e riesgonan mas grandi lo por ser evit\u00e1. P\u2019e motibu ei nos ta eksig\u00ed prinsipalmente dos kos den e <em>dagvaarding<\/em>:<\/p>\n\n<ol class=\"wp-block-list\">\n<li>Plannan i medidanan konkreto, desaroy\u00e1 ku partisipashon di habitantenan, pa proteh\u00e1 Boneiru kontra e konsekuensianan di kambio di klima.<\/li>\n<\/ol>\n\n<ol class=\"wp-block-list\" start=\"2\">\n<li>Gobi\u00e8rnu mester kontribu\u00ed ku su parti hustu na e meta mundial pa tene e kalentamentu bou di 1.5 grado. Investigashonnan sient\u00edfiko ta mustra ku, si tene kuenta ku e emishonnan hist\u00f3riko di gasnan ku efekto di broeikas, Hulanda no tin mag di saka niun emishon mas for di awor. Pa e motibu ak\u00ed Hulanda mester redus\u00ed su emishonnan te na sero mas lih\u00e9 posibel. Diferente investigashon ta mustra ku ta posibel i alkansabel pa redus\u00ed e emishonnan na Hulanda te na sero pa mas tard\u00e1 na 2040. Tanten ku Hulanda no a baha su mes emishonnan te na sero, e mester kompens\u00e1 esaki dor di yuda otro paisnan pa redus\u00ed nan emishonnan. Esaki ta estables\u00e9 tambe den e Akuerdo di Klima di Paris. Pues esaki ta nos eksigensia tambe.<\/li>\n<\/ol>\n\n<p><strong>Dikon n\u00e8t awor, kiko a sosod\u00e9 prom\u00e9?<\/strong><\/p>\n\n<p>Dia 11 di mei nos a manda un ultimatum pa prom\u00e9 minister Rutte. Den e <em>sommatiebrief<\/em> ak\u00ed nos a eksig\u00ed kaba pa gobi\u00e8rnu proteh\u00e1 Boneiru. Esei tabata e \u00faltimo atvertensia na gobi\u00e8rnu pa redus\u00ed emishon di CO2 r\u00e1pidamente i tuma medidanan konkreto pa manten\u00e9 Boneiru sigur. Awor i den futuro.<\/p>\n\n<p>Den <em>herfst<\/em> di 2023 ainda a tene k\u00f2mbersashonnan ku representantenan di gobi\u00e8rnu Hulandes i \u00e1mtenarnan, kaminda tambe e abogadonan di e demandantenan tabata presente. Nan a supray\u00e1 e urgensia di e problema di kr\u00edsis di klima i tambe a dal algun paso chik\u00ed. Manera por eh\u00e8mpel e kompromiso ku lo a bini un asina yam\u00e1 <em>klimaattafel<\/em> i ku pa esei lo a pone s\u00e8n disponibel den e pr\u00f3ksimo lunanan. Sinembargo, gobi\u00e8rnu ta keda hala e responsabilidat for di dje, i e diferensia ku Hulanda Europeo ta keda sumamente grandi. E demandantenan no a ha\u00f1a siguransa (ni perspektiva) di trato igual. Nan tin mester di siguransa ku e medidanan nesesario pa proteh\u00e1 nan lo ser tum\u00e1, ku esaki lo sosod\u00e9 a base di informashon korekto, investigashon i prosesonan di partisipashon, i ku lo tin medionan finansiero disponibel riba t\u00e9rmino largu. Ku otro palabra: e mesun trato i protekshon ku e habitantenan di Ameland, Valkenburg \u00f2f kualke otro munisipio por konta kun\u00e9.<\/p>\n\n<p><strong>Kiko ta sosod\u00e9 riba e dia di e <\/strong><strong><em>dagvaarding<\/em><\/strong><strong>?<\/strong><\/p>\n\n<p>E <em>dagvaarding<\/em> a ser hib\u00e1 na korte dor di un kantidat di hende, entre otro representantenan di e movementu di di\u00e1spora Karibense, klima i anti-rasismo. Nan a kana den un marcha simb\u00f3liko di protesta for di Torentje pa Korte na Den Haag.<\/p>\n\n<p>Un di e demandantenan, Kjelld Kroon (28), tambe a kana den e marcha. El a deklar\u00e1: <em>\u201cKambio di klima ta den \u2018full swing\u2019 na Boneiru. Ta birando mas i mas kalor i <\/em><em>tin yobida di awa mas frekuente i tambe mas ekstremo. E yobidanan fuerte ak\u00ed ta kousa inundashon, ku ta pone hopi kas bai bou di awa. E kas di mi mama tambe. E tempu di papia a pasa, nos mester tuma akshon. Mi no ke warda mas i ta pa e motibu ei mi ta akshon\u00e1 awe.\u201d<\/em><\/p>\n\n<p>E otro demandantenan ta Helen Angela, Jackie Bernabela, Judmar Emerenciana, Onnie Emerenciana, Danique Martis, Daniela Simal i Angelo Vrolijk.<\/p>\n\n<p>Greenpeace Hulanda tambe ta un demandante. Durante entrega di e <em>dagvaarding<\/em> na Den Haag e demandantenan a tene un rueda di prensa na Boneiru. Andy Palmen, direktor di Greenpeace Hulanda a bisa: <em>\u201cNo mester import\u00e1 si bo ta biba na Boneiru, na Ameland \u00f2f na Valkenburg. Ta e deber di gobi\u00e8rnu Hulandes pa proteh\u00e1 nos tur kontra e konsekuensianan di e kr\u00edsis di klima. Boneiru ta ser afekt\u00e1 gravemente pa e subida di nivel di laman, e kalor i e desaparishon di e koralnan. Gobi\u00e8rnu tin e deber di limit\u00e1 mas tantu posibel e kalentamentu mundial i aktualmente no ta kumpliendo ku esaki. Nos ta eksig\u00ed pa Boneiru ta mih\u00f3 proteh\u00e1 i ademas pa gobi\u00e8rnu Hulandes redus\u00ed e emishon di CO2 pa henter Hulanda mas lih\u00e9. Esei ta na interes di nos tur.\u201d<\/em><\/p>\n\n<p><strong>Kiko mi por hasi?<\/strong><\/p>\n\n<p>Bo ke sosten\u00e9 e demandantenan? Aw\u00e8l pone bo firma akinan. Dor di pone bo firma solamente un biaha, nos ta laga esnan den pol\u00edtika i e hues mira ku nos eksigensianan por konta ku un sosten amplio di komunidat.&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Dia 11 di mei habitantenan di Boneiru huntu ku Greenpeace ta manda un sommatiebrief na prom\u00e9 minister Rutte. Den e karta nan ta eksig\u00ed pa gobi\u00e8rnu proteh\u00e1 Boneiru kontra e konsekuensianan di kambio di klima. <\/p>\n","protected":false},"author":20,"featured_media":62062,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"","p4_local_project":"","p4_basket_name":"","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[17],"tags":[100,24,90,122],"p4-page-type":[118],"class_list":["post-62001","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-algemeen","tag-klimaatcrisis","tag-politiek","tag-klimaat-energie","tag-bonaire-climate-justice","p4-page-type-niet-voor-publicatie"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/62001","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/users\/20"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=62001"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/62001\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62092,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/62001\/revisions\/62092"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/media\/62062"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=62001"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=62001"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=62001"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/nl\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=62001"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}