{"id":12443,"date":"2020-09-10T15:46:13","date_gmt":"2020-09-10T14:46:13","guid":{"rendered":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/?p=12443"},"modified":"2023-02-17T10:41:23","modified_gmt":"2023-02-17T09:41:23","slug":"branderna-i-amazonas-far-katastrofala-konsekvenser-for-narliggande-ekosystem-och-for-hela-planeten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/artiklar\/skog\/branderna-i-amazonas-far-katastrofala-konsekvenser-for-narliggande-ekosystem-och-for-hela-planeten\/","title":{"rendered":"Br\u00e4nderna i Amazonas f\u00e5r katastrofala konsekvenser f\u00f6r hela planeten"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Jaguar i norra delen av Pantanal, Brasilien. Foto: Pablo Petracci \/ Greenpeace<\/figcaption><\/figure>\n\n

En historisk torka och \u00f6kande skogsavverkning har gett idealiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r br\u00e4nder att h\u00e4rja okontrollerat. F\u00f6rst\u00f6relsen av Amazonas livsviktiga ekosystem f\u00e5r katastrofala konsekvenser b\u00e5de f\u00f6r n\u00e4rliggande ekosystem och f\u00f6r hela planeten.<\/em><\/h2>\n\n

Brasilien st\u00e5r i brand. V\u00e4rldens st\u00f6rsta v\u00e5tmark Pantanal har nu drabbats av fler br\u00e4nder \u00e4n n\u00e5got annat \u00e5r sedan m\u00e4tningar b\u00f6rjade utf\u00f6ras 1998. <\/a><\/strong>Och i Amazonas \u00e4r br\u00e4nderna nu \u00e4nnu v\u00e4rre \u00e4n f\u00f6rra \u00e5ret d\u00e5 omv\u00e4rlden n\u00e5ddes av skr\u00e4mmande bilder av f\u00f6r\u00f6delse och en himmel f\u00e4rgad svart av r\u00f6k. Under f\u00f6rsta veckan i september registrerades 8 373 br\u00e4nder i den brasilianska delen av regnskogen, enligt satellitm\u00e4tningar fr\u00e5n Brasiliens rymdforskningsinstitut, rapporterar nyhetsbyr\u00e5n Reuters<\/a>. Det \u00e4r dubbelt s\u00e5 m\u00e5nga br\u00e4nder som under samma period f\u00f6rra \u00e5ret. <\/p>\n\n

Brasiliens Pantanal, ett kulturarv enligt UNESCO<\/a>, str\u00e4cker sig cirka 150 000 kvadratkilometer genom central-v\u00e4stra Brasilien och gr\u00e4nsar mot Bolivia och Paraguay. Pantanal \u00e4r k\u00e4nt f\u00f6r sin artrikedom av vilda djur och \u00e4r bland annat hem \u00e5t hundratals f\u00e5gelarter s\u00e5 som den s\u00e4llsynta hyacintaran, v\u00e4rldens st\u00f6rsta papegoja, och andra hotade djur som jaguarer, manvargar och j\u00e4ttemyrslokar. Enligt Instituto Centro de Vida (ICV), en milj\u00f6organisation baserad i Mato Grosso, har minst 17 000 kvadratkilometer<\/a> av Pantanal brunnit i \u00e5r, en yta 11 g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n London.<\/strong><\/p>\n\n

\"\"
Amazonas, augusti 2010. Foto: Christian Braga \/ Greenpeace<\/figcaption><\/figure>\n\n

INPE registrerade en \u00f6kning p\u00e5 hela 220% i Pantanal hittills i \u00e5r, totalt 10 153 br\u00e4nder som \u00f6kade i antal under juli och augusti n\u00e4r torrs\u00e4songen fortskred. Mer \u00e4n h\u00e4lften av \u00e5rets br\u00e4nder registrerades i augusti, 5 935 stycken, vilket inneb\u00e4r fyra g\u00e5nger s\u00e5 m\u00e5nga som genomsnittet f\u00f6r m\u00e5naden. Det totala antalet br\u00e4nder \u00e4r signifikant mycket h\u00f6gre \u00e4n n\u00e5got annat \u00e5r f\u00f6rutom 2005 d\u00e5 5 993 br\u00e4nder registrerades. Det 2005 och 2020 har gemensamt \u00e4r f\u00f6r\u00f6dande torka. Paraguayfloden \u00e4r p\u00e5 sin l\u00e4gsta niv\u00e5 p\u00e5 n\u00e4ra ett halvt sekel.<\/p>\n\n

