I nära 20 år har världens ledare förhandlat fram och tillbaka om ett globalt avtal för att säkerställa att havet förvaltas på ett hållbart sätt. 20 år av prat. 20 år av missade möjligheter att rädda våra hav, av vilka stora delar är på randen till kollaps eller redan bortom räddning.
I augusti i år samlas världens ledare återigen på FN:s huvudkontor i New York för att under det två veckor långa mötet IGC5 förhandla, förhoppningsvis en sista gång, fram ett bindande avtal (ofta refererat till som BBNJ – Marine Biodiversity Beyond National Jurisdiction). Resultatet av mötet måste bli ett globalt havsavtal, men det måste också vara ett avtal som är tillräckligt starkt, ambitiöst och bindande att det faktiskt möjliggör för de marina ekosystemen att återfå balans och hälsa. Ett papper med vackra ord och fullt av kryphål är inte det avtal vi behöver, och därför ser vi att den svenska delegationen måste tydliggöra för EU kommissionen, som i stort representerar unionens länder på mötet, att Sverige håller en stark och tydlig position för ett globalt avtal som håller måttet.
Det innebär bland annat att:
- De marina skyddade områdena behöver skapa ett nätverk över vår blå planet. För att detta ska vara en möjlighet behöver vi en global organisering av vilka områden som ska skyddas. Vad som krävs är ett nytt FN-organ, med juridiskt mandat att skapa havsreservat. Dagens system med regionala organisationer har visat sig vara minst sagt otillräckligt.
- Sverige behöver trycka på hårt för att se till att denna förhandlingsomgång faktiskt leder till ett starkt havsavtal. Ska vi ha en chans att skydda 30 procent av haven till 2030 – vilket Sverige ställt sig bakom – måste vi få ett havsavtal redan i år. Nu är det dags att gå från ord till handling!
- Sverige måste säkra sin position i förhandlingarna genom att skicka ministrar snarare än tjänstemän till New York. Det är symboliskt viktigt och visar på att Sverige lägger stor vikt i förhandlingarna. Sverige borde skicka minst två ministrar: utrikesminister Ann Linde och klimat-och miljöminister Annika Strandhäll.
Tiden för haven rinner ut, medan vi står vid sidan om och tittar på. Vill vi ha en chans att rädda inte bara de marina ekosystemen men i förlängningen även oss själva, måste vi sätta press på våra ledare att agera nu!
2024: nu måste vi se till att det globala havsavtalet skapar verkligt skydd för haven! Skriv under och följ med på vår resa för att skydda haven