Varf\u00f6r brinner det s\u00e5 mycket i Pantanal nu?<\/strong><\/p>\n\n

\u201cVi genomlider nu den v\u00e4rsta och l\u00e4ngsta torkan p\u00e5 47 \u00e5r, vilket leder till extremt l\u00e5ga flodniv\u00e5er och g\u00f6r vegetationen mer utsatt f\u00f6r eld\u201d, s\u00e4ger professor Let\u00edcia Couto Garcia, en ekolog fr\u00e5n Federal University of Mato Grosso. \u201cMinskningen av nederb\u00f6rd har gjort s\u00e5 att torr biomassa har \u00f6kat vilket gjort vegetationen mer s\u00e5rbar f\u00f6r br\u00e4nder.\u201d<\/p>\n\n

Men torka \u00e4r inte den enda orsaken bakom br\u00e4nderna i Pantanal. Avskogningen i ekosystemet \u00f6kar (dock inte i samma skala som i Amazonas) och br\u00e4nder anl\u00e4ggs ofta f\u00f6r att br\u00e4nna upp f\u00e4llda tr\u00e4d och vegetation p\u00e5 nyligen avskogad mark. Garcia s\u00e4ger att illegal avskogning i Pantanal har mer \u00e4n f\u00f6rdubblats under \u00e5rets sex f\u00f6rsta m\u00e5nader, fr\u00e5n 64 kvadratkilometer till 133 kvadratkilometer j\u00e4mf\u00f6rt med samma period 2019. <\/strong>\u00d6kningen har sannolikt drivits p\u00e5 av en expanderande jordbruksindustri – enligt Mapbiomas<\/a>, en organisation som unders\u00f6ker f\u00f6r\u00e4ndringar av markanv\u00e4ndning, \u00f6kade omr\u00e5det f\u00f6r betesmark i Pantanal med 210% under \u00e5ren 1988 till 2018. \u201cBudgetnedsk\u00e4rningar<\/a>, reducerade resurser f\u00f6r brandskydd och uppl\u00e4rning av fler brandm\u00e4n och utrustning har ocks\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rrat situationen\u201d, s\u00e4ger Garcia. <\/p>\n\n

Kritiker menar p\u00e5 att skogsavverkare har tolkat president Jair Bolsonaro\u2019s uttalade f\u00f6rakt f\u00f6r milj\u00f6skydd<\/a> som att det \u00e4r fritt fram att avverka mer skog och att milj\u00f6departementet som h\u00e5lls tillbaka av budgetnedsk\u00e4rningar och pandemin<\/a> har begr\u00e4nsade resurser att stoppa dem. <\/strong>Vinicius Silgueiro, skogsingenj\u00f6r p\u00e5 ICV, s\u00e4ger att det stod klart redan i slutet av 2019 att Pantanal skulle vara exceptionellt s\u00e5rbart f\u00f6r br\u00e4nder i \u00e5r p\u00e5 grund av mindre nederb\u00f6rd och kortare regnperioder. Det borde ha varit m\u00f6jligt att planera mer effektivt f\u00f6r katastrofen men regeringen saknade den politiska viljan att g\u00f6ra det. Pandemin har ocks\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rrat situationen d\u00e5 brandm\u00e4n fr\u00e5n urfolket – som utg\u00f6r en tredjedel av Mato Grossos brandk\u00e5r – har tvingats isolera sig i karant\u00e4n.<\/p>\n\n

\"\"
Hyacintara, v\u00e4rldens st\u00f6rsta papegoja. Pantanal, Brasilien. Foto: Randy \/ CC BY 2.0<\/figcaption><\/figure>\n\n

Sammankopplade ekosystem <\/strong><\/p>\n\n

Den st\u00f6rsta delen av fukten som livn\u00e4r Pantanal kommer fr\u00e5n Amazonas, i form av luftmassor laddade med vatten\u00e5nga som absorberats fr\u00e5n regnskogen. Dessa \u201cflygande floder\u201d som de kallas f\u00e4rdas \u00f6ver hela landet och omvandlas till kraftiga regn \u00f6ver Pantanal och delar av Argentina, Bolivia och Paraguay. N\u00e4r Amazonas avverkas och brinner, reduceras nederb\u00f6rden f\u00f6r resten av kontinenten.<\/strong> Vissa forskare<\/a> har ocks\u00e5 lyft fram kopplingen mellan de ovanligt varma havstemperaturerna i Atlanten, de allt mer intensiva atlantiska orkans\u00e4songerna (som i \u00e5r) med br\u00e4nderna och torkan i Amazonas, s\u00e4ger Ane Alencar, forskningschef p\u00e5 Amazon Environmental Research Institute (IPAM). <\/p>\n\n

V\u00e4rldens ekosystem \u00e4r allts\u00e5 sammankopplade och n\u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta regnskog, Amazonas, f\u00f6rst\u00f6rs och f\u00f6r\u00e4ndras i allt snabbare takt f\u00e5r det katastrofala konsekvenser f\u00f6r hela planeten.<\/strong> F\u00f6r\u00e4ndringen av ekosystem kallas av forskare f\u00f6r \u201cbiome shift\u201d<\/a> och \u00e4r en av de mest extrema klimateffekterna. F\u00f6rst\u00f6relsen av Amazonas eldar p\u00e5 klimatkrisen.<\/a> Tr\u00e4d absorberar koldioxid n\u00e4r de v\u00e4xer. S\u00e5 n\u00e4r t\u00e4ta tropiska regnskogar som Amazonas f\u00f6rst\u00f6rs, f\u00f6rlorar planeten ov\u00e4rderligt lagringsutrymme. Och ju mer koldioxid som finns i atmosf\u00e4ren, desto mer f\u00f6r\u00f6dande blir klimatkrisens effekter \u00f6ver hela v\u00e4rlden.<\/p>\n\n

Torsten Krause, forskare inom skogsjakt, avskogning och h\u00e5llbarhet vid Lunds universitets centrum f\u00f6r studier av uth\u00e5llig samh\u00e4llsutveckling, LUCSUS \u00e4r oroad \u00f6ver utvecklingen. I en intervju<\/a> p\u00e5 universitetets hemsida s\u00e4ger han: \u201cJu mer skog som g\u00e5r f\u00f6rlorad p\u00e5 grund av br\u00e4nder, och ju mer de \u00e5terst\u00e5ende skogarna f\u00f6rst\u00f6rs, till exempel genom selektiv avverkning och utrotning av djur (f\u00f6rlust av skogsfauna p\u00e5 grund av jakt eller ekologiska f\u00f6r\u00e4ndringar), desto st\u00f6rre \u00e4r risken att Amazonasregionen kommer att n\u00e5 en punkt d\u00e4r hela systemet kan skifta till ett annat ekologiskt tillst\u00e5nd, fr\u00e5n skog till savann. Detta ber\u00e4knas ha en enorm inverkan p\u00e5 v\u00e4rldens klimat, och kommer att f\u00f6rv\u00e4rra globala klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser. Det kommer ocks\u00e5 att leda till en oacceptabel f\u00f6rlust av biologisk m\u00e5ngfald. Konsekvenserna av detta kommer att p\u00e5verka hela v\u00e4rlden.\u201d<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En historisk torka och \u00f6kande skogsavverkning har gett idealiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r br\u00e4nder att h\u00e4rja okontrollerat. <\/p>\n","protected":false},"author":36,"featured_media":12444,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ep_exclude_from_search":false,"p4_og_title":"","p4_og_description":"","p4_og_image":"","p4_og_image_id":"","p4_seo_canonical_url":"","p4_campaign_name":"not set","p4_local_project":"not set","p4_basket_name":"not set","p4_department":"","footnotes":""},"categories":[22],"tags":[47,40],"p4-page-type":[16],"class_list":["post-12443","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-skog","tag-regnskog","tag-biodiversitet","p4-page-type-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12443","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/users\/36"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12443"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12443\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":54449,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12443\/revisions\/54449"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media\/12444"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12443"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12443"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12443"},{"taxonomy":"p4-page-type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.greenpeace.org\/sweden\/wp-json\/wp\/v2\/p4-page-type?post=12443"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}